Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Domän ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Domänintendent, tjänsteman, som har åt sig
uppdraget att förvalta kronans jordagods i ett visst
distrikt. Se Domän.
Domänstyrelsen, ett af de till Jordbruksdepartementet
hörande centrala ämbetsverken, bildades år 1882 af
den år 1877 i Kammarkollegium upprättade afdelningen
för domänförvaltningen och den år 1859 organiserade
Skogsstyrelsen. Genom k. skrifvelse 10 nov. 1882
äro angående Domänstyrelsen föreskrifter meddelade
att tills vidare och intill dess definitiv
instruktion framdeles kan varda fastställd
tjäna till efterrättelse. Den sålunda bildade
Domänstyrelsen öfvertog från 1883 års början
förvaltningen dels af den kronans fasta egendom,
som ej med stadgad åborätt innehafves eller är
till visst statsändamål anslagen och till följd
däraf antingen till omedelbart begagnande upplåten
eller ställd under särskild ämbetsmyndighets vård,
dels af statens och andra allmänna skogar samt det
allmänna skogsväsendet. Grunderna för förvaltningen
af kronans jordbruksdomäner äro bestämda genom
k. kung. 10 nov. 1882, hvarjämte reglementariska
bestämmelser för samma förvaltning lämnats genom
k. skrifvelsen 2 dec. 1892. Domänstyrelsen utgöres
af en generaldirektör såsom chef för verket och
5 byråchefer (samtliga utnämnda af K. M:t), af
hvilka 2 å styrelsens jordbruksafdelning och 3
å dess skogsafdelning; vid jordbruksafdelningen
äro anställda 2 notarier, vid skogsafdelningen 2
notarier, 1 bokhållare och 1 revisor; gemensamma för
båda afdelningarna äro 1 ombudsman och fiskal samt 1
registrator och aktuarie. Till styrelsens verksamhet
höra hufvudsakligen följande ärenden: att fastställa
villkoren för kronoegendoms utarrendering, att afsluta
och utfärda arrendekontrakten, att öfvervaka syners
och besiktningars förrättande å nämnda egendomar
samt arrendatorers odlings- och byggnadsskyldighet
m. m., att dels hvart 3:e år, närmast efter det
omval till riksdagens Andra kammare egt rum, låta
upprätta förteckning å de för statsverkets räkning
utarrenderade egendomarna samt arrendeinkomsterna,
dels de mellanliggande åren meddela uppgift å de häri
timade förändringar (hvilka förteckningar tryckas i
statsutskottets handlingar), att handlägga frågor
om försäljning af utarrenderade egendomar och af
lägenheter från dem äfvensom af vissa mindre områden
från egendomar, som inköpts till kronoparker, att i
allmänhet verka för främjandet af en ändamålsenlig
skogshushållning och jaktvård i riket, att utöfva
högsta ledningen af skogsförvaltningen å kronoparker,
kronan tillhöriga flygsandsfält, häradsallmänningar,
boställsskogar, städernas skogar och skogar å
allmänna inrättningars hemman, som icke innehafvas med
stadgad åborätt, samt att öfvervaka tillsynen å öfriga
allmänna skogar och enskilda tillhöriga flygsandsfält,
att pröfva köpeanbud å afverkningsrätt, att förvalta
alla för skogsväsendet i riket anvisade medel, att
låta föra jordebok öfver de allmänna skogarna samt de
för skogsväsendet anslagna boställen och utarrenderade
lägenheter, att öfvervaka skogsläroverken samt de
af landsting och hushållningssällskap inrättade och
med statsmedel understödda skogsskolorna. I serien
"Bidrag till Sveriges officiella statistik" ingår
styrelsens berättelse om "Statens domäner" under
litt. Q, omfattande f. n. Skogsväsendet intill 1870
och åren 1870—1904 samt Jordbruksdomänerna åren
1883—87 jämte inledande historik.
K. S.
Don, vid botaniska namn beteckning för David Don,
professor vid King’s college i London, f. 1800,
d. 1841; äfven (ehuru vanligen G. Don) för hans broder
George Don, f. 1798, d. 1856.
Don [dånn], sp. och it. (af lat. dominus), herre,
i Spanien ursprungligen titel endast för konungar,
prinsar, biskopar och den högsta adelns manliga
medlemmar, numera för alla män af de bildade
klasserna. I Italien är don titel för präster
och vissa andliga ordensbröder. Don sättes alltid
framför förnamnet (utan eller med tillnamnet efter
detta). Jfr Dom, Doña och Donna.
Don. 1. (Forntidens Tanaïs, tatar. Tuna
l. Duna) Flod i Ryssland, upprinner ö. om Tula
såsom aflopp för Ivanovskoje-ozero (Ivan-sjön,
179 m. ö. h.), som genom Sjat afrinner äfven till
Upa (Oka—Volga). Hufvudriktningen är först sydlig,
sedan sydöstlig till byn Katjalinskaja, där D. närmar
sig Volga på blott 60 km. afstånd. Floden vrider
sig nu åt s. v. samt vid Kurmojarsk nästan rakt
åt v. och utflyter med ett 340 kvkm. stort delta
i Azovska sjön. Hela längden är i följd af de många
krökarna 2,134 km., medan det direkta afståndet från
källan till mynningen når icke fullt 800 km. Bredden
varierar mellan 65 och 570 m., djupet mellan 2,5 och
15 m. Flodområdet är 430,250 kvkm. De viktigaste
bifloderna äro fr. v. Voronezj, Bitjug, Choper,
Medvjeditsa, Sal och Manytj, samt fr. h. Donets. D:s
stränder äro på den västra sidan bergiga, på
den östra flacka. I sin öfre del står D. genom
Jepifan-kanalen i förbindelse med Upa. Nära det
ställe, där D. och Volga komma hvarandra närmast,
förbindas de sedan 1862 af en järnväg, Kalatj—Tsaritsyn.
D:s betydelse för sjöfarten minskas
årligen genom starka sandaflagringar, hvilka hota
att alldeles uppgrunda äfven den innersta delen af
Azovska sjön och redan gjort Taganrogs hamn oåtkomlig
för större fartyg. Segelfarten på floden är i dess
nedre del öppen 256—271 dagar och beräknas omfatta
ungefär 18—20 mill. pud, mest spannmål. På D. användas
omkr. 1,400 fraktfartyg och 25 ångare. D. är segelbar
omkr. 1,500 km., och ångbåtar gå regelbundet till
Kalatj. D. är rik på fisk.
2. D. [då’n] l. Dun, flod i engelska
grefsk. York. Den rinner upp på Penninska kedjan,
flyter förbi Sheffield, upptager Dearne och
faller ut i Ouse. Längd 90 km.
3. D. [då’n], flod i skotska grefsk. Aberdeen. Den rinner upp på
Cairngormbergen och faller ut i Nordsjön, n. om Aberdeen. Längd 131 km.
(J. F. N)
Doña [då’nja], sp., och Dona [då’na], port.,
fru, nådig fru, fröken (sättes alltid före ett
förnamn). Jfr Don och Donna.
Dona [då’na], port. Se Doña.
Dona [dω̄na], ett slags snara för fågelfångst. Se Snara.
Donacia, Rörbaggar, zool., ett skalbaggsläkte af
Chrysomelidernas l. bladbaggarnas familj. Hithörande
arter äro 7—10 mm. långa, i sin kroppsform erinrande
om blombockar (se Leptura), i det mellankroppen
är betydligt smalare än basen af täckvingarna, hvilka
småningom afsmalna bakåt. Kroppen är smärtare än hos andra
bladbaggar, och benen äro längre, med stundom mycket tjocka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
