Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cronquist - Cum infamia - Cumino - Cum insigniore laude - Cuminum - Cum laude - Cummins - Cumnock - Cumulo-stratus - Cumulus - Cunard-linjen - Cunctator - Cundinamarca - Cunene - Cuneo - Cunette - Cuneus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Cum infamia (lat.), med hederns förlust, med skymf
och skam.
Cumino, ö i Medelhafvet. Se Comino.
Cum insigniore laude l. Insigniore cum laude
(lat.). Se Betyg, sp. 177.
Cuminum cyminum L., med. farm., en i östra
Medelhafsländerna vild samt i södra Europa odlad växt
af fam. Umbelliferæ. Den är ettårig och har glatt,
strimmig stjälk samt tredelade blad. Blomflocken är
dubbel, fåstrålig samt har borstlika allmänna och
enskilda svepen. Blommorna äro rosenröda. Frukten är
gulbrun, aflångt lansettlik, hoptryckt från sidorna
och försedd med borstbärande åsar. Det är denna
frukt, som utgör drogen fructus Cumini, "spiskummin",
som förr varit officinell i Sverige. Denna drog,
som har stark, kryddartad lukt och hvars smak liknar
vanlig kummins, erhålles förnämligast från Malta och
Sicilien. Den innehåller en flyktig olja, som är en
blandning af en aldehyd, cuminol (C10H12O), med ett
kolväte, cymol (C10H12O), hvilka båda äro färglösa,
i vatten olösliga, i sprit lättlösta oljor. -
Spiskummin begagnas, liksom vanlig kummin, såsom
krydda och kan äfven brukas såsom väderfördelande
medel, lättande besvärligheter under matsmältningen.
O. T. S. (G. L-m. C. G. S.)
Cum laude (lat.). Se Betyg, sp. 176.
Cummins [ka^mins], Mary, amerikansk författarinna,
f. 1827, d. 1866, väckte stort uppseende 1853
med romanen The lamplighter ("Lykttändaren";
två öfversättningar 1854), hvilken spreds öfver
hela världen. Hennes öfriga romaner hade icke någon
större framgång.
Cumnock [ka’mnək], stad i skotska grefsk. Ayr, vid
Ayrs biflod Lugar. 3,087 inv. (1901). Stenkols- och
järngrufvor, ylleväfveri, fabrikation af
landtbruksredskap.
Cumulo-stratus (lat.), meteor. Se Moln.
Cumulus (lat.), Stackmoln, meteor. Se Moln.
Cunard-linjen, eng. Cunardline [kjōnā’d-lain]. En
amerikansk köpman och skeppsredare, Samuel
Cunard, f. 1787, d. 1865, öfverflyttade år 1839 från
Nord-Amerika till England och grundade s. å. det
första egentliga oceanångbåtsbolaget för reguljär
fart mellan Liverpool och Nord-Amerika, den
s. k. Cunard-linjen. Bolaget, som först kallades
"The british and north american royal mail steam
packet company". består ännu, men under namnet "The
Cunard steam ship C:o". Det upprätthåller numera
också regelbunden trafik mellan Nord-Amerika och
andra europeiska hamnar. Cunardbolaget började med
allenast trenne ångare: "Arcadia", "Britannia" och
"Caledonia", hvilka numera ej längre finnas till
och af hvilka den största mätte endast 1,155 tons;
men f. n. (år 1906) eger det en ångbåtsflotta om
ej mindre än 23 fartyg af sammanlagdt c:a 102,000
nettotons. Bland dessa ångare märkas "Campania" och
"Lucania" (byggda 1892), om cirka 5,000 nettotons
och 13,000 bruttotons hvardera, såsom varande på sin
tid världens största fartyg, samt de bägge nyaste,
"Caronia" och "Carmania" (byggda 1905), om hvardera
cirka 10,000 nettotons och 19,000 bruttotons, med en
fart af 19 knop, och af hvilka den senare är försedd
med ångturbinmaskineri om 20,000 hkr. Under byggnad
har bolaget 1906 bl. a. två
jättefartyg, "Luisitania" och "Mauritania", om hvartdera
33,000 bruttotons, med en maskinstyrka
af omkr. 70,000 hkr, utvecklade medelst
ångturbiner, samt en projekterad fart af 25 knop.
