Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Collier, John Paine, engelsk litteraturhistoriker - Collijn, Gustav Alfred Gabriel, schackspelare, skriftställare - Collin, Anders, mystiker - Collin, Johan Gabriel C., optisk och matematisk instrumentmakare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nya litteraturhistoriska studier och
editionsarbeten. Ur lord Ellesmeres samlingar i
Bridgewater house fick han stoff till New facts
concerning the life and works of Shakspeare (1835)
samt till The Egerton papers (1840), ett värdefullt
urval af förut outgifna manuskript. C. var synnerligen
verksam i Camden society (se Camden, W.),
1845-61 som dess skattmästare, blef direktör
för det 1840 stiftade sällskapet "Shakespeare
society" och lämnade ymniga bidrag till båda dessa
sällskaps utgifna handlingar; bl. a. utgaf han de
för Elisabetstidens litteraturhistoria ovärderliga
"Diary of P. Henslowe" (1845) och "Extracts from
the registers of the stationers’ company" (2 bd,
1848-49). Sina ifrigaste studier egnade C. åt
Shakspere, och 1842-44 utgaf han en kommenterad
Shakspere-upplaga i 8 bd. 1852 påstod han sig ha
gjort ett synnerligen värderikt fynd, ett exemplar
af den 2:a Shakspere-folioupplagan af 1632, med
på 1600-talet tillskrifna textförbättringar. Med
hjälp af denna bok, den s. k. "Perkins’ folio",
utgaf C. s. å. Notes and emendations to the text of
Shakspeare’s plays (ny uppl. 1854) samt framkallade
därigenom en liflig strid bland Shakspereforskarna,
utförligt skildrad af Ingleby i "Complete view of
the Shakespeare controversy" (1861). Tvifvel om
de textkritiska anteckningarnas äkthet uttalades
redan 1853, och då "Perkins’ folio" af sin nye
egare, hertigen af Devonshire, 1859 deponerats i
British museum, lyckades N. E. Hamilton genom en
noggrann paleografisk undersökning fullständigt
afslöja dem som förfalskningar, hvarefter liknande
angrepp gjordes mot ett flertal af C:s tidigare
texteditioner. C. försvarade sig med större häftighet
än framgång; till fullo har man emellertid aldrig
kunnat utreda omfånget af hans förfalskningar. Bland
hans öfriga arbeten märkas en Spenser-upplaga (5 bd,
1862), den värdefulla bibliografien Bibliographical
and critical account of the rarest books in
the english language (2 bd, 1865) och det
själfbiografiska fragmentet An old man’s diary forty years
ago (4 bd, 1871-72). C. har förvärfvat sig stor
förtjänst om engelsk litteratur genom att ur glömskan
framdraga en stor mängd äldre dramatiska författare,
men hans sjukliga förfalskningsbegär vållade oerhörd
skada, enär nu alltid en misstanke hvilar öfver de
uppgifter han lämnat och de manuskript, som gått genom
hans händer. Jfr Wheatley, "Notes on the life of John
Payne C. with a complete list of his works" (1884).
V. S-g.
Collijn [-lin], Gustaf Alfred Gabriel, schackspelare,
skriftställare, f. 11 nov. 1880 i Stockholm, numera
bosatt på Djursholm, har jämte sin broder Per
Ludvig C., f. 20 nov. 1878, ordförande i nordiska
schackförbundet och Stockholms schacksällskap samt
författare till Lärobok i schack för nybörjare
(1905), genom teoretiska arbeten och omfattande
mecenatskap i högsta grad främjat schackspelet i
Sverige. Tillsammans ha bröderna utgifvit vårt lands
största Lärobok i schack (1898; ny uppl. I 1903,
II 1906) och redigera sedan 1902 "Tidskrift för
schack. Nordiska schackförbundets organ" 7 årgångar
förut utgifna i Köpenhamn). C. har tidare författat
monografien Frans Grillparzer (1902) cch skådespelet
Ojämn strid (1904).
