Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cronquist - Csangos - Csanyi - Csardas - Csaszar - Csengery - Csepel - Csernahora - Cservenka - C.S.I. - Csik - Csiky - Csokonai - Csoma - Csongrad - Csorba-sjön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
södra Ungerns Donauområde. Deras antal utgjorde
år 1900 i Bukovina 9,516, i Ungern omkr. 2,000.
Csányi [tjanji], László, ungersk revolutionsman,
f. 1790, tjänade 1809-15 som husar och
tillhörde sedan i sin och Deáks gemensamma
hembygd, komitatet Zalad, den senares ifrigaste
anhängare. Efter utbrottet af 1848 års revolution
skickades han som kommissarie för att dämpa de
serbisk-kroatiska oroligheterna, och sedermera var
han revolutionskommissarie i Pest och Siebenbürgen.
Efter oafhängighetsförklaringens utfärdande blef han,
i april 1849, kommunikationsminister. Sedan
ungrarna i aug. s. å. kapitulerat vid Világos, gaf han
sig åt ryssarna; men dessa utlämnade honom åt
österrikarna, och C. blef i okt. s. å. hängd. Som
ämbetsman åt den revolutionära regeringen utmärkte
han sig genom oerhörd flit och orubblig rättrådighet,
men äfven genom en till grymhet gränsande hårdhet.
Csárdás [tja’rdaj], magyar. (af csárda, bykrog),
mus., en ungersk nationaldans utan bestämda
dansrörelser eller riktigt fastställd musikalisk form, men
med originell melodik, skarp rytm och eldig karaktär.
Musiken går i jämn takt (2/4, 4/4); efter en kort,
trånande andante-inledning (lassu, "långsam"),
hvarunder kavaljer och dam röra sig fritt med
värdiga danssteg, följer den liffulla hufvuddelen (fris,
"rask", "munter", l. friska), som stegras ända till
hvirflande häftighet, och hvarunder paren dansa
under höftrörelser, inåt- och utåtvändning af fötterna,
sammanslagning af sporrarna, slag med handen på
stöflarna o. s. v. De äldsta csárdás-melodier (ur en
lutebok och en orgeltabulatur från senare hälften af
1500-talet) finnas af tryckta i Böhmes "Geschichte
des tanzes in Deutschland" (1886, bd 2).
E. F-t.
Császár [tjasar], Ferenc, ungersk skriftställare,
f. 1807, blef 1846 referent vid septemviraltafeln,
men förlorade denna befattning till följd af
1849 års omstörtningar. 1850 uppsatte han
tidningen Pesti napló (Pests dagblad). Utom några
juridiska arbeten, en resebeskrivning, ett mytologiskt
lexikon och åtskilliga öfversättningar, bl. a. af
Dante, Alfieri och Silvio Pellico, utgaf han en
samling dikter, hvilka utmärka sig genom korrekt form
och innerlig känsla. Död 1859.
Csengery [tje’ngeri], Antal, ungersk politiker
och författare, f. 1822, inträdde 1845 i redaktionen
af den liberala tidningen "Pesti hirlap", följde den
nationella regeringen 1848 till Debreczen och var en
kort tid ministerialråd. 1857-69 redigerade han
den af honom uppsatta "Budapesti szemle"
(Budapest-revyn) , var en af stiftarna af den ungerska
hypoteksbanken och fungerade såsom dess direktör till sin
död, 1880. Sedan 1861 var han ledamot af riksdagen
och en af Deák-partiets inflytelserikaste medlemmar.
Hans i en glänsande stil hållna historiska skrifter
förskaffade honom ledamotskap af Ungerska akademien.
Hans samlade arbeten utgåfvos 1884 i
5 bd.
Csepel [tjä’päl], ö i Donau nedanför Budapest.
257 kvkm. Omkr. 18,950 inv.; ungrare, tyskar
och serber. Under medeltiden ett omtyckt
sommarresidens för de ungerske konungarna.
Csernahora [tjä’rnahåra], bergstrakt på gränsen
mellan komitaten Szepes och Sáros i norra Ungern.
Reser sig till 1,028 m. höjd.
Cservenka [tjä’r-], köping i ungerska komitatet
Bács-Bodrog. Omkr. 7,500 inv., tyskar.
