Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog / 1191-1192 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dzierzon ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

universitetsbibliotekarie i Freiburg (i Breisgau)
1871—72, i Breslau 1872—86 samt därefter i Göttingen,
vid hvars universitet han samtidigt utnämndes
till professor i biblioteksvetenskap, den förste
i detta ämne vid något tyskt universitet. Porträtt
samt förteckning på hans till öfver 160 uppgående
skrifter och tidskriftsuppsatser m. m., upprättad
af A. Schneider, finnas intagna i 17:e häftet
(1904) i den af D. grundade samt 1888—1902 utgifna
Sammlung bibliothekswissenschaftlicher arbeiten,
hvars utgifvande efter hans död öfvertagits af
K. Hæbler. Här må af D:s filologiska arbeten
nämnas endast: Beiträge zur kritik des nach Donatus
benannten Terenzcommentars (1879), Terentii comoediæ
(textupplaga, 1884) och Ausgewählte komödien des
Terenz (med tysk kommentar, 1, Phormio, 1874, 3:e
uppl. 1898, och 2, Adelphi, 1881, 2:a uppl. 1903), samt
af hans biblioteksvetenskapliga: Instruction für die
ordnung der titel im alphabetischen zettelkatalog
der universitätsbibliothek zu Breslau (1886),
Beiträge zur Gutenbergfrage (1889), Entwickelung
und gegenwärtiger stand der wissenschaftlichen
bibliotheken Deutschlands (1893), Untersuchungen
über ausgewählte kapitel des antiken buchwesens
(1900) och Plan eines alle bekannten und noch zu
ermittelnden wiegendrucke umfassenden katalogs
(1901).
B. L.



Dzierzon [ʃä’rsån], Johann, tysk präst och
biodlare, f. 16 jan. 1811 i Lowkowitz i Schlesien, d.
där 26 okt. 1906, 1835—69 katolsk kyrkoherde i
Karlsmarkt därstädes, egnade sig åt biskötsel och
anlade flera stora bigårdar. Han uppfann den s. k. "Dzierzon-kupan med
rörliga skott", ur hvilken man kan uttaga och i hvilken man kan åter
insätta skotten utan att skada bien, hvarigenom det blir möjligt att noga
undersöka en kupa, afhjälpa upptäckta brister och reglera biens arbeten.
Han arbetade för utbredning af den gula, italienska birasen och
bragte full klarhet öfver förloppet af biens och flera
andra insekters fortplantning, hvarigenom han sattes i
stånd att förklara och förbättra många dittills ej fullt
förstådda förfaringssätt vid biens behandling. Sina
uppfinningar och rön, bland hvilka upptäckten af
parthenogenesis (se Fortplantning) hos bin
gjorde honom mest ryktbar, offentliggjorde han
dels i tidskrifter, dels i Theorie und praxis
des neuen bienenfreundes (1848; "Den nyaste
biskötselns theori och praxis" etc., 1856 och 1861) och
Der zwillingstock, die zweckmässigste
bienenwohnung (1890; jfr plansch till art. Biskötsel).

Dzjizak, distriktshuvudstad i prov. Samarkand, i
ryska generalguvernementet Turkestan, vid järnvägen
Samarkand—Tasjkent och på norra sluttningen af
Nura-tau. 16,041 inv. (1901). D. var fordom en
fästning i Buchara och intogs 1866 af ryssarna.

Dzjulfa (armen. Djuga, turk. Djulaga), by i ryska
guvern. Erivan, 25 km. s. ö. om Nachitjevan, vid Araks
och vägen från Persien till Tiflis, har nu endast ett
par hundra inv., men var fordom en stor armenisk stad,
bebodd af mer än 8,000 familjer, med 24 kyrkor,
af hvilka ruiner ännu finnas. Då schah Abbas 1605
eröfrade Armenien, tvingade han befolkningen i D. att
lämna sin stad och utvandra till Persien, hvarest en
del däraf grundlade förstaden Nor D. (Nya D.) vid
Isfahan.

Dzjunkovskij, Stepan Semenovitj, rysk lärd och
statsman, f. 1763, d. 1840, tillhörde en lillrysk
familj, idkade mångåriga studier i utlandet, blef
sedan lärare för Paul I:s döttrar och 1802 chef
i departementet för statshushållning och allmänna
arbeten. I sistnämnda befattning tog D. initiativ
till flera betydelsefulla ekonomiska reformer;
bl. a. lät han genom från England inkallade kväkare
uttorka de värsta träsktrakterna i Petersburgs
omgifningar. Han umgicks äfven med planer på
lifegenskapens upphäfvande, hvilka dock strandade
på adelns och byråkratiens motstånd. D. åtnjöt stort
anseende som författare i landthushållning, främst
genom sitt stora arbete "Neues und vollständiges
system der landwirtschaft" (15 bd, 1817).

Dzumaleu (Giumaleu), berg i Bukovina, 1,859
m. högt.

D-züge (ty., förkortning för durchgangszüge,
"genomgångståg"), järnv., de i Tyskland (först
1892) förekommande snälltåg, som hafva en gång i
tågets längdriktning, d. v. s. utgöras af en rad
D.-wagen (se d. o.). På dessa tåg finnes restaurang.
För resa med D.-züge betalas en särskild tilläggsafgift.
E. Hjr.

Då, Dån, bot., en svensk benämning på örtsläktet
Galeopsis.

d. å., förkortning för detta år.

Dåb. Se Aladåb.

Dådra, bot. Se Camelina.

Dådrans och Bingsjö kapellförsamling, i Kopparbergs
län, tillhör Rättviks pastorat. 769 inv. (1905).

Dån, bot. Se Då.

Dåning, patol. Se Svimning.

Dårcell, vid ett fängelse på särskildt sätt anordnad,
madrasserad cell för tillfällig förvaring af
fånge, som fallit i sinnessjukdom och visar sig våldsam.
V. A—t.

Dåre och Dårhus. Se Hospital och Sinnessjukdomar.

Dårrepe, bot. Se Lolium.

Dåvö (urspr. Davö), säteri i Munktorps socken,
Västmanlands län, fordom kringflutet, nu en halfö
i Mälarviken Galten. 4 1/4 mtl underlydande, areal
öfver 550 har, hvaraf 230 har åker och 20 har
äng. Taxeringsvärde 136,100 kr. Gården lär hafva
sitt namn efter Västmanlands ryktbare apostel, S:t
David, som enligt legenden där hade sin bostad. Under
medeltiden var D. kungsgård. 1276 gaf Magnus Ladulås
det i morgongåfva åt sin drottning,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>