Collin, Anders, mystiker, f. 25 dec. 1754 i Kumla i
Närke, var son till hemmansegaren Olof
Larsson därstädes och kom 1771 till Stockholm, där
han blef strumpväfvargesäll. Här blef han intagen af
Tolstadius’ skrifter, men omfattade snart med ifver
J. Böhmes åsikter om den "inre kristendomen" med den
inre bönen, dopet och nattvarden m. m. samt framhöll
dessa läror i af honom hållna konventiklar, hvarjämte
han manade till rättskaffens vandel och lydnad för
öfverheten äfvensom till iakttagande af den rätta
medelvägen. Han uttalade 1789 sin längtan att begå
nattvarden i kyrkan, hvarifrån han flera år afhållit
sig, och tadlade de "väckte" på 1720-50-talen för
deras böjelse för separatism, hvarigenom deras inre
tillväxt hämmats. Mot herrnhutarna och svedenborgarna
var han ännu mer oblid. C. blef andlig ledare för
flera personer icke blott i Stockholm, utan äfven i
Finland, och dessa kallades efter lärofadern för
collinianer. En stor del af hans bref från
åren 1783-98 till vännerna i Finland, öfversatta
af dessa till finska, äro ännu i behåll. Flera
af de förnäme i Stockholm rådfrågade C. i andliga
ämnen. Gustaf III skall inkognito hafva besökt hans
konventiklar och rådfrågat honom om möjligheten af
en religionsförändring, hvilket steg C. bestämdt
afrådt. Hos hertig Karl, som utnämnde honom till
hofbibliotekarie, stod han en tid i stor ynnest. Äfven
af Reuterholm fick han besök. Huruvida han uppträdt
som andeskådare och charlatan (såsom det berättas i
"Biografiskt lexikon", bd XII, s. 77), synes däremot
icke vara tillräckligt styrkt. Någon ekonomisk fördel
af sin bekantskap med de förnäme tyckes han icke haft,
ty det uppgifves, att han åtminstone tidtals varit
mycket fattig. De sista nitton åren af sitt lif skall
han ha uppehållit sig med barnundervisning, liksom en
af hans mer bekanta anhängare, Fineman. C. afled 19
dec. 1830 i Stockholm. En son till honom blef präst,
och en dotter blef gift med regementsskrifvaren
vid flottan Karl Leopold. Jfr M. Akiander,
"Histor. upplysn. om relig. rörelserna i Finland",
II, s. l, samt "Biogr. lexikon, ny följd", bd 3,
s. 115 ff. K. H.
Collin. 1. Johan Gabriel C., optisk och matematisk
instrumentmakare, f. 1761 i Julita socken i
Södermanland, d. 1825. Han studerade i Uppsala,
tjänstgjorde sedan som auskultant i bergskollegium
och antogs 1793 till Vetenskapsakademiens
instrumentmakare. C. gjorde flera uppfinningar af
värde, såsom en afståndsmätare (distanskikare), som
kom i allmänt bruk vid armén och tillhörde samma
grupp som den s. k. distanstuben (se
Afståndsmätning), samt nya uppsättningsinstrument för
artilleriet m. m. 1812 valdes han till ledamot af
Vetenskapsakademien.
2. Johan Gabriel C., den föregåendes son, läkare,
skriftställare, f. 6 apr. 1794 i Stockholm, blef
student 1812 samt fick 1813 anställning först som
extra läkare och sedan som bataljonsläkare vid den
mot Norge sammandragna reservarmén. Efter återkomsten
till hemlandet antogs han till elev vid Karolinska
institutet och undergick 1818 mediko-filosofisk
examen, men måste i anseende till medellöshet
inskränka sig till den kirurgiska kursen vid
institutet, hvarest han 1820 utexaminerades som
kirurgie magister. Han anställdes kort därefter
som läkare i Mariefred samt utnämndes 1828 till
lasarettsläkare och stadskirurg i Norrköping, hvilka
befattningar han dock lämnade 1834. År 1831 erhöll han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
