Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker / 463-464 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Emalj

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 3. Linköpings biskopsmössa, från 1400-talet, med emaljplattor från 1100-talet, föreställande evangelisterna m. fl. (Endast en del af nackbanden ses å fig.; jfr fig. 3 i art. Biskopsskrud.) Statens historiska museum.

uti Italien samt öfvas ej sällan i våra dagar,
särskildt i Paris, Wien och Moskva. Gamla emaljer af
detta slag, alla ursprungligen afsedda för kyrkligt
bruk, finnas i Nationalmuseum, i Uppsala
domkyrka (det s. k. Arcimboldus’ offerskrin, fig.
4), i Skoklostersamlingen och på flera andra
ställen.

Fig. 4. Arcimboldus’ offerskrin (i Uppsala domkyrka), med kopparbeklädning och gropemalj. Franskt arbete från omkr. 1200.

c) Reliefemaljen (fr. émail de basse taille l. émail
translucide sur relief), i hvilken teckningen
utföres med grafstickel i låg relief samt därefter
färglägges med genomskinlig emalj, som bildar en
jämn yta, genom hvilken reliefens högre ställen
skimra ljusare och de lägre mörkare. Som excipient
nyttjas guld eller silfver. Detta arbetssätt uppkom
uti Italien, öfverfördes därifrån till Frankrike
och Tyskland samt blomstrade på 1400-talet i
Montpellier och vid Rhen. Dess äldre alster äro mycket
sällsynta. F. n. användes detta arbetssätt egentligen
å vissa ordensdekorationer, d) Transparenta emaljen
(fr. émail à jour, mlat. esmalta clara), genombrutna
guld- och silfverfiligransarbetens utfyllning med
färgad, genomskinlig emalj. Glasflussen införes
i pulverform i mellanrummen och smältes à jour
("för dagern", d. v. s. utan underlag, med arbetets
baksida obetäckt) i flera upprepade omgångar.

Fig. 5. Kopparfat med emaljmålning (kejsar Vespasianus), Limoges-arbete af Jean Limousin (slutet af 1500-talet). Nationalmuseum i Stockholm.

Denna svåra teknik utöfvas numera i Ryssland, Frankrike, Norge
och flerstädes, mest till skedskaft, smycken,
små vaser o. d. - Till guldsmedsemaljen måste
slutligen hänföras emalj på upphöjdt arbete
(fr. émail de ronde bosse l. émail de haut relief):
metallföremål med upphöjda partier af olikartad
form, öfverdragna med färgade glasflusser. -
B. Målaremaljen (fr. émail peint) är en verklig
målning med emaljfärger på metall (vanligen koppar),
hvilken, åtminstone i de flesta fall, förut erhållit
en särskild grundning genom att öfverdragas med
ett tunt lager af genomskinlig emalj. Denna teknik
uppkom, sannolikt under påverkan af glasmålningen,
på 1300-talet i Limoges (sådana arbeten benämnas
därför företrädesvis Limogesemaljer), nådde en hög
grad af fulländning på 1500-talet (se fig. 5) och
har sedermera öfvats i de flesta europeiska länder,
jämväl i Sverige, där Johan Georg Henrichsen (d. 1779)
var en framstående konstnär på detta område. Äfven
i Kina och Japan har denna konstart af gammalt varit
känd. Emaljmålning har blifvit använd å

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>