Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Dvärg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dyalogus creaturarum moralizatus. Se Dialogus creaturarum moralizatus.
Dyarki (af grek. dyo, två, och archē, styrelse),
samregering, då makten är delad emellan två (t. ex.
emellan den forna romerska senaten och kejsaren).
Dyas, grek. (egentl. tvåtal), geol., en föga bruklig
benämning för permiska systemet eller formationen,
grundande sig därpå, att detta i Tyskland kan delas
i två hufvudafdelningar. Se Permiska systemet.
E. E.
Dyaus, indisk gudomlighet. Se Varuna.
— D. asura. Se Asura.
Dyayadeva. Se Jayadeva.
 |
Danskarnas besättande af Dybbölställningen 18
apr. 1864 på morgonen. (I—X utmärka de tio skansarna.) |
Dybböl (ty. Düppel), socken och by på Sundeveds
halfö i nordöstra Schleswig, vid Alssundet, midt emot
Sönderborg på Als. Mellan Alssundet och byn D. höjer
sig landet 72 m. och bildar den s. k. "Dybbölbanken",
som sakta sluttar mot n. och ö. (Alssundet),
men i v. och s. (Vemmingbundfjärden) är tämligen
brant. När danska hären efter slaget vid Schleswig
(23 apr. 1848) drog sig tillbaka till Als,
besattes Dybbölhöjden af tyskarna (hannoveranare och
mecklenburgare), men intogs 28 maj af danskarna och
försvarades 5 juni af dessa (9,000 man) under general
Hedemann mot en mycket öfverlägsen tysk styrka under
general Wrangel, som ville fira konungens af Hannover
födelsedag genom att intaga D. Inalles stupade 28
maj 150 danskar och 5 juni 250; bland de fallne voro
de svenske frivillige friherre K. E. O. Leijonhufvud
och skalden Sommelius. — 6 apr. 1849 stod en för
danskarna gynnsam strid vid Ullerup, n. v. om D.,
men likväl påbjöd krigsminister Hansen, att hela ställningen utom
brohufvudet skulle utrymmas, och denna besattes 13
apr. efter någon strid af tyskarna. Trots erfarenheten
från krigsåren blef Dybbölställningen ej befäst
efter fredsslutet; först 1861, då förhållandet
mellan Danmark och Tyskland vardt alltmera spändt,
vidtog danska regeringen några åtgärder till höjdens
försvar, ehuru långt ifrån tillräckligt omfattande
och aldrig slutförda, då kriget 1864 bröt ut. Tio
småskansar anlades i en båge från Alssundet i
n. öfver höjdryggen till Vemmingbund i s. När
danskarna 5—6 febr. 1864 utrymt Dannevirke, drogo
de sig tillbaka till D., som 17—22 febr. inneslöts
af preussarna. En gynnsam drabbning 17 mars medförde
dessas ytterligare framryckning,
hvaremot ett angrepp 28 mars tappert slogs
tillbaka. Strax därpå öppnades dock en regelrätt
belägring, och 2 april började en häftig
beskjutning dels af skansarna, dels af staden
Sönderborg. Beskjutningen tillfogade besättningen
stora förluster (i allt 1,200 man), under det att
skansarna med sina 84 kanoner endast i ringa mån
kunde besvara elden och än mindre göra fienden
något egentligt afbräck. När skansarna voro nästan
sönderskjutna och kanonerna delvis demonterade —
hvarför den danske öfverbefälhafvaren också ville
utrymma ställningen och endast hölls tillbaka af
regeringen i förhoppning om snart vapenstillestånd
och af politiska skäl — och sedan de fientliga
löpgrafvarna förts nära fram till skansarna, ja
närmare dessa än hvad besättningens uppehållsorter
voro, stormades skansarna 18 april efter en
fruktansvärd beskjutning (7,000 skott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:43:57 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfbf/0611.html
