Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eckart ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
noggrann kännedom därom nödiga statistiska
anteckningarna. Därjämte åligger det den
kanslisekreterare, som K. M:t därtill förordnar,
att på eget ansvar till föredragning bereda de
statsregleringen rörande ärenden ang. den högre
undervisningen, hvilka skola föreläggas riksdagen. För
Ecklesiastikdepartementet gäller K. M:ts instruktion
för ämbets- och tjänstemännen i dess kansli af 7 juni
1878 med ändringar 8 dec. 1904 och 30 dec. 1905.
Under Ecklesiastikdepartementet lyda: Riksarkivet,
K. biblioteket, riksantikvarien, riksheraldikern,
Nationalmuseum, Öfverstyrelsen för rikets allmänna
läroverk, ecklesiastikstaten (utom vid armén och
flottan), universiteten, Karolinska medikokirurgiska
institutet, Stockholms och Göteborgs högskolor,
allmänna läroverken, Högre lärarinneseminarium i
Stockholm, folkskoleanstalter, tekniska läroverk,
Gymnastiska centralinstitutet, Serafimerlasarettet,
Farmaceutiska institutet, undervisningsanstalter
för barnmorskor, landsarkiv, Svenska akademien,
Vetenskapsakademien, Vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademien, Akademien för de fria konsterna,
Musikaliska akademien, Samfundet för utgifvande
af handskrifter rörande Skandinaviens historia,
Vetenskapssocieteten i Uppsala, Fysiografiska
sällskapet i Lund, Vetenskaps- och vitterhetssamhället
i Göteborg, Humanistiska vetenskapssamfundet i
Uppsala, Nobelstiftelsen, direktionerna öfver
folkskollärarnas pensionsinrättning, Lärarnas
vid elementarläroverken änke- och pupillkassa
och Prästerskapets änke- och pupillkassa samt
de flesta allmänna välgörenhetsinrättningar och
fromma stiftelser. — Antalet ordinarie ämbets- och
tjänstemän äfvensom andra personer, som äro anställda
i departementet med därunder hörande stater, verk och
inrättningar, uppgår till öfver 23,000 pers. hvaraf
1906 omkr. 800 tillhörde centrala verk, universitet
och högskolor m. m., 2,859 prästerskapet, 1,188
allmänna läroverken, 18,274 folk- och småskolor). —
Anslagen till detta departement, hvilka i riksstaten
sammanfattas under benämningen "åttonde hufvudtiteln",
äro i riksstaten för 1907 upptagna till 22,217,300
kr. (hvaraf 1,837,967 kr. extra anslag).
I äldre tider fanns inom statsförvaltningen intet
särskildt centralt organ för ecklesiastikärenden. En
stor del af dessa ärenden afgjordes af biskoparna
och konsistorierna samt vid riksdagarna. Försök under
Gustaf II Adolf, Kristinas förmyndare och Frihetstiden
att upprätta en särskild öfverstyrelse för kyrkan
och läroverken, det s. k. Consistorium
ecclesiasticum generale (se
d. o.), misslyckades till följd af prästerskapets
motstånd. Kansliordningen af 22 sept. 1661 lade
ecklesiastikärendena under Kanslikollegium; men
åtskilliga frågor, i synnerhet befordringsärenden,
afgjordes fortfarande af domkapitlen, hvarjämte
det vid riksdagarna samlade prästeståndet, under
namn af Rikskonsistorium (Consistorium regni),
utan lagstadgad rätt utöfvade högsta myndigheten
i flera frågor rörande kyrkan, framför allt i
spörsmål af judiciell natur, och mottog vad från
domkapitlen. Denna prästeståndets själftagna makt
upphäfdes af Karl XI. Genom Karl XII:s kansliordning
af 26 okt. 1713 förlades ecklesiastikärendena under
Handelsexpeditionen och blefvo af detta verks chef
eller "ombudsråd" föredragna inför konungen. Men efter
Karl XII:s död kommo de åter, enligt kansliordningarna
af 29 maj 1719 och 14 juni 1720, att behandlas af
Kanslikollegium och föredrogos af statssekreteraren
vid Inrikes civilexpeditionen. Rent ecklesiastika
förvaltningsfrågor handlades under denna tid därjämte
(märkligt nog) stundom inom Justitierevisionen. 1786
afsöndrade Gustaf III från Civilexpeditionen de
prästerliga befordringsfrågorna och öfverlämnade
deras föredragning åt en s. k. Ecklesiastikberedning.
