Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 265-266 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chrysantemum - Chrysantemum-orden - Chrysarobin. Se Krysarobin. - Chrysazin. Se Kryzasin. - Chryseis - Chrysidae. Se Guldsteklar. - Chrysippos - Chrysis. Se Guldsteklar. - Chrysobalanus. - Chrysochloris. Se Guldmullvadarna. - Chrysococcyx. Se Guldgöken. - Chrysoloras, Manuel - Chrysomela. Se Chrysomelidae. - Chrysomelidae - Chrysomonadineae - Chrysomyxa. Se Uredineae - Chrysopa. Se Stinkflugor. - Chrysophrys. Se Guldbaggar. - Chrysophyllum

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kryddluktande blad, användes som krydda och i
medicinen. De pulveriserade blomkorgarna af C. roseum
Web. et Mohr och C. Marschallii Aschers. utgöra
persiskt insektspulver, motsvarande delar
af C. cinerarifolium Bocc. dalmatiskt
insektspulver.

O. T. S. (G. L-m. C. G. D.)

Chrysanthemum-orden, japansk orden. Se
Ordnar (Japan).

Chrysarobin, farm. Se Krysarobin.

Chrysazin. Se Krysazin.

Chryseis (grek. Kryseis), grek. myt., enligt
Homeros Apollonprästen Chryses’ dotter Astynome,
hvilken under ett plundringståg i Mysien
bortröfvades af grekerna och sedan tillföll Agamemnon såsom
andel i bytet. När den senare, trots anbudet om en
oerhörd lösen, ej ville utlämna C. åt hennes fader,
nedkallade denne bland grekerna en farsot, hvilken
nödgade Agamemnon att frigifva henne. Då han
såsom ersättning gjorde anspråk på den af Akilles
ömt älskade Briseis, gaf detta anledning till den
för hela den grekiska hären ödesdigra brytning
mellan de båda furstarna, som bildar uppslaget
till handlingen i Iliaden.

(A. M. A.)

Chrysidæ l. Chrysididæ, zool. Se
Guldsteklar.



Chrysippos (Krysippos, lat. Chrysippus), grekisk
filosof, f. omkr. 282 f.
Kr. i Soloi i Cilicien,
d. 209, var en af den
stoiska skolans
förnämste anhängare och har
kallats denna skolas
andre stiftare. Särskildt
lär han hafva inlagt
stor förtjänst om den
stoiska åsiktens formella
utbildning. (Jfr
Stoiska skolan.) C.
lär hafva varit en af
antikens mest
produktive skriftställare; han
säges hafva skrifvit 705
böcker, men af hans arbeten ega vi endast
fragment i behåll.

L. H. Å.*

Chrysis, zool. Se Guldsteklar.

Chrysobalanus L., bot., växtsläkte af fam.
Rosaceæ. En bekant art är C. Icaco L. (icaco,
prune-coton, cocoa-plum), en buske eller
litet träd, som förekommer vildt och odladt i
Västindien, Syd-Amerika och Väst-Afrika.
Icacofrukterna äro äggrunda stenfrukter, stora som plommon,
af röd, gul eller svart färg. Icaco har en söt, något
sammandragande smak och är en värderad
bordsfrukt. Ännu mera omtyckta äro de söta kärnorna,
med smak af mandel, hvilka genom pressning lämna
en mild, fet olja. Rotbark och blad af icacoträdet
användas mot långvarig diarré, blåskatarr och
slemflöden. Fruktköttet användes äfven till svartfärgning.
Negrerna beta sina nät med ett extrakt af bladen
och rötterna för att göra dem varaktigare. Se
illustr. sp. 266.

G. L-m.

Chrysobalanus (se föreg. spalt).

Chrysochloris, zool. Se Guldmullvadarna.

Chrysococcyx, zool. Se Guldgöken.

Chrysoloras, Manuel, grekisk lärd, f. i
Konstantinopel i midten af 1300-talet, sändes 1391 af
kejsar Manuel II Palaiologos till västerlandet, för att
arbeta för ett korståg mot Bajasid I, och tillbragte
sedan största delen af sitt lif uti Italien, där han
föreläste öfver de grekiske författarna, hvilka därstädes
varit glömda i nära sju århundraden. På uppmaning
af Petrarca och Boccaccio strömmade gamla och
unga till honom, och lärostolar i den grekiska
litteraturen upprättades på flera ställen. Påfven Gregorius
XII begagnade sig af C. vid sina försök att
sammansmälta den romerska och den grekiska kyrkan.
1413 åtföljde C. Johannes XXIII till kyrkomötet i
Konstanz och dog där 1415. Utom flera teologiska
skrifter efterlämnade han Erotemata (1484),
innefattande de första grunderna af grekiska språket.

Chrysomela, zool. Se Chrysomelidæ.

Chrysomelidæ, Bladätare, zool., en till de
tetramera skalbaggarna hörande familj, omfattande
små till medelstora former med i regel kort, hvälfd
kropp och tråd- eller pärlbandslika, 11-ledade
antenner. Hit hör släktet Chrysomela med ett 40-tal
svenska arter, bland dem den 10 mm. långa C. (Lina)
populi, aspglansbaggen, blåsvart med röda
täckvingar. Dess larv lefver på aspens blad. Andra
på örter lefvande arter äro metallglänsande och hafva
på svenska erhållit namnet guldpyttor. Till
detta släkte hör äfven C. decemlineata, den
beryktade Coloradobaggen (se d. o.). Andra
släkten till denna familj äro Galleruca,
löfbaggarna, och Haltica, jordlopporna, hvilka senare
stundom uppträda som svåra skadedjur på
kulturväxter (se vidare Jordloppor).

G. G.

Chrysomonadineæ, Gula flagellater, bot.,
en afdelning af flagellaterna, utmärkt genom
förekomsten af gulbruna kromatoforer. Flera hithörande
arter äro viktiga planktonformer, exempelvis
Phoeocystis Poucheti Lagerh. i Norra ishafvet och norra
Atlanten och Dinobryon-arter i insjöar. Cysterna,
hvilkas vägg består af kiselsyra, träffas ofta fossila i
tertiära och kvartära aflagringar tillsammans med
diatomaceer. Jfr Flagellater.

G. L-m.

Chrysomyxa, bot. Se Uredineæ.

Chrysopa, zool. Se Stinkflugor.

Chrysophrys, zool. Se Guldbraxnar.

Chrysophyllum L., bot., växtsläkte af fam.
Sapotaceæ, innefattande omkr. 60, hufvudsakligen i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>