Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dimorfism - Dimotika. Se Demotika - Dina - Dinadschpur. Se Dinajpur - Dinajpur - Dinan - Dinandier. Se Dinant - Dinant - Dinapur - Dinar - Dinara - Dinarchus, grekisk vältalare. Se Deinarchos - Dinariska alperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vackrare färger vara en direkt följd af deras större
lifskraft och lifligare ämnesomsättning (jfr
Descendensteori). En annan och mera djupgripande
könsdimorfism på grund af mycket olikartadt
lefnadssätt uppträder hos vissa kräftdjur, maskar
m. fl. Så kunna hos parasitiska djur honorna till
hela sin organisation vara starkt ombildade, medan
hannarna mer eller mindre troget bibehållit de för den
ifrågavarande djurtypen kännetecknande egenskaperna.
En annan form af dimorfism är den s. k. årstids-
l. säsongdimorfismen. Hos flera fjärilsarter har
man iakttagit, att de uppträda i tvenne årliga,
starkt från hvarandra afvikande släktled: en
vintergeneration, d. v. s. de fjärilar, som tidigt
på våren framkomma ur puppor, som öfvervintrat,
och en sommargeneration, som alstras af den förra och
utvecklar sig under sommarens lopp. Denna dimorfism
har sannolikt ursprungligen framkallats genom olika
temperaturers inflytande på fjärilspupporna. På
experimentell väg är ock ådagalagdt, att om
sommargenerationens puppor utsättas för låg
temperatur, exemplar kunna uppkomma, som likna
vintergenerationen. Mellan årstidsdimorfismen och
vissa former af den hos många lägre djur förekommande
heterogonien (jfr Generationsväxling) kan knappast
någon gräns uppdragas.
Vid sidan af de dimorfa könsdjuren kunna inom samma
art uppträda äfven andra, för särskilda funktioner
afpassade formgrupper, så att inom arten en viss
arbetsfördelning egt rum. Exempel på denna polymorfism
erbjuda flera insektarter (bin, myror, termiter), som
lefva tillsammans i stora samhällen. Polymorfism råder
ock hos flera kolonibildande djurarter, t. ex. hos
Siphonophora, inom hvilka kolonier likaledes en
arbetsfördelning, åtföljd af motsvarande olikhet i
byggnad, egt rum; så förekomma å samma koloni flera
slags medusa- och polypformer (jfr Cœlenterata).
L—e.
2. Miner. Se Dimorfi 2.
Dimotika. Se Demotika.
Dina, enligt 1 Mos. 30: 21 och kap. 34 dotter
till patriarken Jakob och Lea. Hon blir enligt
kap. 34 kränkt af Sikem, son till Hamor, som är
höfding i Sikem, och detta brott hämnas, enligt
den ena (jahvisten) af de i kap. 34 förekommande
berättelserna, af hennes helbröder Simeon och Levi
(v. 25 ff., 30 ff.; jfr kap. 49: 5 ff.), enligt
den andra (elohisten l. prästkodex) af alla Jakobs
söner (v. 27 ff.). Båda berättelserna vilja vara
personalhistoria, och de uppträdande personerna böra
sålunda enligt dem uppfattas såsom individer. Men
samtidigt förråder t. ex. v. 7, att Israel redan
är ett helt folk (Sikem har begått en "galenskap i
Israel"). Också kunna två individer, Simeon och Levi,
eller enligt den andra berättelsen alla Jakobs söner
svårligen ha förrådt och plundrat en hel stad, såsom
det skildras i kap. 34. Enligt Dom. 9 bodde, sedan
Israel intagit landet, medlemmar af detta folk sida
vid sida med kananeerna i Sikem. Och åtskilliga tecken
tyda på, att Sikem icke är personnamn, utan namn på
orten Sikem (jfr Dom. 9: 28 och 1 Mos. 33: 19). På
grund häraf äro flera nutida forskare böjda för att
betrakta D. såsom en gren af en israelitisk stam,
som slagit sig ned vid Sikem och anslutit sig till
kananeerna där samt slutligen gått under, hvilket
sedan framkallat ett hämndekrig från de andra,
främst från de med den ifrågavarande grenen närmast
besläktade, stammarna. Andra, såsom Gunkel, betrakta
kap. 34 såsom en "novell", som sedan tillämpats på
historiska förhållanden.
