Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog / 823-824 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drake ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Viktor Rydbergsk diktgestalt i historisk belysning"
(i "Damer och knektar". 1902).
^{J. Th. W.}


2. Erik D., musikskriftställare, ättling i sjätte
led af Arvid Knutsson D. af Hagelsrum,
f. i Östergötland 8 jan. 1788, d. 9 juni 1870 i
Stockholm, blef 1805 student i Uppsala, ingick
sedermera på den civila ämbetsmannabanan och
utbildade sig samtidigt såsom musiker.
Han invaldes 1819 i Mus. akad. samt förordnades
1830 till lärare i musikens teori vid nämnda
akademi, hvarest han 1841 äfven blef sekreterare,
bibliotekarie och inspektor. 1861 fick han afsked
med pension. D. hör till Sveriges flitigaste
läroboksförfattare i musik. Han skref
Allmänna grunder i musik och claverspelning (1830),
Elementarcours i harmonieläran (I, 1839, 4:e uppl. 1857; II, 1840, 3:e uppl. 1857),
Läran om kontrapunkten (I, 1845) och
Frågor i harmoniläran, till besvarande vid organistexamen (1846; 2:a uppl. 1849),
öfversatte Gollmicks "Kritisk terminologi" (1842) och
Zöllners "Orgelskola" (s. å.) m. m.,
upptecknade en mängd af de melodier, som finnas
införda i Arwidssons "Svenska fornsånger" (1834—42),
redigerade musiken till "Valda skrifter af C. M. Bellman" (1835—36)
och meddelade där viktiga rön angående Bellmansmelodiernas
ursprung. Han komponerade och utgaf, dels ensam, dels
tillsammans med I. Dannström, åtskilliga sånger.
^{A. L.}*

3. Magnus Adolf Gottlob D., ättling i sjunde
led af Arvid Knutsson D. af Hagelsrum,
baptistpredikant och lärare, f. 21 sept.
1833 i Östergötland, d. 4 febr. 1906 i Flen, blef
1852 student i Uppsala, aflade där 1856 teoretisk
teologisk examen samt tjänstgjorde en tid som
extralärare i Linköping och Västervik. Efter att
1858 ha slutit sig till baptistsamfundet utgaf
han 1864–67 tidskriften "Evangelisten" och
1868—88 den af honom grundlagda tidningen
"Wecko-Posten" (i hvars redaktion han kvarstod
till sin död). 1863—67 var han föreståndare för
Stockholms baptistförsamling och sedan 1866 lärare
vid Betelseminariet. 1857—95 redigerade han de
svenske baptisternas statistik. D. öfversatte
en mängd religiösa skrifter. 1896 utnämndes han af
Bucknell university i Pennsylvania till teol. doktor.
^C—th.

Drake, Anders von, ämbetsman, f. 5 maj 1682 i Ovikens
socken i Jämtland, d. 2 aug. 1744 i Stockholm,
blef filos. magister i Uppsala 1707 samt ingick
1711 i Kanslikollegium och Riksarkivet. 1713 fick
han i uppdrag att sjöledes föra de viktigaste bland
Riksarkivets handlingar till Örebro. Det fartyg, på
hvilket handlingarna fördes, sprang emellertid läck
på Hjälmaren och var nära att sjunka, då det lyckades
D. att, med fara för sitt eget lif, rädda detsamma
och dess dyrbara last. Efter att hafva innehaft
åtskilliga befattningar blef D. 1728 underståthållare
i Stockholm, uppfördes vid 1738—39 och 1740—41 års
riksdagar fyra gånger på riksrådsförslag och utnämndes
1741 på ständernas förord till president i Kommerskollegium.
D. adlades 1720 (D. uppgaf sig härstamma från den gamla
Drake-ätten) och blef 1739 led. af Vet. akad., hvars
"Handlingar" förvara åtskilliga uppsatser af honom.

Drake [dre͡i’k], Samuel Gardner, nordamerikansk
skriftställare, f. 1798 i Newhampshire, grundade
1828 ett antikvariat i Boston. Död 1875 i sistnämnda
stad. Skrifter:
Biography and history of the indians of North America (1833; 11:e uppl. 1852),
Indian captivities or life in the wigwam (1839) och
History of Boston m. fl.

Drake, Friedrich, tysk bildhuggare, f. 1805 i
Pyrmont, d. i Berlin 1882, kom 1826 till Berlin, till
Rauch, hvars mest framstående efterföljare han blef,
och utnämndes 1844 till professor vid konstakademien
i nämnda stad. D. har lämnat en mängd arbeten, i
synnerhet på porträttskulpturens område:
Den döende krigaren (1833),
Madonna med barnet,
porträttstatyetter af
Rauch,
Schinkel,
Goethe,
bröderna Humboldt,
Beethoven m. fl.,
bronsstaty af
Justus Möser (Osnabrück),
Fredrik Vilhelm III:s marmorstaty (Berlins Tiergarten),
kring hvars fotställning löper en af de vackraste
reliefer, som den tyska skulpturen har att uppvisa
(en reproduktion af monumentet finnes i Stettin),
marmorstaty af Rauch (Berlin),
bronsstatyer af Schinkel (Berlin) och
kurfursten Johan Fredrik (Jena) samt
den imponerande ryttarstatyn af Vilhelm I (Köln),
fullbordad 1867. Ett af hans senaste, men minst
lyckade verk är den 8,3 m. höga Victoria,
som kröner den 1873 aftäckta segerkolonnen i Berlin.
(^{G—g N.})

Draken (lat. draco), astron., stjärnbild på norra
stjärnhimmelen. Dess svans vindar sig emellan Stora
och Lilla björnen. Den öfriga delen af kroppen går i
flera bukter mellan Lilla björnen och Herkules. Draken
har en stjärna af 2:a och elfva af 3:e storleken.

Drakenborch, Arnold, nederländsk filolog, f. 1684,
d. 1748 som professor i historia och bibliotekarie i
Utrecht, utgaf bl. a. en förträfflig uppl. af Livius
(7 bd. 1738—46; ny uppl. 1820—29).

Draken i Babel.

Draken i Babel är ämnet för en af de apokryfiska
tillsatser, som förekomma i de grekiska och latinska
versionerna af Daniels bok. Med draken afses
väl Tiâmat, vidundret, som Marduk besegrade
(se vidstående bild efter det nyligen upptäckta
originalet, relief af emaljeradt tegel på Istarporten
i Babylon.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>