Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 591-592 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Comayagua - Combattants - Combe - Combes, Francois, fransk historiker - Combes, Justin Louis Émile, fransk statsman

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Combes [kåb], François, fransk historiker, f. 26
sept. 1816 i Albi, d. 7 febr. 1890 i Bordeaux, blef
1844 lärare i historia i Pamiers, 1848 vid collège
Stanislas och 1853 vid lycée Bonaparte i Paris samt
slutligen Geffroys efterträdare som professor i
historia vid Bordeaux’ universitet. C. utgaf en mängd
historiska arbeten, bland hvilka märkas Histoire
génerale de la diplomatie européenne (1854),
Histoire de la diplomatie slave et scandinave
(1856), Correspondance française inédite du
grand-pensionnaire Jean de Witt (1874) och Madame de
Sévigné historien (1885), äfvensom två tragedier.

Combes [kåb], Justin Louis Emile, fransk
statsman, f. 6 sept. 1835 i Roquecourbe (dep. Tarn) af
fattiga föräldrar, fick genom en släktings understöd
en god uppfostran och studerade, redan tidigt bestämd
för det prästerliga kallet, först vid Sorbonne,
där han blef licencié-ès-lettres, och sedan vid det
stora seminariet i Albi, där dock filosofiska studier
alltmer undanträngde hans religiösa böjelse. Lärare
i filosofi vid "collège de 1’assomption" i Nîmes
1857-60, disputerade han i Rennes för filosofie
doktorsgraden sistnämnda år med afhandlingen De
sancti Bernardi adversus Abælardum, contentione (på
franska utgaf han s. å. La psychologie de Saint Thomas
d’Aquin), hvari han liksom i De la littérature des
pères et de son rôle dans l’éducation de la jeunesse
(1864) häfdade moderat kyrkliga åsikter. 1860-63 var
han lärare i staden Pons (dep. Charente-inférieure),
där han gifte sig, och började enligt sin svärmoders
önskan studera medicin. Trots stora ekonomiska
svårigheter blef han genom oerhörd energi med. doktor
i Paris 1868 och bosatte sig som läkare i Pons,
där han inom kort började deltaga i det politiska
lifvet, blef 1876 mär, hvilken post han alltsedan 1878
oafbrutet innehaft, samt framträdde som de frisinnades
och republikanernas ledare. Af bonapartisten Jolibois
besegrad vid valen till deputeradekammaren 1881,
kom han 1885 in i senaten, dit han sedan ständigt
återvalts och där han snart blef en af radikalernas
ledare samt president för demokratiska vänstern. Som
rapportör för kultusministeriets budget utarbetade han
1888 ett särdeles fullständigt och märkligt betänkande
angående densamma samt deltog i den parlamentariska
undersökningskommissionen för Algeriet under Jules
Ferrys presidium, hvarvid hans värdefulla berättelser
om elementarundervisningen bland de infödde och om
den högre undervisningen bland muhammedanerna blefvo
af stor praktisk betydelse. Jämte Léon Bourgeois var
C. en af de främste förkämparna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>