Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Egli ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
renässansens former. E:s förnämsta verk äro
Polyteknikum och Byggnadsskolans nya hus i Stuttgart,
båda från 1860-talet, Mariakyrkan därstädes i gotik
(1872—79) och Katolska kyrkan i Tübingen (1876—78).
Egli, Johann Heinrich, schweizisk tonsättare, f. 1742,
d. 1810 i Zürich, var i sitt fädernesland den
främste representanten för sångkompositionens starka
uppsving under senare hälften af 1700-talet. Han
utgaf bl. a. Sammlung geistlicher lieder (1779;
2:a uppl. 1791), Singkompositionen mit begleitung
von klavier (1785—86), "Schweizerische volkslieder"
(1788), Gellerts geistliche oden und lieder (1791) samt
Gesänge über leben, tod und unsterblichkeit (1792).
Egli, Johann Jakob, schweizisk geograf, f. 17
maj 1825, d. 24 aug. 1896 som professor i Zürich,
utöfvade en betydande verksamhet som författare. Hans
förnämsta arbeten inom geografien äro Neue erdkunde
(8:e uppl. 1894), Neue Schweizerkunde (8:e
uppl. 1890), Die handelsgeographie (8:e uppl. 1903;
"Naturalstrens, konstflitens och handelns geografi",
Stockholm 1865, 2:a uppl. 1875; "Ny handelsgeografi",
Helsingfors 1896), Taschenbuch schweizerischer
geographie, volkswirtschaft und kulturgeschichte
(1875; 2:a uppl. 1878) och Die Schweiz (i "Das wissen
der gegenwart", 1886). Af E:s läroböcker, af hvilka
många vunnit stor spridning och öfversatts på flera
språk, har på svenska utgifvits "Praktisk geografi
för läroverkens högre klasser" (öfv. af G. Thomée,
1866). E:s betydelse inskränker sig ej blott
till den egentliga geografien. På den geografiska
onomatologien (ortnamnsforskningen) har han utöfvat
ett grundläggande författarskap, äfven om han här
icke egde de vetenskapliga förutsättningarna. Af
betydenhet är hans Nomina geographica. Versuch einer
allgemeinen geographischen onomatologie (1872,
ny uppl. 1892—93), "Sprach- und sacherklärung von
42,000 geographischen namen aller erdräume", såsom
det själft anger sig, tills dato det enda försöket
till en allmän geografisk onomatologi. Jämte själfva
förklaringen af namnet lämnas också uppgift om ortens
läge och fysiska beskaffenhet och, där sådant låtit
sig göra, sammanhanget mellan dessa båda senare
faktorer och namnet, öfver det vidlyftiga verket
ligga stor flit och brinnande kärlek till uppgiften,
men mindre kritik, än man kunde önska. Arbetet
röjer mera geografen än språkmannen. — En alldeles
obestridlig betydelse däremot förvärfvade sig E. som
bibliograf och historiker inom ämnet. Som sådan har
han verkat i hög grad väckande på hela den hithörande
vetenskapen. Han har hållit forskaren à jour med
Die fortschritte in der geographischen namenkunde
genom sina, allt ifrån 1884 och till sin död, i
"Geographisches jahrbuch" hvartannat år införda
öfversikter, och han har lämnat den onomatologiske
vetenskapsidkaren en ypperlig historisk-bibliografisk
handbok i Geschichte der geographischen namenkunde
(1886).
V. G—l.
Eglon. 1. En konung i Moab på domaren Ehuds dagar. Se
Ehud. — 2. En kananeisk stad i Palestina, som
eröfrades af Israel under Josua. Jfr Jos. 10: 3, 34; 12: 12.
E. S—e.
Egmond. Se Egmont, L.
Egmond aan Zee [an se], Egmond aan den Hoef [hof]
och Egmond-Binnen, tre byar i
nederländska prov. Noord-Holland, den förstnämnda
(2,603 inv. 1901) 9 km. v. s. v. om Alkmaar, de
sistnämnda ett stycke från hafvet, n. ö. och s. ö. om
den förra. Vid E.-Binnen ligga ruiner af grefvarnas
af E. stamslott, som jämte grafkapell förstördes af
spanjorerna 1576.
Egmont. 1. Hamn på den västligaste af
Falklands-ögruppens tvenne större öar. —
2. (Nyzeeländska Pukehaupapa). Slocknad vulkan i
sydvästra hörnet af Nya Zeelands nordö, ö. om Kap
E. 2,520 m., däraf 500 m. äro täckta af evig snö. Den
upptäcktes och namngafs af Cook 1770.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>