- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
1405-1406

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eforal ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förminskningen i känslighet gäller endast den färg det
infallande ljuset hade och att således öfriga färger,
hvilka tillsammans bilda komplementfärgen till
den ursprungliga, kunna i det senare tillkommande
ljuset framträda med oförsvagad intensitet. Är den
betraktade ljuskällan ofärgad (hvit), så genomgå
såväl de positiva som de negativa bilderna vid sitt
utslocknande en följd af färgförändringar (hvilket
fenomen på tyska benämnes "abklingen der farben"),
som bero därpå, att de olika enkla (prismatiska)
färger, af hvilka det hvita ljuset är sammansatt, icke
ha samma inverkan på näthinnan. Däraf följer ock, att
efterbilder af färgade föremål likaledes måste visa
dylika färgväxlingar, utom i det sällsynta fallet
att föremålets färg är enkel. — Efterbilder kunna
ock framkallas på följande sätt. Om man en längre
stund betraktar ett ljust föremål, t. ex. en hvit
skifva, på mörk grund och därpå tillsluter ögonen,
så ser man en positiv efterbild, och denna öfvergår
till negativ, när ögat ånyo utsattes för hvitt
ljus. — Framkallandet af efterbilder kräfver stor
försiktighet och bör icke länge fortsättas eller ofta
upprepas, emedan ögonen lätt kunna taga skada däraf.
R. R.*

Efterbildning, jur., den handling, hvarigenom utan
vederbörandes tillåtelse teckningar och konstverk
helt eller delvis reproduceras. Se Eganderätt 2.

Efterblomstring, Metanthesis, bot.,
höstblomstring, beroende på opsigoni (se d. o.). Den
kan uppstå antingen genom fortsatt utveckling af
redan förefintliga (sommar-)inflorescenser, nästan
alltid efter ett förutgånget längre eller kortare
afbrott i utvecklingen, eller genom bildning af nya
(höst-)inflorescenser. Jfr Förblomstring.
G. L—m.

Efterblödning, med. Den uti ett färskt sår
uppkommande blödningen stillas därigenom, att
de genomskurna ådrornas mynningar fyllas af
blodproppar. Bildandet af sådana söker konsten
åstadkomma genom underbindning. Äfven de ådrorna
omgifvande mjuka delarna kunna genom sitt tryck
mekaniskt tilltäppa kärländarna, synnerligen om
dessa senare, till följd af sin elasticitet, dragit
sig tillbaka. Denna tillslutning är dock i vissa
fall endast tillfällig (temporär). Den påträngande
blodströmmen, företrädesvis i pulsådrorna, kan efter
längre eller kortare tid åter utjaga den färska,
lösa blodproppen och öppna kärlmynningen, hvarvid
en blödning kan uppkomma. Detta inträffar såväl
i tillfälliga sår som i operationssår och ifrån
kortare stunder till flera dygn efteråt. Inträffar
efterblödningen från en större pulsåder, som antingen
aldrig blifvit underbunden eller från hvilken
"ligaturen" lossnat, kan förblödning uppkomma,
och många exempel finnas på, att patienter af sådan
anledning tillsatt lifvet. Efterblödning kan stundom
också framkallas däraf, att en inflammation med
varbildning löser upp de blodproppar, som bildat
sig, eller kommer de anlagda ligaturerna att
lossna. Efterblödning måste behandlas på samma sätt
som den första blödningen. Enär hjälpen ej alltid är
nära, är det för läkaren en oeftergiflig plikt att
söka förekomma en så farlig tillfällighet. Därför
bör intet sår förbindas, förrän alla kärländar
blifvit på det noggrannaste uppsökta och underbundna,
synnerligast i sådana regioner, där större pulsådror
framgå, och under den första tiden efter skadan
eller operationen bör en sådan patient ej lämnas ur sikte.
Rsr. (J. Å.)

Efterbörd (jfr bära i bet. föda), obstetr.,
den del af fosterägget, som i regeln framfödes
efter fosterkroppen och som består af moderkakan
(placenta) med därvid sittande nafvelsträng
och ägghinnor. Den tid, som förflyter mellan
fosterkroppens och efterbördsdelarnas afgång, har man
kallat efterbördsperioden. Sedan lifmodermuskeln
något hämtat sig efter arbetet för fosterkroppens
utdrifvande, sammandrager den sig ånyo, hvarvid
moderkakan lossas från sitt fäste, hvars kärl
sönderslitas och blöda. Genom nya sammandragningar
utpressas efterbörden och stillas blödningen. Normalt
afgår efterbörden genom naturens egen åtgärd 1/4
till 1/2 timme efter fosterkroppen. Om den låter
vänta på sig mycket länge, så beror detta vanligen
antingen på slapphet hos lifmodern eller på fastväxt
moderkaka, i hvilka fall läkare eller barnmorska måste
ingripa. Viktigt är att noga efterse, det efterbörden
helt och hållet afgått. I lifmodern kvarstannade delar
af moderkakan böra genast aflägsnas, emedan de annars
lätt gifva anledning till blödning och barnsängsfeber
m. m. Jfr Förlossning.
F. B.*

Efterbördsperiod, obstetr. Se Efterbörd.

Efterhärmning, mus. Se Imitation.

Efterjäsning. Se Brännvinsbränning, sp. 432, och Öl.

Efterklangspoesi kallas den diktning, som i innehåll
och form väsentligen endast utgör upprepningar af
en föregående periods eller en tidigare enstaka
författares alstring, men icke tillför vitterheten
afgörande nya värden, vare sig i stil eller idé. Efterklang
är naturligt nog ofta skönjbar hos debuterande,
som ej funnit sin individualitets rätta uttryck. Är
ett helt lands vitterhet någon tid väsentligen
efterklangspoesi, kännetecknar detta vanligen,
att den härskande litterära riktningen blommat öfver.

Efterkraf (ty. nachnahme, fr. débours, eng. cash
on delivery
), hand., den fordran för gjorda utlägg
— förskjutna frakter, forlöner, tullumgälder,
speditionskostnader o. s. v., stundom jämväl
förskott å godsets värde —, som speditören eger att
utkräfva hos mottagaren af en vara. Efterkrafsgods,
som befordras å svenska statens järnvägar,
utlämnas till adressaten, först sedan denne betalt
efterkrafvet. Emottagare af efterkrafsförsändelse får
icke öppna eller i något afseende rubba försändelsens
omslag, innan såväl frakt som efterkrafsbelopp
m. m. blifvit inbetalda. Sändning af brännvin och
andra brända spritvaror äfvensom vin får ej beläggas
med efterkraf för godsets värde. Denna bestämmelse
eger dock icke tillämpning för denatureradt brännvin,
såvida detsamma å järnväg försändes af person, som
styrkt sig vara innehafvare af denatureringsrätt
eller af rättighet att försälja denatureradt
brännvin. Till afsändaren utbetalas beloppet vid
afsändningsstationen, så snart underrättelse
dit ingått, att mottagaren inbetalt beloppet å
adresstationen. Vägrar mottagaren att utlösa med
efterkraf belagdt gods, blir det för afsändarens
räkning kvarliggande å adresstationen och behandlas
såsom annat outlöst gods. Dock skall, om efterkraf,
som utgör förskott å godsets värde, icke blifvit
betaldt inom åtta dagar efter dettas ankomst till
adresstationen, underrättelse därom lämnas till
afsändningsstationen, som har att hos afsändaren
förfråga sig angående godsets

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:43:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbf/0755.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free