Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker / 379-380 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eleusine - Eleusinska mysterierna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i Ostindien, på Sundaöarna, i Syd-Kina, i Japan
och i synnerhet i hela Afrika, där den mångenstädes
utgör befolkningens hufvudnäring, oaktadt det däraf
beredda mjölet har en bitter smak; af mjölet bakas ett
slags bröd. I Abessinien och hos niam-niam användes
dagussa till ölbrygd. Äfven i Indien skattas detta
sädesslag högt, emedan det äfven på mager jord ger
rik skörd. E. oligostachya odlas som bukettgräs.
G. L-m.

Eleusinska mysterierna, en religiös fest, som
i forntiden firades i Eleusis (se d. o.) af dem,
som efter

firades i månaden boedromion (motsvarande
ung. slutet af sept.) och hade till utgångspunkt Aten.

I midten af boedromion började i Aten förberedelserna
för de större mysterierna. Från Eleusis hämtades
heliga föremål och reliker, som skulle föras dit
tillbaka i det högtidliga lakchoståget, i hvilket
festdeltagarna några dagar senare skulle vandra
från Aten till Eleusis. Så samlades från alla delar
af den helleniska världen de, som skulle invigas
i mysterierna, efter att förut ha åtnjutit nödig
undervisning om dessa af s. k. mystagoger (grek.

Ideal framställning af eleusinska (jämte atenska) gudomligheter och eleusinska präster (efter en antik målning på en vas, funnen i Cumæ och nu förvarad i Petersburgs Eremitage. Själfva vasen synes upptill midt på fig.). 1. Demeter. 2. Persefone. 3. Athena. 4. Afrodite. 5. Artemis. 6. Triptolemos (eleusinsk heros). 7. Hierofanten. 8. Tempel- (offer)- prästen. 9. Härolden. 10, Fackelbäraren (daduchos).

Eleusinska mysterierna, en religiös fest, som
i forntiden firades i Eleusis (se d. o.) af dem,
som efter
föregående pröfning samt genom förberedande
reningsceremonier och invigning egde rättighet att
däri deltaga. Ursprungligen synas dessa mysterier, som
årligen firades på hösten, ha varit en skördefest, som
af adelssläkterna på den bördiga eleusinska slätten
firades i anslutning till gudinnan Demeters kult. När
Eleusis förlorat sin politiska själfständighet
och införlifvats med det öfriga Attika, blefvo
dessa mysterier en attisk statsfest, som stod under
uppsikt af den atenske arkont, som kallades "basileus"
(konungen), men ledningen af festen låg fortfarande i
händerna på de adlige männen i Eleusis. Vanligen menar
man med de eleusinska mysterierna de s. k. "större"
mysterierna, som firades på hösten, till skillnad
från de "mindre" mysterierna, som firades i början
af våren i den ett stycke s. om Aten belägna orten
Agra och som utgjorde en förberedelse för deltagande
i de större mysterierna. Dessa
firades i månaden boedromion (motsvarande
ung. slutet af sept.) och hade till utgångspunkt Aten.

I midten af boedromion började i Aten förberedelserna
för de större mysterierna. Från Eleusis hämtades
heliga föremål och reliker, som skulle föras dit
tillbaka i det högtidliga Iakchoståget, i hvilket
festdeltagarna några dagar senare skulle vandra
från Aten till Eleusis. Så samlades från alla delar
af den helleniska världen de, som skulle invigas
i mysterierna, efter att förut ha åtnjutit nödig
undervisning om dessa af s. k. mystagoger (grek.
mystagogoi). På det atenska torget höll "basileus"
ett hälsningstal, i hvilket han meddelade, att de,
som gjort sig skyldiga till något svårare brott, som
icke blifvit rituellt försonadt, skulle vara uteslutna
från mysterierna. I regel voro jämväl icke-hellener
("barbarerna") uteslutna, men för hellener, kvinnor
och män, stod tillträdet öppet. De följande dagarna
upptogos af rituella reningar, fastor, offer och andra
förberedelser: en dag tågade deltagarna i mysterierna,
mysterna (grek. mystai), till hafvet för att rena
sig, en annan dag anställdes ett högtidligt statsoffer
i Eleusinion (en filial af den eleusinska helgedomen
vid sluttningen af den atenska Akropolisklippan),
åter en annan dag offrades åt Asklepios i dennes
helgedom nedanför Akropolis.

19 boedromion vandrade mysterna i högtidlig procession
från Aten till Eleusis. En bild af Iakchos,
en med Dionysos nära besläktad gudom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>