Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dickens, Charles - Dickinson, Anna Elisabeth - Dickkopp, zool. Se I d. - Dickson, Kap - Dickson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de med oerhörda summor. Så t. ex. erhöll han för
sin resa i Amerika 1867 och 1868 20,000 pd st., men
denna knäckte honom också; äfven efter hemkomsten
fortsatte han med detta oerhörda arbete. Han dog
på Gadshill place, nära Rochester, 9 juni 1870,
sysselsatt med författandet af The mystery of Edwin
Drood (aldrig fullbordad). D. ligger begrafven
i Westminster abbey. Många af D:s romaner äro
dramatiserade och hafva spelats öfverallt i Europa
med stor framgång. Han skref äfven själf för teatern
(t. ex. farsen The strange gentleman och The village
coquettes, 1837), men denna hans verksamhet är af
mindre betydelse.
Utmärkande för D:s maner är blandningen af komiska
och patetiska element. Något visst feberaktigt
utmärker ofta hans framställning, som därigenom än
får något öfverdrifvet farsartadt, än för starkt
melodramatiskt öfver sig. Hans sentimentalitet verkar
stundom tröttande, liksom hans beskrifningar stundom
blifva för långa och kompositionen för lös; bristen
på djupare bildning gör sig äfven märkbar. Men
det finnes ett sådant lif, en sådan ädel känsla
för de fattiga och lidande i hans arbeten, att vi
ovillkorligen ryckas med af hans framställning. Många
af hans arbeten äro tendensromaner, hvilka mäktigt
ingripit i tidens lif och bidragit till afskaffandet
af mångahanda missförhållanden. Hans egentliga
område är de lägre klassernas och medelklassens
lif; hans karaktärsteckning är icke djup, men han
har en stor förmåga att åskådligt framställa yttre
egendomligheter. Såsom skildrare af Londonlifvet är
han i mångt och mycket oöfverträffad.
D. utgaf själf den första samlade upplagan
af sina arbeten (19 bd, 1847—67); de följande
uppl. äro nästan oräkneliga (Tauchnitz är mycket
användbar). D:s bref äro utgifna af hans svägerska,
C. Hogarth, och hans dotter, Mary D. (3 bd, 1880—82
och senare). Hans bref till Wilkie Collins utkommo
1892. Litteraturen om D. är mycket rik; här anföras
endast de viktigaste arbetena. Forster, "The life of
C. D." (3 bd, 1872—74, och senare), Marzials, "Life
of C. D." (med bibliografi af J. Andersson, i serien
"Great writers", 1887), Pierce, "The D. dictionary"
(1872, 1878), Shepherd, "Bibliography of D." (1880),
Ward, i serien "English men of letters" (1882, 1889,
1895), Langton, "Childhood and youth of D." (1883;
ny uppl. 1891) och F. G. Kitton, "C. D.: his life,
writings and personality" (1902). — En skiss öfver
D. finnes i H. Lindgren, "Vittra stormän" (1894).
J. M.
Dickinson [-sən], Anna Elizabeth, nordamerikansk
talarinna, f. 1842, uppträdde redan vid aderton års
ålder med ett föredrag om kvinnans rättigheter och
fick 1861 en befattning i Förenta staternas myntverk,
men afskedades s. å. till följd af ett skarpt
politiskt tal och reste sedan omkring i Amerika,
där hon öfverallt väckte stort uppseende genom sina
tal om kvinnoemancipationen, de republikanska idéerna,
negrernas rösträtt o. s. v. Hon har äfven uppträdt som
författarinna och (under några år) som skådespelerska,
men är i dessa egenskaper mindre betydande.
Dickkopp, zool. Se Id.
Dickson, Kap, udde å en n. om Spetsbergens
nordöstland belägen ö, under 80° 28′ n. br. och 24°
20′ ö. lgd. Jfr Dickson 5.
Dickson, en från Skottland till Sverige i början
af 1800-talet inflyttad släkt, bland hvars
medlemmar flera i det nya hemlandet gjort sig
bemärkta som framstående köpmän, filantroper och
mecenater. Släktens äldste kände stamfader var
silfversmeden James D. i Kelso. Hans son James
D. (f. 1748, d. 1820) var järnhandlare i Montrose
på Skottlands östkust. Dennes söner Robert och
James (se nedan) inflyttade till Göteborg och
ingingo giften med ättlingar af den gamla bohuslänska
Bagge-släkten. En gren af släkten D. blef 1880 adlad
i Sverige och upphöjdes 1885 därstädes i friherrligt
stånd (se D. 5).
1. Robert D., köpman och mecenat, f. 19 juni
1782 i Montrose i Skottland, nedsatte sig 1802
som köpman i Göteborg. Hufvudsakligen till följd
af kontinentalsystemets upphörande (1814) led han
förluster och måste för den skull upphöra med sin
affär. Sedan associerade han sig med sin broder
James (se D. 2) och förvärfvade småningom en betydande
förmögenhet. En stor del af denna använde han för
välgörande ändamål. Bl. a. donerade han 330,000
rdr till uppförande af arbetarbostäder i Göteborg
("Robert Dicksons stiftelse"; se Arbetarbostäder, sp.
1319; fonden uppgick 1905 till 924,000 kr.) samt
40,000 rdr till stipendier vid rikets båda
universitet. Död 9 dec. 1858 i Göteborg.
2. James D. d. ä., den föregåendes broder,
köpman, donator, f. 3 febr. 1784 i Montrose i
Skottland, bosatte sig 1809 i Göteborg, där han
grundade handelsfirman James Dickson & k:i, som
hufvudsakligen gjort affärer i trävaror och järn.
Genom klokhet och redbarhet i sina affärsförhållanden
lyckades det honom att samla en högst betydlig
förmögenhet. Han fick 1837 titeln kommerseråd. I sitt
testamente skänkte han bl. a. 100,000 rdr till fond
för uppbyggande af arbetarbostäder i Göteborg.
Död 17 nov. 1855 i Göteborg.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
