Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker / 335-336 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektrisk belysning - Elektrisk dockdans - Elektrisk drake

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Snörpendel. Krona. Bordlampa. Figurlampa. Arbetsstake. Takbelysning. Vattentät hållare. Reflektor med skyddskorg. Väggarm (lampett). Fig. 4. Åtskilliga typer af armatur till glödlampor.

För åstadkommande af kontinuerliga variationer
användas stora motstånd, reglerade från en särskild
central å scenen. Olika färgskiftningar åstadkommas
med blandning af förr tre, numera fyra färger, hvitt,
gult, rödt och blått, som med regulatorns tillhjälp
kunna successivt öfvergå i hvarandra. - Elektrisk
nöd- (eller reserv-)belysning blir allt vanligare vid
teatrar och offentliga samlingslokaler. Genom försök
har man nämligen funnit, att detta system är det
mest pålitliga. Stearinljus och andra bränslelampor
hafva nämligen visat sig vid inträffande eldsolycka
otillfredsställande, i det att de lätt utsläckas af
rök och drag. Den elektriska nödbelysningen sker från
en från den normala skild strömkälla bäst ett särskildt
ackumulatorbatteri.

Fig. 5. Väggkontakt med propp.

- Litt.: J. Herzog och C. Feldmann,
"Handbuch der elektrischen
beleuchtung" (2:a uppl. 1901).
A. E-m.

Elektrisk dockdans, fys., ett experiment, afsedt att
ådagalägga den statiska elektricitetens verkan på
lätta kroppar. Små figurer eller dockor, skurna af
kork, flädermärg eller något annat ytterst lätt ämne,
inneslutas i en upprättstående glascylinder, hvars
lock och botten utgöras af metallskifvor eller af
papp, öfverdraget med stanniol. Cylinderns lock
sättes i ledande förening med konduktorn på en
elektricitetsmaskin och bottnen med jorden. Om
maskinen laddas, blir äfven locket laddadt, och
de lätta dockorna attraheras så starkt, att de
hoppa upp mot locket, mottaga där elektricitet och
repelleras till följd däraf tillbaka mot bottnen,
där de urladdas, attraheras sedan på nytt uppåt
o. s. v., så att de på detta sätt oupphörligt
hoppa upp och ned. Vid detta experiment använder
man vanligen små bitar af flädermärg, stundom
målade och klädda såsom små dockor (däraf namnet).
L. A. F.*

Elektrisk drake, fys. Benjamin Franklin uppsände
en drake (se d. o.), fäst vid ett snöre, för att
studera molnens elektriska laddning (1752). Kommer
draken tillräckligt nära intill ett med elektricitet
laddadt moln, uppstår en fördelning, hvarvid fri
elektricitet samlas på den del af snöret, som är
längst ifrån draken, eller bortgår till jorden, om
ledning finnes. Franklins drake bestod af en stor
sidenduk, utspänd öfver ett kors af trä. Vid korset
var fäst ett snöre af hampa, med en nyckel af järn
fastknuten nertill. Nyckeln var genom ett sidenband
isolerad från handen. När denna drake uppsläpptes
under ett förbigående åskmoln, erhöllos gnistor
från nyckeln. Franklin visade, att molnen oftare äro
negativt än positivt laddade. Draken laddas också,
om intet mol finnes i dess närhet, till följd af
luftelektricitetens (se d. o.) verkningar. Detta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>