- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
849-850

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drente ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Dreyer, Kristofer Vilhelm, dansk
diplomat, f. 1737 i Helsingör af ringa börd, d. 28
aug. 1810 i Paris, var 1764—72 legationssekreterare
i Petersburg, sedan ministerresident i
Warschau, 1777—84 sändebud i London, 1784—96 i
Madrid och slutligen i Paris. Han åtnjöt i synnerhet
på sistnämnda plats stort anseende både bland
de andre diplomaterna och de franske statsmännen
(i synnerhet Talleyrand), ja äfven hos Napoleon I,
för sitt praktiska sinne och sin djärfva öppenhjärtighet,
sin kraftiga vilja och utpräglade själfständighet.
Då danska regeringen 1800 för en längre tid
hade kallat D. tillbaka, önskade dåv. förste konsuln
i Frankrike uttryckligen, att han ånyo skulle intaga
sin förutvarande ställning. I sitt sista lefnadsår
arbetade D. ifrigt på att samla de tre nordiska rikena
under Fredrik VI och bekämpade särskildt Bernadottes
val till svensk tronföljare.
E. Ebg.

Dreyer, Georg Leonard, militär, tecknare,
litograf, f. 31 okt. 1793 i Harburg (Hannover), d.
18 sept. 1879 i Stockholm. Vid tjugu års ålder
ingick han i krigstjänst och deltog i befrielsekriget mot
Napoleon, men egnade sig därjämte åt ritkonsten,
särskildt porträttering, samt åt den då uppblomstrande
litografien. Till Stockholm begaf han sig
1827. Under de följande åren utgaf han flera
litografiska arbeten:
Galleri af svenska scenens artister (2 hftn, 1828),
ett stort porträtt af
Karl XIV Johan till häst (efter Sandberg, 1830),
porträtt af
J. Berggren,
A. W. von Schlegel,
Samuel Ödmann,
prins Karl
(sederm. Karl XV) m. fl.
1829 anlade han ett eget litografiskt tryckeri,
från hvilket åtskilliga vackra blad utgingo, men
upphörde med dess drifvande 1830, då han, förmodligen
på uppmaning af ryska sändebudet v.
Suchtelen, begaf sig till Petersburg. Där arbetade han i
tre år med mycken framgång, i synnerhet såsom
porträttlitograf. Hans bästa och äfven flesta bilder
härröra från denna tid och utmärka sig genom en alltid
säker, ofta smakfull teckning, en mjuk crayon och
ej obetydlig förmåga af karakteristisk uppfattning.
1833 återvände han till Stockholm, erhöll s. å.
svensk officersfullmakt, blef 1834 kapten vid
Västmanlands regemente och kort därefter inspektör för
Generalstabens litografiska inrättning, hvilken då
uppstod därigenom, att D:s tryckeri blef statens
tillhörighet. I sistnämnda egenskap var han oafbrutet
verksam till 1873, då inrättningen omorganiserades
i samband med generalstaben. Han befordrades 1843
till major och 1864 till öfverstelöjtnant i armén.
—rn.*

Dreyer, Dankvart Kristian Magnus,
dansk landskapsmålare, f. 1816 i Assens, d. 1852,
utbildade sig vid konstakademien i Köpenhamn och
vann, trots sin tidiga död, ett ansedt namn bland sin
tids landskapsmålare. Köpenhamns konstmuseum
eger åtta taflor af honom, bl. a.
Utsikt åt Vedelsborgs skog på Fyn.
Ph. W.*

Dreyer, Otto, tysk teolog, f. 1837 i Hamburg,
d. 1900, blef 1891 öfverkyrkoråd i Meiningen, tillhörde
protestantföreningen och förfäktade i flera arbeten den
nyrationalistiska riktningen. Han författade bl. a.
Undogmatisches christenthum (1888; 4:e uppl. 1890).

Dreyer, Johan Ludvig Emil, dansk astronom,
f. 1852 i Köpenhamn, anställdes 1874 på lord
Rosses observatorium vid Birr castle, Irland, blef
1878 observator i Dublin och 1882 direktor vid
Armagh-observatoriet. D. har egnat sig särskildt
åt studiet af nebulosorna. Han har, utom arbeten
på detta område, utgifvit äfven
Tycho Brahe, a picture of scientific life and work in the sixteenth century (1890).

Dreyer, Max, tysk författare, f. 25 sept. 1862
i Rostock, studerade där och i Leipzig i synnerhet
historia och germanistik, var 1885—88 lärare, blef
sistn. år redaktör för "Tägliche rundschau" i
Berlin och lefver sedan 1898 som skriftställare
därstädes. D. har offentliggjort berättelserna
Ein liebestraum und eine ehegeschichte (1891),
Frauenwille (1892),
Lautes und leises (1898) samt
skådespelen Drei (1894),
Winterschlaf (1895),
Eine (1896),
In behandlung (1897),
Grossmama (1898),
Liebesträume (s. å.),
Unter blonden bestien (s. å.),
Hans (1899),
Der probekandidat (s. å.; "Profkandidaten"; uppf. 1901),
Der sieger (1900),
Schelmenspiele (1901; innehåller
Puss,
Ecclesia triumphans
och
Volksaufklärung),
Stichwahl (1902),
Das tal des lebens (s. å.; "Lifvets dal";
uppförd på Svenska teatern 1905), hvars uppförande
den tyska censuren förbjöd,
Die siebzehnjährigen (1904),
Venus Amathusia (1905) samt
de lågtyska dikterna Nah huus (1904).
D. utmärker sig genom det starka individuella draget
i personkarakteristiken, hans humor är personlig och
utpräglad, och han synes komma att ge Tyskland ett
modernt lustspel. Jfr uppsats af O. Wilda i "Nord und süd" 1898.
R—n B.

illustration placeholder
Alfred Dreyfus.

Dreyfusprocessen [dräfy’ss-], 1800-talets ryktbaraste
rättegång. En fransk artillerikapten af judisk
börd, Alfred Dreyfus (f. i Mülhausen 9 okt.
1859 inom en förmögen Elsassfamilj), hade af krigsrätt
22 dec. 1894 dömts till degradering och deportation
för lifstiden (till Djäfvulsön, en af Iles-du-salut,
vid Cayenne), emedan han skulle hafva till en främmande
makt utlämnat vissa viktiga papper rörande Frankrikes
militära förhållanden. Såsom bevis mot honom — hvilken
alltjämt bedyrade sin oskuld — hade företetts inför
domstolen bl. a. en förteckning öfver dessa papper
("le bordereau"), enligt uppgift skrifven med D:s hand.
Den dömdes fränder och vänner, af "nationalisterna" (de till stor
del antisemitiske och till försvar för franska arméns
ära uppträdande motståndarna till D. och till en revision
af hans dom) kallade "Dreyfus-syndikatet", med D:s broder
Mathieu D. och senatorn Scheurer-Kestner i spetsen, sökte
få domen upphäfd. På hösten 1897 anklagade de f. d. majoren
Esterhazy att vara "bordereauns" författare, ett resultat,
hvartill en medlem af själfva generalstaben, öfverste
Picquart, kommit. Denne hade nämligen i hemlighet anställt
undersökningar, hvilka visade, dels att Esterhazy var en
professionell förrädare, dels att bordereaun var skrifven
med Esterhazys handstil. En krigsrätt nedsattes för att
utreda saken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:43:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbf/0459.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free