Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Distanskort - Distanskvp. Se Drvjsmel och Kvp - Distansmdtare. Se Afstendsmdtning - Distansmdtning. Se Afstendsmdtning - Distanspass - Distanspele - Distansridt - Distanstub - Distanstur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på ett bestämdt afstånd från ögat, så att han genom
syftning efter kortets kant eller kanten af en i
kortet befintlig urskärning kan mäta vinkeln mellan
synlinjerna till ett måls högsta och lägsta del. Har
detta mål en känd höjd, t. ex. en stående karl eller
en ryttare, blir afståndet på detta sätt bestämdt
och afläses på en gradering å kortet. Distanskortet
är liksom alla afståndsmätare, hvilka förutsätta
mätning till föremål med känd höjd (bas vid målet),
numera obrukbart. Se Afståndsmätning 2.
G. af Wdt.
Distansköp. Se Dröjsmål och Köp.
Distansmätare. Se Afståndsmätning.
Distansmätning. Se Afståndsmätning.
Distanspass, krigsv., en afståndsmätare, som grundar
sig på samma princip som distanskortet (se d. o.).
G. af Wdt.
Distanspåle. 1. Sportv. Se Distansera. — 2. Järnv.,
ett linjemärke, uppsatt utanför en station, vid
hvilket lokomotivföraren skall gifva signalen
"tåget kommer" och hafva tåget så i sin hand,
att han, om stoppsignal gifves från stationen,
kan stanna utanför stationen. Distanspålens
afstånd från yttersta växeln är beroende af linjens
lutnings- och kurvförhållanden. Vid stationer
med moderna säkerhetsanordningar ersättes
distanspålen af s. k. försignal (se d. o.).
H. L.
Distansridt (se Distans). Krigshistorien ger många
exempel på värdet af väl utförda officerspatrull-,
rekognoscerings- och rapportridter på långa
distanser. Tillryggaläggandet af större
vägsträckor till häst äfven i fred är sålunda af
väsentlig betydelse för det nutida kavalleriets
utbildning. Distansridtens allvarliga natur kan
dock lätt kräfva betydande offer bland de täflande
hästarna. De senare årens offentliga distanstäflingar
hafva emellertid i hög grad bidragit till klargörandet
af den ädla hästens prestationsförmåga på olika
afstånd. Erfarenheten visar sålunda, att man på samma
häst kan rida med en hastighet af 25 km. i timmen
50—60 km., hvarefter man måste minska medelhastigheten
till 22—23 km. i timmen för att nå 90—100 km.; för
att komma till 120—130 km. torde man knappast kunna
räkna med en hastighet, som öfverstiger i medeltal 20
km. i timmen. På ännu längre distanser måste farten
naturligtvis ytterligare minskas och rasterna ökas i
samma mån som våglängden växer. En af äldre tiders
märkligare distansridter, som visserligen utfördes
under andra omständigheter och på annat sätt än våra
nutida sportbragder af detta slag, är den historiskt
ryktbara ridt, konung Karl XII gjorde från Pitesci
i Valakiet öfver Ungern, Österrike, Bajern, Pfalz,
Hessen, Hannover, Mecklenburg till Stralsund på
sammanlagdt 143 1/2 posthåll, d. v. s. 287 tyska
mil (= 2,152 km.), på 14 dygn (27 okt. kl. 11,10
e. m.—natten emellan 10 och 11 nov. 1714). Denna
enastående ryttarbragd utfördes emellertid med så
godt som dagligen ombytta hästar, af hvilka ett
flertal störtade under vägen. (Anmärkas bör dock,
att konungen från Mühlbach i Siebenbürgen till
Wien åkte i postvagn.) Den ridt, som ungerske
husarofficeren von Zubowitz 1874 gjorde från Wien
till Paris — omkr. 1,200 km. på 14 dagar — på en
och samma häst, är den första af nyare tidens mera
bemärkta distansridter. Distansridten mellan Berlin
och Wien (600 km.) år 1892, hvarvid öfver 200 tyska
och österrikisk-ungerska officerare täflade och hvarvid
de senare segrade, medförde betydelsefulla erfarenheter på
denna gren af hästsportens område och gaf uppslag
till liknande täflingars anordnande i andra länder. —
Jfr Sanden, "Geländereiten" (Kriegs-, jagd- und
dauerreiten, 1901). Följande tabell lämnar en
öfversikt af några den senare tidens mera bemärkta
ridter med kontrollerade distanser och tider.
| År | Ort | Distans | Segrare | Tid | Årstid | ||||
| tim. | min. | sek. | |||||||
| 1892 | Berlin — Wien | c:a | 600 | km. | Löjtn. Grefve Starhemberg | 71 | 34 | — | Sommar |
| 1895 | Södertörn | » | 120 | » | Löjtn. Frih. C. Cederström | 8 | 7 | — | Vinter, snöstorm |
| 1895 | Jönköping — Stockholm | » | 450 | » | Löjtn. P. Carlberg | 42 | 22 | — | Höst |
| 1897 | Göteborg | » | 104 | » | Löjtn. A. Stenberg | 5 | 51 | — | Vinter |
| 1898 | Skåne | » | 100 | » | Löjtn. C. v. Horn | 4 | 38 | — | Vår |
| 1900 | Östersund | » | 80 | » | Kapten F. T. V. Beselin | 3 | 54 | 35 | Vinter |
| 1901 | Danmark | » | 80 | » | Herr Hartvig | 3 | 10 | — | Vår |
| 1902 | Hedby — Gäfle | » | 100 | » | Löjtn. Carl Silfverswärd | 4 | 19 | 36 | Vinter |
| 1902 | Uppsala — Gäfle | » | 110 | » | Löjtn. E. F. W. Malmberg | 5 | 15 | 16 | Vinter |
| 1902 | Umeå | » | 76 | » | Löjtn. E. F. Goldkuhl | 2 | 41 | 40 | Vinter |
| 1902 | Bruxelles — Ostende | » | 135 | » | Löjtn. Madamet | 6 | 54 | — | Sommar |
| 1903 | Kristiania | » | 35 | » | Löjtn. E. Stjernsvärd | 1 | 8 | 32 | Vinter |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
