Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog / 107-108 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Delningsmaskin - Delningsväfnad. Se Meritem - Delogemang - Delogera - De Lolme, Jean Louis - De Long, George Washington

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fastskrufvas vid underlaget med skrufvarna u u.
Trumman M är på kanten indelad i grader, och med
tillhjälp af nonien G kan man med noggrannhet bestämma
små vridningsvinklar, som följaktligen motsvaras af
små flyttningar hos ritstiftet.
Skall man t. ex. dela en viss längd i 100 delar, så
inställes stiftet först på den ena, sedan på den
andra ändan af det stycke, som skall delas, och man
räknar de hela hvarfven, som skrufven blifvit vriden,
samt afläser de öfverskjutande hvarfdelarna medelst
nonien G. Det sålunda erhållna talet divideras med
100, och kvoten angifver huru många delar af ett
hvarf, som svara mot hvarje gradstreck. Utgår man
nu från den ena ändpunkten och — under det stiftet
hålles upplyft — vrider vefven, tills nonien angifver
nämnda gradtal, samt därefter nedfäller stiftet och
verkställer ritsningen, genom att draga på snöret (se
fig.), så ligger det sålunda dragna strecket på 1/100
af afståndet mellan de båda ändpunkterna. Fortsätter
man därpå att vrida vefven i samma riktning och, för
hvarje gång nonien utvisar, att skifvan vridit sig det
beräknade gradtalet, inritar ett streck på linjalen,
ända tills stiftet uppnått linjalens andra ändpunkt,
så har man delat afståndet mellan ändpunkterna i
100 lika stora delar. Vid noggrannare delningar
appliceras ett mikroskop på linjalen L, med hvilket
man kan skarpt inställa ritstiftet på skalans båda
ändpunkter. Om man borttager ritstiftet och ersätter
det med ett mikroskop, kan delningsmaskinen med
stor fördel användas till uppmätning af mycket små
afstånd. Emellertid beror apparatens brukbarhet
till fina mätningar i väsentlig mån på skrufvens beskaffenhet.
R.R.*


Delningsväfnad, bot. Se Meristem.

Delogemang [delåʃma’ȵ], fr. délogement, eg. flyttning;
undanträngande, fiendens fördrifvande ur skyddande
ställning. Jfr Delogera.

Delogera [-ʃēra; fr. déloger, af loge, liten kammare],
eg. afflytta, bryta upp; undantränga, fördrifva;
krigsv., medelst eld eller flankrörelser, utan
direkt angrepp med blanka vapen, fördrifva fientliga
truppafdelningar ur en skyddande ställning (en skog,
en by e. d.). Jfr Delogemang.
(L. W:son M.)

De Lolme [dəlå’lm], Jean Louis, schweizisk rättslärd,
f. 1740 i Genève, d. 1806, var någon tid advokat
i Genève, men måste lämna denna stad, därför att
en af honom författad broschyr, Examen de trois
points de droit, ansågs förgriplig mot stadens
myndigheter. Han slog sig då ned i England, där han
en tid som journalist hade ett torftigt uppehälle,
och återvände 1775 till Schweiz. — Under vistelsen
i England studerade D. med mycken noggrannhet den
engelska författningen, hvars hängifne beundrare
han blef och hvars förträfflighet han påvisade i
den berömda boken La constitution de l’Angleterre
(1771; flera gånger utgifven och öfversatt bl. a. på
svenska 1809 under titeln "Englands constitution
eller engelska regeringsförfattningen, jämförd med
den republikanska styrelsen och de andre europeiska
monarkier") samt i A parallel between the english
government and the former government of Sweden (1772).

De Long [dəlå’ȵ], George Washington, nordamerikansk
polarfarare, f. 1844 i New York, deltog 1873 i
en undsättningsexpedition till Baffins bay för att
uppsöka de kvarlefvande från "Polaris"-expeditionen
och erhöll befälet öfver den af Gordon Bennett (egare
af tidningen "New York Herald") utrustade expedition,
som med skeppet "Jeannette" utgick från San Francisco
i juli 1879 för att genom Berings sund framtränga
i Norra Ishafvet. I expeditionens uppgift ingick
äfven att lämna hjälp åt "Vega", som emellertid
redan hade lämnat sitt vinterläge, när "Jeannette"
kom dit. 6 sept. 1879 fastnade fartyget i drifisen
vid 71° 35’ n. br., 175° v. lgd och dref under 21
månader, ständigt läckande, till 77° 15’ n. br., 155°
ö. lgd, där ispressningen sänkte fartyget, 12 juni
1881. Under stora lidanden och motarbetad af isens
drift norrut trängde besättningen, släpande båtar
med sig, söderut mot Lenas delta. Så ogynnsamma
voro omständigheterna, att sex gånger fågelvägen
dit måste tillryggaläggas. De öfverlefvande delades
till slut i tre grupper, af hvilka blott två nådde
Asiens kust — De Longs 17 sept. Hoppet att finna
föda och människoboningar slog fel. Af den dagbok,
som fanns bredvid D:s lik, vet man, att männen af
hans parti lågo kraftlösa på samma plats från 9 till
30 okt., då dagboken afbrytes med anteckning, att
två kamrater dött under dygnet och den tredje var
döende. Föda hade då saknats under många dagar. Det
tredje partiet under maskinisten G. W. Melville samt
två män, som D. sändt i förväg, lyckades finna hjälp
och anträffade, efter långt sökande, 23 mars 1882 de
ihjälsvultne kamraterna. Expeditionens lidanden höra
till polarforskningens mörkaste kapitel, och de sista
bladen af D:s dagbok, som med stor omsorg förts under
hela expeditionen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>