Ax. L.
Cunctator (lat., af cunctāri, dröja), den senfärdige,
"sölaren", binamn på den romerske diktatorn Q. Fabius
Maximus, som genom afsiktlig långsamhet i sina
rörelser länge uppehöll sin fiende Hannibal på hans
tåg genom Italien.
Cundinamarca, departement i sydamerikanska republiken
Colombia, sträckande sig från Magdalenas mellersta
lopp österut öfver Andernas östra kedja och låglandet
ö. därom (territoriet S. Martin) till Venezuelas
gräns, med en areal af omkr. 206,400 kvkm. och
omkr. 570,000 inv., hvaraf dock själfva departementet
endast beräknas till 12,480 kvkm. med omkr. 280,000
inv. Af det välbevattnade och fruktbara landet äro
blott 23,000 kvkm. odlade, i de högre trakterna
med hvete och potatis, i de lägre med majs, kakao
och tobak. Nästan alla metaller förekomma äfvensom
stenkol. Industrien producerar ylletyger, täcken,
halmhattar och järnvaror. Handeln är liflig, men
varutransporten med lastdjur besvärlig. En kortare
järnvägslinje går från Bogotá mot n. v. i riktning mot
staden Honda vid Magdalena, en annan från Jirardot
vid Magdalena mot n. ö. längs Bogotáfloden fram mot
hufvudstaden, Bogotá.
Cunene (Kunene), flod i Sydväst-Afrika, upprinner
i Bihés högland på 12° 30’ s. br., flyter först åt
s. under mottagande af flera bifloder, bildar vid
Quiteve ett stort sumpland och böjer sig därpå
åt s. v. C. mottar fr. h. den stora bifloden
Caculuvar från Serra da Chella samt bildar under
sista tredjedelen af sitt lopp gräns mellan Angola
och Tyska Sydväst-Afrika. Efter ett 1,200 km. långt
lopp utmynnar den i Atlantiska oceanen under 17°
18’ s. br. Mynningen är spärrad genom en sandbank,
och flodfarten hindras af katarakter.
Cuneo l. Coni. 1. Provins i Italien
(Piemonte). 7,430 kvkm. 641,419 inv. (1905), 86
på 1 kvkm. C. är i väster uppfylldt af utgreningar
från Cottiska alperna och Hafsalperna, i söder
af Liguriska alperna, men utgör för öfrigt en del
af den öfre Poslätten. De viktigaste alstren äro
säd, hampa, olja, utmärkta kastanjer och ost. –
2. Hufvudstad i nämnda provins, vid Sturas och
Gessos sammanflöde, 457 m. ö. h. 14,400 inv. (1901;
som kommun 27,065). Biskopssäte, seminarium,
lyceum, gymnasium och tekniskt institut. Siden-
och ylleindustri. Kvarlefvor af gamla fästningsverk,
som förr betraktades som nyckeln till öfre Piemonte
och till vägen till Nizza och Provence samt därför
spelat en stor roll i krigshistorien.
Cunette [kyne’tt], fr. (it. cunetta),
fortif., längsgående fördjupning i
en fästningsgrafs botten. Se Ränngraf.
L. W:son M.
Cuneus (lat.), kil, vigg. -
1. Krigsv. "Svin-fylking", kil- eller viggformig
slagordning, d. v. s. en slagordning, som har en
smal front, men alltmer tilltager i bredd. Sådana
uppställningar anlitades fordom i synnerhet till
genombrytande af fiendens linjer. Cuneus användes
första gångerna i slagen vid Leuktra (371 f. Kr.) och
Mantineia (362) samt förskaffade då Epameinondas
segern. Äfven gallerna, germanerna och spanjorerna
betjänade sig ofta af cuneus, hvilken de romerske
soldaterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
