Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 1085-1086 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dahl, norsk släkt - Dahl, Johan Fjeldsted, norsk bokhandlare - Dahl, Fredrik August, svensk agronom - Dahl, Frans Johan Vilhelm, skolman - Dahl, Ludvig Vilhelm, norsk läkare - Dahl, dansk språkrensare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den politiska diskussionen i pressen, utgifvit en
mycket använd kommunal handbok (Landdistrikternes
kommunalforfatning, 1878; 3:e uppl. 1894), handböcker
i ekonomirätt (Norges landnæringsret, 1882, och
Den norske vasdragsret, 1888) samt försökt sig som
populär-historisk författare med skrifterna Ejnar
Thambarskelver. Et stykke norsk historie (1884),
Biskop Nikolas Arnessön. En kritisk historisk
fremstilling (s. å.) och Haakon Ladejarl (1887). D:s
utförligaste och i flera hänseenden viktigaste verk
är hans biografi af Johan Sverdrup (3 bd, 1899-1904).

3. Konrad Neumann Hjelm D., den föregåendes
broder, norsk författare, f. 1843 i Melhus, blef
teol. kandidat 1866 och utnämndes 1868 till kateket
och föreståndare för borgarskolan i Hammerfest,
1873 till fängelsepredikant i Bergen och 1885 till
präst vid Akershus’ straffanstalt. Han har skrifvit
en följd berättelser och noveller, hvilka skildra
lifvet på den norska och lapska kusten med lifligt
deltagande och allt det allvar, som kännetecknar
detsamma. Af dem må nämnas Finnegutten (1873),
"Löven" (1874; 3:e uppl. 1895), Eda Mansika (1875),
Ishavsskipperen (1878), Glimt (1882), Et slör (1884),
Ly (1885), Tor Lysne (1886), Ensomme folk (1889),
P. A. Rindahl (1891), Venner (1892), Fra tid til anden
(s. å.), Smaa skjæbner (1895), Lina Kjörbo (1898)
och Et attentat (1900). Som fängelsepredikant har han
studerat förbrytarvärlden med den varmaste medkänsla,
som funnit ett tilltalande uttryck i hans 1894 utgifna
bok Arne Livaag. En forbryders livsroman. O. A. Ö.

Dahl, Johan Fjeldsted, norsk bokhandlare, f. 1807
i Köpenhamn, d. 1877, kom 1829 till Kristiania och
grundlade där en bokhandelsaffär, som länge var den
förnämsta i Norge. – D:s hus var länge medelpunkten
för en litterär krets, som bland sina medlemmar
räknade de främste männen af det parti, för hvilket
de på D:s förlag utgifna tidningarna "Vidar" och
"Den konstitutionelle" tjänade som organ. Welhaven
och flera andra af Norges mest framstående
personligheter under 1830- och 1840-talen stodo i nära
vänskapsförhållande till D., hvaremot Wergeland och
dennes anhängare betraktade honom som representant för
det af dem hatade köpenhamneriet. Farsen "Papegöjen"
af Wergeland är en satir mot D., som emellertid bröt
dess udd genom att utgifva den på sitt eget förlag.

Y. N.

Dahl, Fredrik August, svensk agronom, f. 23 mars
1818 i Göteborg, genomgick 1836–38 Degebergs
landtbruksinstitut, var därefter förvaltare på
några större egendomar i Skåne och utnämndes
1847 till lärare i praktiskt landtbruk vid
Ultuna landtbruksinstitut, hvilket 1848 började
sin verksamhet. 1858 blef han direktör för den då
under bildning varande högre landtbruksskolan på
Aas i Norge, i hvilken befattning han kvarstod till
1880. Samtidigt med G. Swartz utarbetade han den
sedermera berömda isvattenbehandlingen af mjölk. Han
författade Om åkerjordens afdikning (1853; 3:e
uppl. 1863) och en del smärre skrifter samt utgaf
1874-83 "Tidsskrift for landmænd". Död i Kristiania
29 nov. 1890. (H. J. Dft.)

Dahl, Frans Johan Vilhelm, skolman, riksdagsman, f. 24 dec. 1825
i Karlshamn, d. 7 mars 1888 i Stockholm. Han blef student i Lund
1843, filos. kand. 1847, filos. magister 1850,
kollega vid läroverket i Karlshamn 1856 och rektor
vid Sölvesborgs treklassiga läroverk 1858. D. var
representant i Andra kammaren för städerna
Karlshamn och Sölvesborg vid riksdagarna 1872
och 1878-81. Af Älfsborgs läns landsting valdes
han 1882 till ledamot i Första kammaren, som på
grund af hans ådagalagda insikter i tullfrågor
insatte honom som ledamot i bevillningsutskottet
1884-88. D. var i 10 år ledamot af sitt läns
landsting och främjade kraftigt tillkomsten af
Kristianstad-Sölvesborg-järnvägen.

För öfrigt gjorde
han sig i det offentliga bemärkt såsom en af de
oförtrutnaste och kunnigaste i den först lilla, men år
efter år växande protektionistiska falang, som upptog
striden mot frihandelsgrundsatserna i Sverige. I
denna strid vann D. den första segern, i det han vid
1879 års riksdag genomdref, att amerikanskt läder
belades med tull. Hans uppträdande föranledde 1880
regeringen att insätta några tullskyddsvänner och
bland dem D. själf i den stora tullkommittén 1880-82,
som eljest bestod af frihandlare. 1880 stiftade D. en
förening af tullvänner under namnet "Det svenska
arbetets vänner", och han redigerade dess organ
"Tidskrift för svenska näringarna" (1880) samt dess
fortsättning "Veckobladet" (1882). Han utgaf dessutom,
under märket DI, flera skrifter till förmån för
tullskydd. Såsom talare var han ganska framstående. –
I afseende på skolfrågan ville D. göra undervisningen
mer gagnelig för det praktiska lifvet och ansåg
latinet öfverflödigt äfven för vetenskapsidkare.

Dahl, Ludvig Vilhelm, norsk läkare, f. 1826 i
Bergen, d. 1890, blef 1871 direktör för Rotvolds
vårdanstalt för sinnessjuka (nära Trondhjem) och 1875
direktör för det civila medicinalväsendet. Vid
Uppsala universitets jubelfest 1877 blef han
medicine hedersdoktor. D. egnade sig förnämligast
åt själssjukdomarnas behandling. Han författade
bl. a. Bidrag til kundskab om de sindssyge i Norge
(1859) och den af "Folkeoplysningsselskabet" utgifna
Den offentlige sundhedspleie med hensyn til norske
forhold (1879). D. var en mångsidigt intresserad
man, bl. a. fin konstkännare, som efterlämnade icke
obetydliga konstsamlingar. I sin diktcykel Værn og fæste
(1889, anonym) uttalade han en idealistisk världsåskådning.

Y. N.

Dahl, Hans, dansk språkrensare, f. 31 aug. 1830 i
Hilleröd, student 1849, teol. kandidat 1855, utnämndes
till kyrkoherde i en församling nära Silkeborg 1873
och på Mön 1889. D. har gjort sig känd i synnerhet
genom sitt outtröttliga nit för främmande ords
ersättande med ord af nordisk rot. Han har verkat
för detta mål genom en mängd tidningsuppsatser
och de större skrifterna Dansk hjælpeordbog
(1875), F. C. Sibbern og modersmaalet (1884), Vort
kirkemaal (1888) samt Alvor- og morskabslæsning om
modersmaalet (1891) m. m. I dessa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>