Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Dsjiggetai ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dubbelbarometer (jfr Barometer), fys., ett slags
kvicksilfverbarometer, afsedd att göra utslagen större
och således lättare att observera. Förändringen
består däruti, att de delar af häfvarbarometern,
där kvicksilfret har sin öfre och sin nedre nivå,
göras tämligen vida och att till det nedre, kortare,
benet anbringas en förlängning, bestående af ett
smalare rör. Fylles detta rör med en lättare vätska,
t. ex. färgadt vatten eller färgad sprit, så kommer en
ringa förändring i kvicksilfrets nivå att framkalla en
flyttning af den lättare vätskans fria yta, hvilken
flyttning blir större, ju vidare barometerröret är
i förhållande till förlängningen. Detta instrument
användes sällan.
L. A. F.*
Dubbelbeckasin, zool. Se Beckasin.
Dubbelbesättning, järnv. tekn., den anordning inom
järnvägsdriften, hvarigenom ett lokomotiv handhafves
af två eller tre personaler (besättningar), alltid
desamma. Mycket ofta handhafves ett lokomotiv städse
af en och samma personal, men vid lokomotivbrist
händer, att ett lokomotiv går ur hand i hand. I förra
fallet erfordras ett stort antal lokomotiv, men de bli
i gengäld i regeln väl skötta, då däremot i senare
fallet visserligen ett mindre antal erfordras,
men skötseln af lokomotiven ofta lämnar mycket
öfrigt att önska. Som en medelväg mellan dessa fall
använda flera banor dubbelbesättning, hvarigenom
vinnas de båda förra fallens fördelar, utan att
deras olägenheter i afsevärd grad göra sig gällande.
E. Hjr.
Dubbelbild, fys. Se Dubbelbrytning.
 |
| |
Dubbelbildsmikrometer l. Rochons mikrometer (jfr
Mikrometer), fys., ett instrument, hvarmed man kan
bestämma ett föremåls storlek, om dess afstånd är
kändt, eller afståndet, om storleken är känd.
Det utgöres af en tub, med ett i densamma
insatt system af två bergkristallprismor. Dessa
prismor, P och P′, äro så inrättade, att i den första,
abc, kristallens optiska axel är vinkelrät mot sidan
ab, hvaremot i den andra nämnda axel är parallell
med brytande kanten c och således vinkelrät mot
teckningens plan. Prismorna äro med hypotenusorna
fästa mot hvarandra, så att de bilda en rätvinklig
parallellepiped. Om en ljusstråle faller vinkelrätt
eller nästan vinkelrätt mot ytan ab på den första
prisman, så går den obruten genom densamma till
e. Vid inträdet i den andra prisman sönderdelas
strålen i två, en ordinär och en extraordinär (se
Dubbelbrytning). Den förra fortplantas utan brytning
och utgår alltså parallell med den infallande; den
senare undergår extraordinär brytning, hvarigenom
den kommer att afvika från brytande kanten och
följaktligen, då den lämnar prisman, bilda en viss
vinkel med den ordinära strålen. Storleken af denna
vinkel beror endast på brytande kanten hos prisman
bcd, om nämligen alla de infallande strålarna få
betraktas såsom vinkelräta mot ytan ab. Om de två
prismorna insättas i en tub mellan objektivet o och
det ställe, där objektivbilden uppstår, så ser man
genom okularet två bilder, gh och g′h′.
Liksom storleken af vinkeln mellan de strålar, som
träffa mot hvarandra svarande punkter på de båda
bilderna, beror endast af prismorna, så beror också
afståndet mellan dessa motsvarande punkter endast
på afståndet mellan det mot tubens axel vinkelräta
plan, i hvilket bilderna ligga, och den punkt,
e, inom planet bc, från hvilken den ordinära och
den extraordinära strålen utgå. Genom en skruf kan
prismasystemet flyttas längs tubens axel och afståndet
från bildytan bestämmas vid den ställning, då de båda
bilderna beröra hvarandra. Är det sistnämnda afståndet
a och bildens utsträckning y, så är y = a . tgv, om v
är vinkeln mellan strålarna. Men tydligt är ock, att
y : F = Y : x, om F betyder objektivets brännvidd, Y
föremålets storlek och x dess afstånd. Man har alltså:
föremålets storlek Y = -~> x - konst, x
samt föremålets afstånd x =––-. Y ==–––. T.
atgv konst.
Instrumentet tjänar således såsom distansmätare
för sådana föremål, hvilkas storlek är känd, och
såsom storleksmätare för sådana, hvilkas afstånd
är kändt. Jfr Afståndsmätning och Astronomiska
instrument, sp. 298.
L. A. F.*
Dubbelblock. Se Dubbelplåt.
|
| Fig. 1. Den prickade ytan betecknar dubbelbottnen, som slutar vid marginalplåten A. |
|
| Fig. 2. A = dubbelbotten. B = pansardäck. |
Dubbelbotten l. Cellbotten, eng. (cellular) double
bottom, skpsb., kallas en å järn-(stål-)fartyg
förekommande bottenkonstruktion, bestående däruti,
att fartyget — utom sin yttre bordläggning — å en
del af sin längd har äfven en vattentät innerbotten,
vanligen lagd omedelbart ofvanpå bottenstockar och
långskeppsspant. Dubbelbottnen bygges antingen med
afbrutna (interkostala) bottenstockar och fortlöpande
långskeppsspant vice versa. Innerbottnen sträcker sig på handelsfartyg
endast ut till slaget (fig. 1), men å örlogsfartyg
ofta upp till pansardäcket (fig. 2). Genom att vissa
långskeppsspant och bottenstockar byggas vattentäta,
bildas mellan de båda bottnarna ett betydande antal
vattentäta s. k. celler, af hvilka en del brukar
användas till förvaring af färskvatten, flytande bränsle o. d.
Å örlogsfartyg finnas ofta anordningar att vattenfylla
vissa celler, i afsikt att bringa fartyget på
rät köl, om det genom skottskador e. d. erhållit
slagsida. Dubbelbotten ökar i hög grad fartygets
styrka; den skyddar äfven verksamt vid grundstötning
samt mot torpeder och minor. För att mot dessa båda
senare vinna ökadt skydd har man på senare tiden
t. o. m. ifrågasatt att bygga tredubbla bottnar med
mellanliggande celler.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:43:57 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfbf/0526.html
