Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Djurgård ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Djurgårdsfonden. Se Djurgården, sp. 573.
Djurgårdskassan. Se Djurgården, sp. 572.
Djurgårdsslätten. Se Djurgården, sp. 575.
Djurgårdsstaden. Se Djurgården, sp. 573.
Djurgårdsteatern. Se Stockholms teatrar.
Djurhamn, hamnplats i Stockholms skärgård, inom Djurö
församling. Där låg Kristian I med sin flotta 1457,
då han underhandlade med ärkebiskop Jöns Bengtsson om
förvärfvandet af svenska kronan. 1626 låg Gustaf II
Adolf där en kort tid, innan han anträdde resan till
Preussen. Somrarna 1633 och 1636 låg åter svenska
flottan segelfärdig vid D.
A. G.
Djurkemi. Se Fysiologisk kemi.
Djurklou [-klω] svensk adlig, sedermera friherrlig,
ätt, som härstammar från kamreraren vid riddarhuset
och vid postkontoret i Stockholm Jakob Johansson. Af
hans barn, hvilka kallade sig Djurklo, upphöjdes sonen
Nils (se D. 1) 1680 i adligt stånd och skref sig sedan
Djurklow. Hans ende öfverlefvande son, Nils (se D. 2),
blef friherre 1751 och skref sig därefter Djurklou.
1. Nils D. (Djurklow), krigare, f. 1641,
d. 1714, deltog i belägringarna af Kronborg (1658) och
Köpenhamn (1659), blef 1663 fänrik vid Södermanlands
regemente, men flyttades snart till Västmanlands
regemente, där han avancerade till öfverstelöjtnant.
1680 hade han adlats. 1700 blef han öfverste
och chef för Kalmar regemente och tog 1701 afsked
ur krigstjänsten. Han utmärkte sig i kriget mot
Brandenburg 1675—79 och deltog i landstigningen på
Själland 1700.
L. W:son M.
2. Nils D., den föregåendes son, friherre,
fortifikationsofficer, f. 1686, d. 1758, ingick
1701 som volontär vid fortifikationen, där han
blef konduktör 1704 och löjtnant 1710. År 1715
råkade han i dansk fångenskap, men återkom till
Sverige 1717 och blef då kapten vid skånska
fortifikationsfältstaten. 1718 öfverflyttades
D. först till bohuslänska och sedan till värmländska
fältstaten och 1721 till Stockholms fältstat samt
ledde under dessa kommenderingar liksom efter
fredsslutet olika befästningsarbeten, senast i
Stockholms skärgård, till 1733, då han
placerades i Kalmar, där han blef major 1739.
1742 blef han generalkvartermästarlöjtnant vid
fortifikationskontoret i Stockholm och 1744 öfverste
och chef för stralsundska fortifikationsstaten
samt ledde därefter fästningsarbetena vid
Stralsund till 1755, då han blef landshöfding
och öfverkommendant i Kalmar samt generalmajor.
För blindhet tog han afsked redan 1757. D.
hade 1751 upphöjts i friherrligt stånd.
L. W:son M.
3. Nils D., den föregåendes son, friherre, krigare,
f. 1727, d. 1801, ingick först vid fortifikationen,
där han blef underkonduktör 1742, konduktör 1745
och löjtnant 1747, men 1749 blef han transporterad
som kapten till Närkes och Värmlands regemente,
där han sedan avancerade till öfverstelöjtnant.
1782 blef han öfverste i armén samt tog 1785 afsked ur
krigstjänsten. Han deltog med utmärkelse i pommerska
kriget (1757—62) och var en framstående taktiker.
L. W:son M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>