Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker / 153-154 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elastics - Elastin - Elastisk - Elastiska brosk - Elastiska hinnor - Elastiska putan - Elastiska trådar - Elastisk efterverkan - Elastisk väfnad - Elat - Elateas - Elateia - Elater - Elaterer - Elaterin - Elaterit - Elaterium - Elaterometer - Elatinaceae - Elatine - Elativus - Elaver - Elayl - El-Azarije - Elba

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sig för sin tänjbarhet; gummiväfnader, som
användas till resårer (kilar) i stöfletter o. d.
G. A. W.

Elastin, kem., ett ägghviteämne, hörande till
albuminoidernas (se d. o.) klass, hvaraf den elastiska
väfnaden i djurkroppen består (se Elastisk väfnad).
Det utmärker sig för hög kol- och relativt låg
svafvelhalt. Bland spjälkningsprodukterna har man
funnit mycket leucin, däremot mindre tyrosin och
arginin (guanidinamino-valeriansyra) än i andra
ägghviteämnen. Elastin motstår jämförelsevis väl
inverkan af syror och alkalier, men digereras af
pepsinsaltsyra och trypsin. H. E.

Elastisk (af grek. elastes, som drifver fram),
spänstig, tänjbar.

Elastiska brosk. Se Elastisk väfnad.

Elastiska hinnor. Se Elastisk väfnad.

Elastiska putan, veter. Se Hof.

Elastiska trådar. Se Elastisk väfnad.

Elastisk efterverkan, fys. Se Elasticitet 1.

Elastisk väfnad, histol., är en till bindesubstanserna
hörande väfnad, som ganska rikligt förekommer
hos människan och djuren. Den finnes spridd bland
bindväfven, dels i form af mer eller mindre greniga,
grofva eller fina trådar ("elastiska trådar"), dels
såsom mer eller mindre genombrutna, tunna hinnor
("elastiska hinnor"), t. ex. i huden, i slemhinnorna,
i blodkärlens väggar o. s. v. Äfven i vissa brosk
(elastiska brosk") finnes sådan väfnad. Den utmärker
sig genom sin styfhet och spänstighet och sin
skarpa glans. Se vidare Bindesubstansväfnad.
G. R. (E. Hgn.)

Elat, stad i Edom (se d. o. och Akaba).

Elateas. Se Kithairon.

Elateia (grek. Elateia, lat. Elatea), stad i
forngrekiska landskapet Fokis, vid foten af berget
Knemis och vid utgången ur ett viktigt pass (nyckeln
till Grekland) vid gränsen mot Lokris. I E. funnos
ett berömdt Asklepiostempel och en gammal bildstod af
Athena. Ruiner af staden finnas vid Lefta. Omkr.
3 km. n. ö. om E. upptäcktes 1883 på en höjd ett
tempel åt Athena Kranaia, ett doriskt hexastylon,
som af den franska arkeologiska skolan i Aten närmare
undersöktes och utgräfdes. Litt.: P. Paris, "Élatée"
(1892). (A. M. A.)

Elater, Knäppare, Hoppbaggar l. Knäppbaggar, zool. Se
Knäpparfamiljen.

Elaterer, bot. Se Lefvermossor.

Elaterin, med. farm. Se Elaterium.

Elaterit, miner., ett klibbigt, elastiskt bergbeck,
som förekommer på kvarts- och kalkspatsgångar i
England, Frankrike och Nord-Amerika. I Sverige är det
funnet uti Risängsgrufvan i Sundborns socken, Dalarna.
E. E.

Elaterium, med. farm. E. album, förr upptaget i
svenska farmakopén (7:e uppl.), är den intorkade
fruktsaften af den s. k. springgurkan, Ecballium
Elaterium Rich. (Momordica Elaterium L.), som tillhör
fam. Cucurbitaceæ. Denna ettåriga, nedliggande,
greniga, grågröna, kort styfhåriga växt tillhör
egentligen Medelhafsområdet, men odlas i mellersta
Europa och England samt kan trifvas äfven i södra och
mellersta Sveriges trädgårdar. Saften i fruktköttet
är starkt vattenhaltig och tunnare än den grönaktiga,
slemmiga saft, som finnes i fruktrummen och omgifver
de platta, omvändt äggrunda fröna. Vid fruktmognaden
blir saftspänningen i
fruktrummen så stark, att frukten lösspränges från
fruktskaftet. Genom det därvid uppkomna runda hålet
efter skaftet utsprutas det slemmiga innehållet
jämte fröna, som därigenom kringspridas. - Numera
beredes drogen elaterium i England, där man genomskär
de nästan mogna frukterna, lindrigt pressar dem och
silar den utflutna saften. Ur denna afsätter sig en
grönaktig massa, som utbredes och långsamt intorkas
vid svag värme. Så beredd drog bildar torra, platta,
tunna, glanslösa, gråaktiga eller något gröngråa
bitar. Dessa bitar sakna lukt, men hafva en
skarp, bitter, brännande smak. - Den verksamma
beståndsdelen är det kemiskt indifferenta
elaterinet (C₂₀ H₂₈ O₅), som är ett ytterst
häftigt afföringsmedel redan i dos af ett
par milligram. Elaterium användes i dos af
1-5 mg. (under vattusot, vissa sinnessjukdomar
o. s. v.), men är ett ojämnt verkande medel,
emedan elaterinhalten är mycket växlande. Numera
har det hos oss alldeles kommit ur bruk.
O. T. S. (G. L-m. C. G. S.)

Springgurka, med affallande frukt.

Elaterometer (af grek. elater, pådrifvare, och
metron, mått), fys. Se Manometer.

Elatinaceæ, bot., växtfamilj af serien Parietales
bland dikotyledonerna, omfattande omkr. 30 halfbuskar
l. örter, ofta växande i vatten. I Sverige förekomma
3 arter af släktet Elatine, små vattenväxter med
motsatta, hela blad och ensamma rödlätta blommor
i bladvecken. G. L-m.

Elatine, bot. Se Elatinaceæ.

Elativus, språkv., kasus i finska nominas
deklination. Se Kasus.

Elaver, romarnas namn på floden Allier.

Elayl (af grek. elaion, olja, och hyle, materia),
kem., Berzelius’ benämning på etylengas. Se Etylen.
P. T. C.*

El-Azarije. Se Betanien 1.

Elba, ö i Medelhafvet, mellan Corsica och fastlandet,
från hvilket den skiljes genom den 10-12 km. breda
Piombinokanalen. 223,52 kvkm. 25,556 inv. (1901). E.,
som jämte några småöar utgör ett särskildt distrikt
i italienska prov. Livorno, är mycket bergigt och
når sin största höjd i det om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>