Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog / 303-304 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Diakonissa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sjötorp i Huddinge socken). Alla de nu nämnda,
med anstalten omedelbart förbundna verksamhetsfälten
tjäna tillika som öfningsfält för diakonissornas
utbildning. Ute i landet hafva de kommit till allt
rikare användning. Medan vid anstaltens 25-årsfest
(1874) antalet "systrar" uppgick till 109, af
hvilka 63 voro sysselsatta på olika arbetsfält
utom anstalten, voro vid slutet af 1905 systrarna
303, af hvilka 166 arbetade utom anstalten (58 på
sjukvårdsanstalter, 24 på barnavårdsinrättningar, 13
å fattighus, 68 i församlingsvård o. s. v.). Såsom
häraf framgår, har arbetet ute i församlingarna
bland deras fattiga och sjuka fordrat allt flera
personliga krafter. Upptagandet i vidsträcktare mån
af just sådant arbete öfverensstämmer för öfrigt
med diakonisskallets egentliga uppgift. Diakonissan
är nämligen icke blott eller ens i första rummet
sjuksköterska. Hon är Herrens och för hans skull
församlingens tjänarinna, som vill egna sig åt de
"sjukas, nödlidandes eller eljes hjälpbehöfvandes
vård och undervisning". Härmed sammanhänger krafvet
på diakonissornas anslutning till församlingens
bekännelse, den evang.-lutherska. Hvad i öfrigt af
dem fordras, framgår af de "Upplysningar för dem,
som vilja blifva diakonissor", hvilka vid anstalten
kostnadsfritt tillhandahållas. Anstalten, som står
under ledning af en styrelse och f. n. har till
föreståndare hofpredikanten E. F. Lönegren och till
husmoder diakonissan L. Heimbürger, beror för sitt
bestånd väsentligen af frivilliga kärleksgåfvor. Dess
årsinkomster uppgingo 1904 till 171,499 kr. 64 öre
och utgifterna till 179,831 kr. 22 öre. Den svenska
diakonissanstaltens organ är den af föreståndaren
utgifna månadsskriften "Olivebladet" samt julkalendern
"Febe".

Diakonissdräkt

Förutom diakonissanstalten i Stockholm bör
här nämnas det af fröken E. Boström (d. 1902)
i Uppsala 1893 grundade Samariterhemmet, som 1904
räknade 19 "systrar", hufvudsakligen sysselsatta
inom hemmet och dess olika afdelningar (sjukhem,
barnhem, tjänarinnehem) samt i församlingsvård
i Uppsala. Hemmet har fr. o. m. 1906 anordnat
ettåriga utbildningskurser för "församlingssystrar"
till tjänst för i synnerhet landsbygdens sjuka,
fattiga och hjälpbehöfvande. Kurserna omfatta 7 à
9 månaders sjukvård samt 3 à 5 månaders barnavård
och direkt församlingsarbete. Afgiften är 200
kr. Ansökningar ställas till hemmets styrelse,
hvars ordförande är ärkebiskopen. Samariterhemmet
förestås af pastor O. Centerwall.
J. T. B.

De äldsta diakonissanstalterna i Finland äro de i
Hälsingfors och Viborg, grundlagda 1867, det stora
nödåret. Den förra har för sin tillkomst att tacka den
för sin storartade välgörenhet bekanta öfverstinnan
Aurora Karamzin (f. Stjernvall), genom hvars
frikostighet anstalten 1898 erhöll ett nytt stort
hus med inemot 100 sjuksängar. Ett särskildt
barnsjukhus och ett hem för lungtuberkulösa höra
till anstalten. 1905 utgjorde antalet diakonissor 34,
profsystrar 36 och elever 18. Af dem tjänstgjorde vid
sjukhuset 27, vid Hälsingfors stads fattigsjukvård
7, vid andra kommunala och privata sjukhus 13,
vid barnhem 1, vid den lapska missionen 1, vid
församlingsvård i landsorten 5 och vid stadsmission
9. Anstaltens inkomster utgjorde s. å. 180,000
och dess utgifter 181,000 mark; tillgångarna
(inkl. frisängsfonder 300,000 mark) voro 1,097,000
och skulderna 534,000 mark. Anstalten utgaf från 1894
ett månadsblad "Från Diakonisshuset i Helsingfors"
(äfven på finska), hvilket 1903 uppgick i tidskriften
"Betania". Diakonisshuset i Viborg inrymmer äfven en
afdelning för lungtuberkulösa och en för föräldralösa
barn samt en genom testamente af prof. G. J. Strömborg
tillkommen ögonklinik. Det underhåller två
småbarnsskolor. "Systrarnas" antal är f. n. (1906)
15, hvaraf 1 i församlingsvård. Inkomsterna under
1904 utgjorde 27,000, utgifterna 77,000 mark,
behållningen 130,000 mark. Diakonissanstalterna i
Hälsingfors och Viborg tillhöra världsförbundet,
medan de senare tillkomna i Sordavala (1894) och
Uleåborg (1896) äro nationella anstalter af kyrklig
karaktär. Diakonisshemmet i Sordavala uppehölls först
af Sordavala evang. sällskap, men sedan af det 1905
stiftade Finska kyrkans inremissionssällskap (med
säte i Sordavala), som tagit den kyrkliga diakonien
till sin uppgift. Hemmet har utsändt 60 diakonissor,
och elevernas antal är 24 (1906). Församlingsvården är
"systrarnas" hufvudarbetsfält, men en del har äfven
tagit anställning vid sjukhus. Anstaltens budget
uppgick 1905 till omkr. 14,000 mark, tillgångarna
äro obetydliga. I nära förbindelse med hemmet
i Sordavala står den 1902 därstädes grundlagda
anstalten för utbildning af diakoner. Till densamma
hör en inrättning för sinnessjuka, epileptiska,
blinda, vanföra m. m., i allmänhet för samhällets
olyckligast lottade medlemmar. Elevernas antal 1905
var 22. De 24 ynglingar, som efter 2-årig kurs afgått
från anstalten, hafva blifvit församlingsdiakoner och
kyrkvaktare, sjukvårdare vid dårhus, fångknektar,
kateketer, en tillsyningsman för gatpojkar
m. m. Budgeten uppgick 1905 till omkr. 42,000
mark; tillgångarna voro 152,000 och skulderna
172,000 mark. Vid diakonisshemmet i Uleåborg
äro diakonissorna efter en 2-årig kurs fria från
anstalten, där blott 4 sådana tjänstgöra (1906). De
flesta af de 28 elever, som genomgått kursen,
äro församlingsdiakonissor å landet. Inkomsterna
utgjorde 1905 omkr. 16,900 och utgifterna 17,200
mark; tillgångarna voro 160,000 och skulderna 72,000
mark.
T. C.

I nyare tid hafva (särskildt i Tyskland)
röster höjts för en ombildning af diakonissväsendet
i så måtto, att anstaltstypen skulle uppgifvas och
diakonissorna efter erhållen utbildning intaga
en mera fri och obunden ställning. Försök i sådan
riktning hafva gjorts af bl. a. professor Zimmer
i Heilbronn. Resultaten äro dock ännu för litet
pröfvade. Från dessa "nya vägar" skiljer sig den
gamla, af Fliedner upptagna, framför allt däri,
att de af honom och efter hans mönster anlagda
diakonissanstalterna vilja icke blott vara öfnings-
och fostringsskolor, utan tillika förmedlingslänkar
mellan församlingarna och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>