E. S—e.
Dinadschpur. Se Dinajpur.
Dinajpur [dīnādʃ-pō’ə] l. Dinadschpur. 1. Distrikt
i brittisk-indiska divisionen Rajshahi,
prov. Bengalen. 10,665 kvkm. 1,567,080
inv. (1901). Landet, som tillhör det fruktbara området
mellan Himalaya och Ganges, är väl vattnadt. Klimatet
är osundt. — 2. Hufvudstad i nämnda distrikt. 13,430
inv. (1901).
Dinan [-nã’], arrondissemangshufvudstad i franska
depart. Côtes-du-Nord (Bretagne), vid floden Rance,
öfver hvilken här en 250 m. lång och 40 m. hög viadukt
leder. 10,534 inv. (1901). Staden är ännu omgifven af
murar med torn och stadsportar och har ett gammalt
kastell från 1400-talet och en gammal gotisk kyrka
(S:t-Malo). 1902 restes en staty af Du Guesclin,
som 1359 här kämpade med den engelske riddaren
Contorbie, och hvars hjärta är bisatt i kyrkan
S:t-Sauveur. Tillverkning af åkerbruksredskap, läder,
segelduk. Ångbåtsförbindelse med S:t-Malo. — I följd
af sitt milda klimat bebos D. af en mängd främlingar,
mest engelsmän.
Dinandier. Se Dinant.
Dinant [-nã’], arrondissemangshufvudstad i belgiska
prov. Namur, på högra stranden af Maas (Meuse). 7,551
inv. (1902). D. ligger vackert mellan terrassformade
klippor och floden. På höjden ofvan Maas ligger det
forna citadellet, till hvilket leder en trappa med
408 trappsteg. D. har en gotisk kyrka från 13:e
årh. med ett 68 m. högt torn, ett gammalt rådhus
och icke obetydlig industri (tapeter, läder,
tvål, järn- och kopparvaror). I omgifningen
finnas egendomligt formade klippor och trånga
klippdalar. I 12:e årh. var D. berömdt för sina
mästare i bronsgjutning, dinandiererna (se
Bildhuggarkonst, sp. 367), och var sedan 14:e
årh. medlem af hansan. Dess gamla befästningar hafva
nu icke någon militärisk betydelse.
Dinapur [dīnəpō’ə] l. Danapur, stad i
brittisk-indiska distriktet Patna, prov. Bengalen,
på högra stranden af Ganges, 19 km. ofvanför Patna
och vid järnvägen till Calcutta. 33,699 inv. (1901).
Dinar, arab. (af lat. denarius, se Denar). 1. Fordom
ett arabiskt guldmynt, som första gången präglades
685, under den omajjadiske kalifen Abdelmálik. —
2. Nutida persiskt räknemynt, = 1/50 schahi = 0,05
öre. — 3. Enheten i det serbiska myntsystemet, = 100
para, enligt lagen af 30 nov. (12 dec.) 1873. Dinaren
motsvarar 1 franc, och för präglingen gälla samma
föreskrifter som i Frankrike; dock präglas guldmynt
endast å 20 och 10 dinarer samt silfvermynt å 5, 2,
1 och 1/2 dinar.
Dinara, bergstopp bland Dinariska alperna, i
Dalmatien. 1,831 m.
Dinarchus, grekisk vältalare. Se Deinarchos.
Dinariska alperna, bergskedja i Dalmatien vid Bosniens
gräns, som med sina utbredda höglandsytor och djupt
nedskurna dalar fyller området mellan Una, Narenta
och Adriatiska hafvet och i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
