Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cienfuegos, Nicasio Alvarez de, - Cieszyn - Cieza - Cif - Cigale - Cigarr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
akademien. Obras de Cienfuegos utgåfvos af honom
själf i Madrid 1798, i 2 band (ny upplaga 1816).
E. S-f.
Cieszyn [tsie’jyn], det polska namnet på den
österrikiska staden Teschen.
Cieza, stad i spanska prov. Murcia, mycket vackert
belägen på vänstra stranden af Segura. 13,626
inv. (1900). Många kyrkor och kloster. I närheten
ruiner af en romersk fästning.
Cif, en handelsterm, bildad af begynnelsebokstäfverna
i de engelska orden cost, insurance, freight,
d. v. s. "inberäknadt (lastnings-)omkostnader,
assurans och frakt’’. Då en vara säljes "cif",
bibehållas samma ansvar och förpliktelser för
säljare och köpare, som om varan blifvit såld
bordfritt (se Fritt ombord), med de undantag,
som termen innehåller, d. v. s. att säljaren betalar
de kostnader, som äro förbundna med varans transport
och sjöförsäkring enligt gällande handelsbruk, önskar
köparen vidsträcktare sjöförsäkring, träffas därom
särskildt aftal, eller ock tager köparen en särskild
tilläggsförsäkring. Vid cif-handel har köparen den
fördelen att slippa skaffa fartyg och att från början
veta, till hvilket pris varan kommer att stå honom
vid framkomsten.
Cigale, La [la siga’1], fr., ett i Paris 1876
stiftadt artistiskt och litterärt förbund af
provensaler. Antalet af dess medlemmar, som kallas
cigaliers, får ej öfverstiga 200. Förbundet reste
1887 i Meudon en byst öfver Rabelais. Dess organ är
La cigale. Jfr Félibre-förbundet.
Cigarr (sp. cigarro, eg. en tobakssort på Cuba),
en af tobaksblad bestående, vanligen spolformig liten
rulle, som är sluten till en spets i ena ändan och
rökes med eller utan munstycke. Bruket att röka
cigarrer är af gammalt ursprung och härleder sig
från Västindien. Då Columbus upptäckte Cuba (1492),
var detta bruk allmänt bland infödingarna på nämnda
ö. Två hundra år senare kom det med spanjorerna
till Europa. Till en början infördes färdiggjorda
cigarrer från Cuba till Spanien, men snart blef
tillverkningen i sistnämnda land inhemsk under
regeringens monopol. Af Schlottmann anlades 1788 i
Hamburg den första tyska cigarrfabriken. I Sverige
började cigarrtillverkningen 1814.
Den svenska cigarrproduktionen, som 1830 uppskattades
till 7,180 skålpund (ung. 3,052 kg.), beräknades 1903
till 790,000 kg., motsvarande 158 mill. st. cigarrer
(och cigarrcigarretter), med ett värde af nära 7
mill. kr. Om införseln af cigarrer till Sverige
finnas icke äldre uppgifter än från 1825, då den
utgjorde 1,775 st. Importen, hufvudsakligen från
Tyska riket (Bremen, Hamburg, Westfalen), Danmark och
Nederländerna, uppgick 1905 till 230,866 kg., med ett
sammanlagdt värde af öfver 2 mill. kr. Däri ingå dock
äfven cigarretter, hufvudsakligen från Tyska riket,
Finland och Ryssland. Äfven någon utförsel af cigarrer
och cigarretter har egt rum från Sverige. 1863 –
det första år, från hvilket man har uppgifter i detta
afseende – exporterades 50 skålp. (21 kg.); 1873 hade
exporten stigit till ung. 7.000 kg., värderade till
omkr. 100,000 kr. Den sjönk dock högst betydligt redan
under senare hälften af 1870-talet och utgjorde 1904
blott 376 kg., värderade till 3,760 kr., hvaraf den
öfvervägande delen gick till Norge.
En cigarr består af inlagan, ombladet, som
sammanhåller inlagan, och täckbladet,
det yttre omhöljet. De olika delarna tagas oftast
af olika tobakssorter. Den för cigarrfabrikationen
afsedda tobaken fuktas, hvarefter tobaken "stripas",
d. v. s. befrias från hufvudnerven. Inlagen, hvartill
användas mindre blad samt affall från omblad och
täckblad, torkas, emedan den, om den är för våt,
packar sig samman och gör, att cigarren brinner
dåligt. Man vet att, utom de aromatiska ämnen, som
färdigbildade finnas i tobaken, nya sådana uppstå
vid förbränningen; däraf vikten af att denna blir
möjligast jämn och fullständig. Vid cigarrberedningen
skiljer man emellan tvenne hufvudslag: handcigarrer
och formcigarrer. Vid handcigarrtillverkningen
fattar arbetaren en afpassad mängd inlaga i handen,
ordnar denna jämnt och väl samt vecklar därom
ombladet. Därpå rullas "vickeln" – inlaga och omblad –
i ett styft papper och insattes i ett "fack" för att
få någon fasthet. Sedan tillskäres täckbladet, som
spiralformigt vecklas om vickeln, hvarvid arbetaren
under denna inrullning ger cigarren med handen den
önskade formen – däraf namnet. Vid framställandet
af formcigarrer är förfaringssättet detsamma med
den skillnaden att vickeln i st. f. att rullas in
i vickelpapperet anbringas i en form af trä för att
i densamma pressas och mer eller mindre torka. Här
ger alltså cigarrformen fasonen, ej handen. Få yrken
torde reda sig med så ringa mekaniska hjälpmedel som
cigarrindustrien, och många millioner äro bortkastade
på problemet att maskinmässigt göra cigarrer, alla
strandande på samma sak: att maskinen ej har handens
känslighet. Dock finnas för tillverkning af vickel
mer eller mindre automatiska maskiner, som dock ej
äro allmänt i bruk och kunna användas endast för
billigare fabrikat.
Sedan cigarren är färdig, återstår dess sortering och
förpackning i lådor, vanligen af cederträ. Man har
tre hufvudfärger: maduro, mörka, colorado,
medelfärg, och claro, ljusa. Af dessa anses
i allmänhet de mörka starka och de ljusa lätta,
en relativ sanning, då ytterbladet, som bestämmer
cigarrens färg, ej representerar mer än 10 à 15
proc. af cigarrens vigt. Dessutom kan ett mörkt
täckblad faktiskt vara lättare än ett ljusare; i
hvarje fall är det mer moget. Sorteringsförfarandet
är mycket inveckladt; lärlingstiden för en
cigarrsorterare är tre år.
Af största vikt vid cigarrfabrikationen äro dels
inköpen, dels den inbördes afvägningen af cigarrens
olika delar. I fråga om tobaken gäller detsamma
som i fråga om vin, att olika år lämna i hög grad
olika skördar. Värdet kan pä t. ex. Java från precis
samma plantage olika år variera 500–600 proc. Till
täckblad användas numera mest sumatra och java, till
omblad sumatra, java, felix (Brasilien), seedleaf
(Nord-Amerika) och domingo, till inlagor havanna
samt andra tobakssorter från Cuba äfvensom felix samt
affall från omblad och täckblad.
De finaste cigarrerna, de s. k. äkta
havanna-cigarrerna, tillverkas på Cuba af
havannatobak. Deras förträffliga egenskaper, som i
Europa med importerad havanna icke kunna uppnås,
hvad det allra bästa vidkommer, bero dels därpå,
att den finaste tobaken sällan eller aldrig kommer
till Europa i oarbetadt skick, dels därpå, att Cubas
fuktiga klimat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
