Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog / 669-670 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Domicella ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Guillerme, måste redan 1881 vika för don Fernando Arturo
de Merino. Täta presidentskiften följde, tills general
Heureaux fick makten. President 1887, kufvade han med
framgång de sedvanliga upproren och förde 1893—99 en
despotisk och obunden styrelse, tills han sistnämnda
år mördades. Under de följande åren lyckades en rik
köpman Jimenes, den ofvannämndes son, bemäktiga
sig styrelsen, som han innehade till 1902, då han
störtades genom ett af generalerna Vasquez och Caceres
ledt uppror. Därefter innehade Vasquez provisoriskt
makten till 1904, då general Carlos Morales valdes
till president för fyra år. Hans ämbetstid har oroats
af ständiga inbördeskrig och konflikter med utländska
makter.

Dominion line [dəmi’njən la͡in], engelskt rederibolag. Se Ångfartygslinjer.

Dominion of Canada [dəmi’njən əv kä’nədə], sedan
1867 gemensamt namn på de brittisk-nordamerikanska
provinserna. Se Canada.

Dominium, lat. (af dominus, herre), eganderätt
(se Rätt); herravälde.


Domino [då’minå], it. (eg. herre). 1. Ett slags
mycket kort vinterkappa med kapuschong, som förr bars
af italienska och spanska präster. — 2. En lång och
vid maskeradkappa, vanl. af siden, med kapuschong och
kompletterad af svart halfmask för ansiktet; person,
som bär sådan förklädnad. — 3. Ett från Italien
härstammande sällskapsspel, som af två eller högst
fyra personer utföres med rektangulära små brickor
(vanl. 28), af hvilka hvar och en innehåller två
fält med ett visst antal (från 0 till 6) punkter
i tärnings-"ögon" i hvartdera fältet, så att hvarje
tal förekommer en gång dubbelt och en gång tillsammans
med hvarje annat tal. (Äfven användas dominospel,
hvari antalet af på brickorna markerade ögon uppgår
till 9, stundom ända till 12.) Brickans afvigsida är
ofta af ebenholts och dess rätsida (med ögonen på) af
(elfen-)ben. Spelet tillgår i hufvudsak på följande
sätt. Först läggas alla brickorna med afvigsidan
uppåt och omblandas väl, hvarefter hvarje
spelare tar för sig ett bestämdt antal (vanl. 6)
och ställer dem på kant så, att ingen annan kan se
valörerna. Resten af brickorna bildar talongen. En
spelare, vanl. den, som fått högsta brickan, börjar
genom att sätta ut denna, nästa spelare fogar därtill
en bricka så, att fält med lika antal ögon komma att
ligga invid hvarandra, och på detta vis fortsattes
spelet. Saknar spelare bricka med erforderlig valör
på, får han köpa eller taga ur talongen, tills han
får riktig bricka; är talongen läns på sådan, passar
spelaren och låter nästa man sätta. Den, som först i
föreskrifven ordning satt ut alla sina brickor, har
vunnit ("gör domino"). Om ingen kan sätta längre och
intet finns kvar i talongen, är partiet "stängdt";
då anses den ha vunnit, hvars återstående brickor
visa det minsta antalet ögon. För öfrigt variera
spelreglerna i hög grad. Sedan 1700-talet idkas
dominospelet i synnerhet i Frankrike ofantligt mycket.


Dominus, lat., husbonde; herre, härskare; i
senromerska tiden höflighetstitel mellan män (äfven
domine frater, herr broder!); smickerbenämning på de
romerske kejsarna; under den kristna tiden namn på
Gud och Jesus. — Dominus ac redemptor noster,
"Vår herre och återlösare", begynnelseorden i den
af påfven Klemens XIV utfärdade bulla, genom
hvilken jesuitorden förklarades upphäfd (1773). Jfr
Bulla. — Dominus major och dominus minor,
hos romarna benämning på husfadern och äldste sonen.
— Dominus vobiscum! Herren vare med
eder! (den katolske prästens liturgiska hälsning till
församlingen). Jfr Domina.

Dominus protector meus, lat., "Gud min beskyddare",
ett af konung Karl XII:s valspråk.

Dominus protector noster, lat., "Gud vår
beskyddare", ett af konung Karl XI:s valspråk.

Domit [dåmīt], petrogr., en afart af den vulkaniska
bergarten trakyt, förekommande i Frankrike på
Puy-de-Dôme (däraf namnet).
E. E.

Domitiana quæstio, lat., "domitiansk fråga",
d. v. s. enfaldig fråga, så kallad efter den romerske
juristen Domitius Labeo.

Kejsar Domitianus. Staty i Vatikanen.

Domitianus, Titus Flavius, romersk kejsare, andre son
till Vespasianus och Flavia Domitilla, yngre broder
till Titus, föddes i Rom 24 okt. 51 e. Kr. Gossen
blef tidigt moderlös och erhöll under uppväxtåren
ej tillräcklig omvårdnad och tillsyn. Medan Titus
faktiskt var faderns medregent, hölls D. alltjämt
utestängd från militäriskt befäl och regeringsbestyr,
enär fadern och brodern ej vågade lita på den
ytterst ärelystne ynglingen; detta tillbakasättande
alstrade emellertid djup bitterhet i hans sinne.
— Då Titus vid sin död 81 efterlämnade blott en dotter,
öfvertog D. utan vidare regeringen. Härsklysten till
sin natur, var han ofta hård och sträng, mot slutet
äfven misstänksam och grym; dock synas åtskilliga
uppgifter härom hos historieskrifvare, tillhörande
aristokratpartiet (t. ex. Tacitus), vara starkt
färglagda. För vetenskap och litteratur hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>