Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog / 1295-1296 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Écheveau ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rundning, är i de äldre, sicilianska, doriska
byggnaderna starkt springande med en rätt svällande
profil, under det att den i de yngre byggnaderna,
t. ex. Parthenon, har mindre språng och profilen
närmande sig en rak linje (se fig. 1 och 2);
å nedre delen af echinus äro genom rundt omkring densamma gående
inskärningar och mellan dem kvarlämnade smala plattor
bildade 3 eller flera fina ringar (annuli).
— Det romersk-doriska kapitalets echinusprofil har
formen af en kvartcirkel och är vanligen
sirad med over (se fig. 3 och 4). Äfven joniska
kapitäl hafva under volutkroppen en echinusartad
ovlist, så ock de romerska kompositakapitälen.
2. I. G. C.

Fig 2.

Fig. 3. Romersk-doriskt kapitäl från Marcellusteatern i Rom.

Fig. 4.

Echion (grek. Ἐχίων), grek. myt., en af de
kämpar (spartoi, "såddmän"), som uppväxte ur de af
Kadmos (se d. o.) sådda draktänderna. Han äktade
Kadmos’ dotter Agaue och var fader till Pentheus.
A. M. A.

Échiquier [eʃikiē], fr. ("schackbräde", af échec,
schack). 1. Räkningekammare. Se Exchequer. —
2. Krigsv., en uppställningsform, vid hvilken
afdelningarna stå rutvis eller schackbrädsformigt
i förhållande till hvarandra därigenom, att de äro
ordnade på två linjer så, att afståndet (luckorna)
mellan afdelningarna inom hvarje linje är afdelnings
front och den bakre linjens afdelningar stå
bakom mellanrummen (luckorna) mellan främre linjens
afdelningar. Denna uppställningsform nyttjades
fordom äfven under strid, men torde numera icke
förekomma. — 3. Sjöv. Se Bidevindslinje.
2. G. U.*

Echis, zool. Se Huggormarna.

Echitamin, farm. kem., kristalliserande alkaloid
i ditabark (se d. o.), där den förekommer jämte
alkaloiderna ditamin och echitenin. Echitamin är ett
ganska starkt förlamande gift.
C. G. S.

Echitenin, farm. kem. Se Echitamin.

Echites L., bot. farm., ett till fam. Apocynaceæ
hörande släkte, som igenkännes därpå, att
blomman har tallriksformad krona med naket svalg
och två delfrukter med en mängd fjunförsedda
frön. Echites-arterna äro lianer med korsvis motsatta
blad och växa företrädesvis i tropiska Amerika, där
många af dessa arter användas på grund af framstående
medicinska och giftiga egenskaper.
G. L—m.

Echium vulgare L., Blåeld, bot.,
en högväxt, sträfhårig ört, hörande till
fam. Borraginaceæ. Stjälken och de lansettlika bladen
äro sträfhåriga. De först rödaktiga, sedan klart blåa,
stora, nästan klocklika blommorna med snedskuret bräm
bilda axliknande blomställningar (se fig.). Blåelden
förekommer, mindre allmänt, på gårdar, åkrar, vid
vägkanter och på andra torra ställen från Skåne till
Norrland. Roten af denna och andra Echium-arter hade
förut medicinsk användning.
G. L—m.

Echium vulgare. (T. h. nedtill en uppskuren blomma, därbakom ett rotblad.)

Echiurus.

Echiuridæ, zool., en familj tillhörande klassen
Gephyrei. Den kännetecknas genom den skedlika
hufvudfliken och förekomsten af enstaka borst. Hit
höra släktena Echiurus och Bonellia (se d. o.).
L—e.

Echiurus, zool., ett till fam. Echiuridæ och klassen
Gephyrei hörande masksläkte, som utmärker sig genom
förekomsten af två starka borst å buksidans främre
del och genom ett snabellikt bihang, vid hvars

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>