1789 införde han en särskild
expedition för ecklesiastikärenden i allmänhet,
Ecklesiastikexpeditionen, men denna upphäfdes
1793, hvarefter sådana ärenden föredrogos af
statssekreteraren vid Civilexpeditionen till 1809,
då — enligt kansliordningen af 23 okt. s. å. — en
särskild Ecklesiastikexpedition åter inrättades. Vid
departementalstyrelsens införande, 1840, fick denna
expedition namn af Ecklesiastikdepartementet.
Sådana ärenden, som i Sverige handläggas
inom Ecklesiastikdepartementet, höra i
Finland till Ecklesiastikexpeditionen (se
d. o. 2).
J. Th. W. (S. B—h.)
Ecklesiastikexpeditionen. 1. Den afdelning
af K. M:ts kansli, som 1789—93 och 1809—40
handlade ecklesiastika ärenden. Om upphörandet
af 1789—93 års expedition se E. Hildebrand,
"Olof Wallquist och Ecklesiastikexpeditionens
upphörande" (i "Hist. tidskr.", V, 245 ff.). Jfr
Ecklesiastikdepartementet och Kansli. — 2. Den
till Ekonomidepartementet af Finlands senat hörande
afdelning, som handlägger ärenden rörande kyrkan,
skolväsendet och konstangelägenheterna. I spetsen
för densamma står en af Ekonomidepartementets
senatorer. (Jfr kejs. förordn. 13 sept. 1892.)
R. C. (M. G. S.)
Ecklesiastik indelning, en med afseende på
kyrkoförvaltningen gjord indelning af eller inom
ett territorium. Sverige, utom Stockholms stad, är
i detta hänseende indeladt i 13 stift, som vid 1907
års början omfattade 188 kontrakt, domprosterierna
inberäknade. Af de tretton stiften omfattade vid samma
tid Uppsala ärkestift 28 kontrakt, Linköpings stift
21 kontrakt, Skara stift 16 kontrakt, Strängnäs
stift 16 kontrakt, Västerås stift 16 kontrakt,
Växjö stift 12 kontrakt, Lunds stift 24 kontrakt,
Göteborgs stift 14 kontrakt, Kalmar stift 7 kontrakt,
Karlstads stift 12 kontrakt, Härnösands stift 12
kontrakt, Luleå stift 7 kontrakt och Visby stift 3
kontrakt. (Se vidare specialartiklarna om de olika
stiften samt omstående karta.) De 188 kontrakten
jämte hufvudstaden omfattade 1,403 pastorat
(med inräkning af K. Hofförsamlingen, Skeppsholms
förs. i Stockholm och 16 garnisonsförsamlingar),
124 stadsförsamlingar, 2,363 landsförsamlingar
samt 69 andra församlingar (garnisons-, kapell-
och bruksförsamlingar). Legaliserade församlingar
med egen kyrkobokföring, hvilka ej tillhöra
statskyrkan, voro 4 romersk-katolska och 9
mosaiska.
Ecklesiastikmatrikel. Se Stiftsmatrikel.
Ecklesiastikminister är den i Sverige i dagligt tal
brukliga, ehuru ej i grundlagarna förekommande titeln
på statsrådet och chefen för Ecklesiastikdepartementet
(se d. o.).
Ecklesiastikstaten, sammanfattningen af alla de i
kyrkans tjänst stående prästerna och lekmännen. —
Särskildt är ecklesiastikstaten kollektivbenämning
på en af de civilmilitära staterna inom armén och
flottan. Flottans består af regementspastorer och
bataljonspredikanter. Dit räknas äfven klockare och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
