- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog /
549-550

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Diuretin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

klassiska arabiskan, hvilket ännu gäller såsom en af
hufvudkällorna för den arabiska lexikografien. Detta
verk har blifvit öfversatt till turkiska och persiska.

Djaunpur. Se Jaunpur.

Djayadeva, indisk skald. Se Jayadeva.

Djebado. Se Djerba.

Djebail (Djebel l. Jebeil). Se Byblos.

Djebb, flod. Se Juba.

Djebel. 1. (Dschebel) Arab., berg,
förekommer i en mängd bergsnamn. Se äfven Irak
Adjmi
. — 2. Detsamma som Djebail.

Djebel al-Tarik, Tariks berg. Se Gibraltar.

Djebel esch-Scheik, arabiskt namn på berget
Hermon. Se Antilibanon.

Djebel esch-Scherki ("östra berget"), arabiskt
namn på Antilibanon.

Djebelija, arab. "bergsbor", arabernas namn på
de i Tunisien bosatta bergsstammarna, som tala
berbiskt språk. Se Berber.

Djebel Karantel, bergås i Palestina. Se Quarantana.

Djebel Libnan, arabiskt namn på Libanon.

Djebel Mar Elias, arab., "Eliasberget". Se
Karmel.

Djebel Schammar, landskap och rike i det inre
af arabiska halfön mellan 26° och 28° n. br. och
dessutom omfattande oaserna El-Djof och Teima;
äfven stammarna n. därom ända till turkiska gränsen
äro skattskyldiga till den i Haïl residerande
emiren. Antalet undersåtar beräknas till 50,000
bofasta och 100,000 nomader. Landet regeras mildt
och rättrådigt, röfveri bestraffas strängt, skatterna
äro ringa, krigstjänst är frivillig. Årligen genomtågar
den persiska pilgrimskaravanen landet under
säker lejd, hvilket inbringar omkr. 400,000 kr.

Djebel Sulemijje, berg i Palestina. Se Ebal.

Djebel Tur, det arabiska namnet på Tabor.

Djedda. Se Djidde.

Djehol (Shehol, Jehol), kin. Tschöng-tö,
stad i kinesiska prov. Tschi-li, vid Lwan-ho, 180
km. n. ö. om Peking. Staden, som uppgifves hafva
250,000 inv., ligger i en vacker, på trädgårdar,
tempel och palats rik dal och har bl. a. ett
storartadt kejserligt palats, där kejsar Kien-lung (1736—96)
företrädesvis residerade. Kejsar Kang-hi
(1662—1722) utbytte det gamla namnet D. mot
Tschöng-tö.

Djeilum. Se Jhelam.

Djelalabad (arab.-pers., "glanssäte"), stad i
nordöstra Afganistan, vid floden Kabul, på en
särdeles fruktbar slätt. Sannolikt endast omkr. 3,000
inv. D., som fordom var starkt befäst, är berömdt
genom ett fåtal engelsmäns tappra försvar af
detsamma under sir Robert Sale mot afganerna (1841—42).

Djelal-eddin Muhammed. Se Akbar.

Djelal-eddin Rumi, persisk skald. Se Rumi.

Djelam. Se Jhelam.

Djem, El-, köping i östra Tunisien mellan
saltsjöarna Kairuan och Grarra. Omkr. 1,000 inv.
Orten ligger på samma plats som den romerska
staden Thysdrus l. Thysdritana colonia, i hvilken
Gordianus utropades till kejsare. För att visa sin
erkänsla mot invånarna skall han hafva påbörjat
den amfiteater, hvars ruiner väcka den resandes
beundran. Den täflar, enligt Victor Guérin, i
skönhet och nästan i storlek med Colosseum i Rom;
dess storaxel mäter omkr. 149 m., dess mindre
axel 124, och höjden torde hafva öfverstigit 30 m.
Arenan var 94 m. lång och 60 m. bred. Ännu
i 17:e årh. var den till det yttre bibehållen, men
omkr. 1695 (enl. traditionen) började man förstöra
den yttre fasaden, och sedermera hafva traktens
invånare begagnat den som stenbrott och sköflat
den på dess förträffliga byggnadsmaterial. Det inre
är fullkomligt spolieradt.

Djem l. Jem (Zizim), turkisk prins, yngre
son till sultan Muhammed II, f. 1458, var vid
faderns död 1481 ståthållare i Karamanien och
gjorde såsom "född i purpur" anspråk på tronen
framför sin äldre broder Bajasid (II). I Konstantinopel
framkallade emellertid storvesirens försök att
utropa D. till sultan ett janitscharuppror, och
storvesiren mördades. D. själf hade i början några
militära framgångar, lät i Brussa utropa sig till
sultan och sökte förgäfves med brodern träffa
öfverenskommelse om rikets delning. Besegrad vid
Jenischehir (1481), flydde han till Kairo, företog året
därpå ett misslyckadt upprorsförsök i Karamanien,
men besegrades vid Angora och måste söka skydd
hos johanniterna på Rhodos. Stormästaren
d’Aubusson, som först lofvat honom hjälp, slöt
emellertid snart fördrag med Bajasid II om att mot en
årlig penningsumma hålla D. i fängsligt förvar.
Denne hölls sedan i 6 år fången på olika slott i
Frankrike, medan påfven samt konungarna af Neapel
och Ungern sökte få honom i sitt våld för att
därmed öfva tryck på sultanen. 1489 lyckades
påfven Innocentius VIII få honom åt sig utlämnad
mot åtskilliga privilegier åt orden och en kardinalshatt
åt d’Aubusson. Senare underhandlade Bajasid
med påfven Alexander VI om att få D.
afdagatagen mot en penningersättning. Brefväxlingen
härom röjdes genom en tillfällighet 1494 för Karl
VIII i Frankrike, som då tvang påfven att
utlämna D. I konungens följe drog denne söderut
från Rom, men insjuknade svårt och afled i Neapel,
febr. 1495. Allmänt antogs, att han på anstiftan
af påfven bragts om lifvet genom systematisk,
långsamt verkande förgiftning. Jfr Thuasne, "Djem-
sultan, fils de Mohammed II" (1892).
V. S—g.

Djemadi ul-evvel, D. ul-achyr. Se Hedjra.

Djemali, persisk skald. Se Persiska litteraturen.

Djema Rasuat, "sjöröfvarnas moské", arabiskt
namn på franska militärstationen Nemours, i
depart. Oran i Algeriet, nära Marokkos gräns. Omkr.
2,000 inv. 22 sept. 1845 blef en fransk
truppafdelning under Montagnac därstädes fullständigt
tillintetgjord af Abd-el-Kader.

Djemsidji Djidsjiboj. Se Jamsetjee Jeejeebhoy.

Djemsjid. Se Jima.

Djenin, stad i Palestina, mellan Samaria och
Nasaret, vid södra gränsen af Jisreelsslätten.
Omkr. 3,000 inv., af hvilka några få äro kristna.
D. är sannolikt den af Josefos nämnda staden Ginea,
som motsvarar det forna En-Gannim, "trädgårdskällan",
levitstad i Isaskars stam (Jos. 21: 29).

Djenne, arab., "trädgård", muhammedanernas
paradis. I koranen förekomma äfven flera andra
uttryck, t. ex. djennat Adn, "Edens lustgårdar",
djennet el-chuld, "evighetens lustgård", djennat
el-Firdaus,
"Paradisets lustgårdar" m. fl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:43:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbf/0297.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free