- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
437-438

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elmquist, Adolf Fredrik - Elmquist, Karl Hugo Magnus - Elmquist, Gustaf Henning - Elmquistska gjutningsmetoden - Elmseld - Elmshorn - El-mutasim-billah - Elnaes skans - Elnbogen - Elne - Eloah - El-Obeid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

prenumeranter). 1818-33 och 1839-40 redigerade han tillika
den underhållande månadsskriften "Læsefrugter"
(66 bd), hvilken, jämte öfversättningar,
innehåller originaluppsatser af en mängd
danska författare, bl. a. St. Blicher,
Ingemann, J. Thisted, H. K. Andersen och
H. P. Holst. E:s hus var under en lång följd af
år brännpunkten för de högre intressena i Aarhus.
(E. Ebg.)

Elmquist, Karl Hugo Magnus, bildhuggare, f. 13
okt. 1862 i Karlshamn, arbetade på sin faders
snickarverkstad från sitt elfte år, kom till
Stockholm 1881, var där ornamentsbildhuggare,
studerade på Tekniska skolan och sedermera vid
Konstakademien 1888-92, då han erhöll kungl. medaljen
för Ragnar Lodbrok (på Skansen). E. utställde 1893 den
förtjänstfulla statyn Ålderdomen, vistades 1894-97 med
akademiskt stipendium i Paris och Italien samt åter
i Italien 1898-1901. Han utställde 1897 kvinnostatyn
Drömmen och gruppen Religionen (båda i marmor). Statyn
Fridlös (i brons) följde 1898, barnbilden Gryning
1901 (i marmor 1905, Nationalmuseum). E. har
dessutom utfört små konstindustriella föremål i
brons, statyetter, vaser, prydnadssaker m. m. -
Efter många års teoretiska studier och praktiska
experiment i konstgjutning framställde E. 1902
en ny förenklad gjutningsmetod och tog patent på
densamma, liksom på en af honom uppfunnen modellmassa
för utsmältningsmodellen och ett nytt slags ugn
för gjutformarnas preparerande. "Den Elmquistska
gjutningsmetoden" har redan åstadkommit en mängd
förträffliga konstalster, större och mindre, af
olika slag. Den fick grand prix på utställningen i
Bruxelles 1906. G-g N.

Elmquist, Gustaf Henning, ämbetsman,
socialpolitiker, f. 5 dec. 1871 i Eskilstuna,
blef 1889 student i Uppsala, där han 1895 aflade
filos. licentiatexamen, och blef 1900 filos. doktor
i Lund. Han blef 1898 ledare af den officiella
arbetsstatistiken i Kommerskollegium och utnämndes
1902 till förste aktuarie och chef för kollegiets
då nyinrättade afdelning för arbetsstatistik. Han
var sekreterare i kommittén för Sveriges deltagande
i världsutställningen i Paris 1900 samt i Stockholms
yrkesskolekommitté 1901-02 och ledamot af Stockholms
arbetsförmedlingskommitté 1902-03 samt af kommittén
för revidering af lagförslaget ang. medling i
arbetstvister 1906. Han blef 1905 vice ordf. i
styrelsen för Stockholms stads arbetsförmedling och
1906 ledamot af Stockholms stadsfullmäktige. E. har
utgifvit eller redigerat ett stort antal skrifter i
arbets- och näringsstatistik, ang. yrkesundervisning,
lärlingsväsendet, arbetsförmedling, arbetsgifvar-
och arbetarorganisationer, arbetskonflikter, medling i
arbetstvister och sociallagstiftning i öfrigt, förutom
en mängd kollektiva aftal mellan arbetsgifvare och
arbetare o. s. v. Han har varit en mycket anlitad
förlikningsman och skiljedomare i arbetstvister,
såsom inom verkstads- och tobaksindustrien,
bryggeriindustrien, byggnadsfacken i Stockholm och
Malmö, vid Stockholms stads arbeten, vid de enskilda
järnvägarna, transportrörelsen, spårvägstrafiken,
boktryckeri- och bokbinderifacken m. fl., och sedan
1905 har han officiellt uppdrag att vara skiljedomare
mellan de enskilda järnvägsförvaltningarna och deras
personal.

Elmquistska gjutningsmetoden. Se Elmquist,
K. H. M
., och Gjutning.
illustration placeholder

Elmseld l. Elias eld, fys., elektriskt
ljusfenomen, som vid stark luftelektricitet
framträder på högt uppskjutande föremål, såsom torn
och mastspetsar m. m. (se fig.). Ljuset synes som en
eller stundom två lågor. Äfven de gamle kände detta
fenomen. När lågan var dubbel, kallade de det "Castor
och Pollux", i hvilket fall det ansågs såsom ett
lyckligt förebud. En enkel låga kallades "Helenaeld"
och troddes bebåda olycka. Ordet elmseld lär vara
bildadt af namnet på ett kristet helgon, Erasmus,
hvilket ord sammandrogs till Ermus och på italienska
förändrades till Ermo eller Elmo. Elmselden uppträder
helst, då himlen är täckt med låga moln och vid snöyra
samt i berglandskap. L. A. F.*

Elmshorn [-hårn], stad i preuss. reg.-omr. Schleswig,
vid Elbes biflod Krückau och järnvägen Altona
-Kiel. 13,984 inv. (1905). Liflig flodfart och
industri. E. blef stad 1870.

El-mtasim-billah, kalif 833-842. Se vidare Kalifat.

Elnæs skans i Norge, Vuku socken, anlades i Kristian
V:s tid vid gården Elnæs på Værdalsälfvens norra
strand för spärrande af vägen öfver Stiklestad till
Levanger. Skansen förföll under 1600-talets senare
hälft, men reparerades och besattes 1718. Numera
synes intet spår af E. L. W:son M.

Elnbogen. Se Elbogen.

Elne [aln], stad i franska dep. Pyrénées-orientales
(Roussillon), vid kustfloden Tech. 3,099
inv. (1901). Staden, det keltiska Illiberris,
senare Helena, var förr en blomstrande handels-
och industristad. Från 6:e årh. var den biskopssäte,
men detta flyttades 1602 till Perpignan.

Eloah, hebreiska namnet på Gud. Om härledningen
af detta ord, som på arabiska motsvaras af
ilah, med bestämda artikeln allah, finnas
olika åsikter. Enligt det vanligaste antagandet
sammanhänger det med det arabiska verbet aliha,
"bäfva", och skulle i öfverensstämmelse därmed betyda
"fruktan", "föremål för fruktan". Härmed kan man
jämföra uttrycket elohe abraham uphachad jischuq,
"Abrahams Gud och Isaks skräck", "den, som äfven
Isak fruktar", i 1 Mos. 31: 42. Synnerligen ofta
användes pluralformen elohim med betydelse
af singularis. För öfrigt begagnas eloah, liksom
"gud" i svenskan, äfven om hedniska gudomligheter.
K. V. Z.

El-Obeid, hufvudstad i landskapet Kordofan i nordöstra
Afrika. Omkr. 35,000 inv.: negrer, araber

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:44:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbg/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free