Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog / 99-100 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Delille, Delisle Jacques - Delineavit - Delinkvent - Delirant - Delirera - Delirium - Deliska problemet - Deliska spelen. Se Delos - Delisle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1813, var skollärare först i Beauvais och Amiens
samt sedan i Paris. 1769 framträdde han med en
öfversättning af Vergilius’ "Georgica", hvilken
strax förskaffade honom anställning som professor i
latinsk poesi vid Collège de France och 1774 ledde
till hans upptagande i Franska akad. Påverkad af
Rousseaus natursvärmeri och den beskrifvande engelska
dikten, uppträdde D. 1780 som själfständig författare
med lärodikten Les jardins ou l’art d’embellir les
paysages, i hvilken han bredt och retoriskt, men ofta
med pompös verkan utmålar en serie ideallandskap. Hans
språk är rent och versen flytande. Han är en af
föregångarna till romantikens, till Lamartines, de
Vignys med fleras naturpoesi. Under revolutionen
förlorade han sin förmögenhet samt emigrerade
till Schweiz. Där fullbordade han (1800) ett länge
påtänkt arbete, L’homme des champs ou les géorgiques
françaises, som skildrar landtlifvets fröjder. Sorgen
öfver fäderneslandets olyckor fick sitt uttryck
i La pitié (1803). Konsulatet återgaf honom hans
professur, och han återvände till Paris, hvarest han
stod i högt anseende under hela kejsardömet. 1804
öfversatte han Vergilius’ "Æneis" och 1805 Miltons
"Paradise lost". 1809 utkom hans Trois règnes de
la nature, ett slags naturhistoria på vers, och
1812 dikten La conversation. Efter hans död utkommo
Le départ d’Eden (1815) och hans öfversättning
af Popes "Essay on man" (1820). Hans arbeten
utgåfvos 1824 af Michaud och 1847 af Didot. Litt.:
Sainte-Beuve, "Portraits littéraires", II.
J. M.


Delineavit, förkortadt del. ("har tecknat", af
lat. delineare, upprita, af linea, linje), ett
signeringsmärke, som under gravyrer (kopparstick,
litografier o. s. v.) sättes efter den tecknande
konstnärens namn. Jfr Sculpsit.

Delinkvent (lat. delinquens, af delinquere, fela,
förbryta sig), brottsling, som skall dömas eller
undergå straff; arm syndare. Jfr Delictum.

Delirant (se Delirera), en som är angripen af
delirium; vanvetting.

Delirera (lat. delirare, af de, ur, och lira, vret,
fåra), egentl. vika ur spåret; yra, vara vansinnig,
vara angripen af delirium (se d. o.).

Delirium (lat., af de, ur, och lira, fåra, "ur
fåran", yra), med., betecknar ett mer eller mindre
förvirradt, af fantisering och hallucinationer
utmärkt själstillstånd och användes såsom
medicinsk term hufvudsakligen för vissa former af
sinnessjukdom. Deliriet kan härvid uppträda dels
såsom en mera fristående form af funktionell psykos
(d. hallucinatorium), dels såsom ett symtom vid
andra sinnessjukdomar, såsom melankoli, mani, paranoia
m. fl. Hallucinatoriskt delirium utmärker sålunda ofta
begynnelsestadiet af flera olika sinnessjukdomar. —
Lättare och hastigare öfvergående former af delirium
förekomma dessutom stundom vid akuta febersjukdomar
i sammanhang med hög feber; vidare
i anslutning till hysteriska och epileptiska anfall,
vid diverse hjärnsjukdomar, såsom vid syfilitiska
förändringar, svulster och blödningar i hjärnan, vid
höggradig blodbrist samt någon gång vid s. k. allmän
kollaps. Mest allmänt känd är termen delirium såsom
betecknande den bekanta alkoholpsykosen, d. tremens,
fyllerigalenskap, hvilken orsakas af kronisk
alkoholförgiftning. Sjukdomens utbrott hos en individ,
lidande af kronisk alkoholism, kan framkallas
eller påskyndas såväl af en plötslig, fullständig
återhållsamhet från som af en plötslig stegring af
spirituosamissbruket, vidare af akuta febersjukdomar,
såsom lung- och lungsäcksinflammationer, rosfeber,
af yttre skador, t. ex. benbrott, samt af plötslig
skrämsel. Af delirium tremens kunna flera olika
grader särskiljas. Efter någon tids förstadium med
magsymtom (aptitlöshet, kräkningar på morgonen
etc.), nervös oro, sömnlöshet och begynnande
syn- och hörselhallucinationer, som dock af
den sjuke ännu pläga i viss mån rätt bedömas,
tilltaga hallucinationerna. Den sjuke förlorar
sin omdömesförmåga, talar och handlar oredigt,
sömnlösheten blir fullständig, och starka darrningar
framträda i tunga, armar och ben. Sjukdomstecknen
kunna ytterligare ökas. Den sjuke blir alltmer
orolig, får en oemotståndlig verksamhetslust
och blir ytterligt irriterad, ända till fullt
raseri. Krampanfall kunna slutligen tillstöta,
delirierna bli mera mumlande (d. mussitans),
och den sjuke förfaller i höggradig apati,
hjärtverksamheten försämras, och döden inträder under
allmän kollaps. Hallucinationer kunna vid delirium
tremens förekomma från alla sinnen. Mest utpräglade
äro dock vanligen synhallucinationerna. I viss mån
karakteristiskt är, att den sjuke tycker sig se en
mängd mörkfärgade föremål, speciellt djur. Sjukdomens
prognos är oftast god. Med lämplig vård, öfvervakning,
i svårare fall helst å sjukvårdsanstalt, rogifvande
medel, vattenbehandling etc. kan sjukdomen ofta
behärskas och hälsan återvinnas. — Med den speciella
termen delirium cordis betecknas en höggradigt
uppdrifven och oregelbunden hjärtverksamhet.
I. H.

Deliska problemet, en geometrisk uppgift, som mycket
sysselsatte forntidens lärde och i hvilken det gäller
att finna kanten af den kub eller tärning, hvars rymd
är dubbelt så stor som en gifven kubs (duplicatio
cubi). Plutarchos berättar, att, då en pest härjade
Aten, oraklet på Delos gaf de rådfrågande det
svaret, att man, för att farsoten skulle upphöra,
borde "fördubbla" Apollons kubformade altare. För
att få veta sidolängden på det blifvande altaret
vände man sig till Platon, hvilken, urståndsatt att
besvara frågan, förklarade, det guden mindre åsyftade,
att hans altare skulle fördubblas, än att grekerna
skulle vinnlägga sig om geometriens studium. På
algebrans nuvarande ståndpunkt erbjuder lösningen
af detta problem inga svårigheter. Kalla den gifna
kubens kant a och den söktas x; de resp. kubernas
volymer blifva då a³ och x³, och följande
likhet kan uppställas: x³=2a³, hvaraf x=a V%
= 1,259...a. Geometriskt kan detta problem ej lösas
endast med tillhjälp af cirkel och linjal, men väl på
annat sätt, t. ex. medelst koniska sektioner.
(M.L.)

Deliska spelen. Se Delos.

Delisle [dəlīl]. 1. Claude D., fransk geograf
och historiker, f. 1644, d. 1720, advokat, lärare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>