C. S. I., förkortning för eng. Companion of the
star of India, ledamot af orden Indiens stjärna.
Csik [tjik], komitat i Siebenbürgen. 4,859 kvkm.
127,995 inv. (1900), hvaraf 86,5 proc. ungrare
("szekler") och 12,5 proc. rumäner. Naturskönt bergland
med hårdt klimat. Hufvudorten är Csik-Szereda
[tjik-sä’räda], med 2,622 inv. (1900), ungrare.
Csiky [tj^ki], Gergely, ungersk dramatiker,
f. 1842 i komitatet Arad, blef 1870 professor vid
katolska prästseminariet i Temesvár, men gick 1878
öfver till evangeliska kyrkan, gifte sig och egnade
sig åt författarbanan. Död 1891 i Budapest. C. skref
först kyrkohistoriska arbeten och utgaf 1871 två
novellsamlingar. 1875 vann han med sitt lustspel A
jóslat (Förutsägelsen) ungerska vetenskapsakademiens
Teleki-pris å 100 dukater. Hans tragedi Janus
utmärktes med ett dylikt pris, hans lustspel Az
ellenállhatatlan (Den oemotståndlige, 1877) med ett å
400 dukater, och dramat A proletárok (1879) rönte en
ovanlig scenisk framgång samt öfversattes till flera
språk, bl. a. danskan ("Proletärer"). Flera andra
skådespel af C:s hand mottogos likaledes med stort
erkännande. Han egde en starkt utvecklad instinkt för
det dramatiskt och sceniskt verkningsfulla, och om
han än lånat åtskilliga situationer från de franska
effektdramerna, står han dock minst lika ofta på egen
mark. C. verkställde förtjänstfulla öfversättningar af
Sofokles, Euripides, Plautus samt franska (Molières)
och engelska dramer.
Csokonai [tja7-], Vitéz Mihály, ungersk skald,
f. 1774, var en kort tid professor i poetik i
Debreczen och dog 1805. Han författade bl. a. Diétai
magyar Músa (1797), Amaryllis (1803), Dorottya
(1804), Lilla (1805), Galatea och Anakreoni dalok
m. fl. 1813 utkommo hans samlade arbeten, hvilka sedan
flera gånger ånyo upplagts. C. öste ur folkpoesiens
källa och bidrog därigenom till grundläggandet af
en ungersk national-lyrik. En bronsstaty öfver honom
restes i Debreczen 1871.
Csoma [tjå’ma], Sándor (Körösi-C.), ungersk
språkforskare, f. 1784 i Körös, vistades 1815-18
för studier i Tyskland (Göttingen) och fattade
där beslutet att uppsöka magyarernas urhem i
det inre af Asien samt lärde sig under flerårig
vistelse i ett buddistiskt kloster tibetanska
språket. 1820-31 genomreste han Egypten, Syrien,
Buchara, Punjab, Kashmir m. fl. länder. 1831
anställdes han som bibliotekarie hos "Asiatic
society" i Calcutta. C. hade erhållit tillåtelse
af Dalai Lama att besöka Lassa, då han plötsligt
afled 1842 i Darjiling i öfre Bengalen. C. gjorde det
tibetanska språket och litteraturen tillgängliga för
den europeiska vetenskapen, framför allt genom sina
banbrytande arbeten A grammar of the tibetan language
(1834) och Essay towards a dictionary tibetan
and english (1835). Se Duka, "Life and travels of
Alex. C. de Körös" (1885).
Csongrád [tjå’ngrad]. 1. Ungerskt komitat på båda
sidor om Theiss. 3,544 kvkm. 292,967 inv. (1900),
ungrare. Ett synnerligen fruktbart, men delvis
sumpigt och osundt slättland. Åkerbruk, vinodling,
boskapsskötsel. Hufvudort är Szentes. - 2. Köping i
nämnda komitat, vid Theiss, med 22,619 inv. (1901),
ungrare.
Csorba-sjön [tjå’rba-], liten sjö på 1,351 m. höjd
i Höga Tátra i ungerska komitatet Liptó. Härligt
läge. En centralpunkt för den stora turisttrafiken i
trakten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
