- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
209-210

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chios - Chiozza. Se Chioggia. - Chippenham - Chippewa - Chippeways - Chippewyan. Se Chepewyan. - Chipping-Barnet - Chipping-Wycombe. Se Chepping-Wycombe. - Chips, bot. farm. Se Kanel. - Chiquinquira - Chiquitos - Chiragra - Chiriguanos - Chirihuano. Se Chiriguanos - Chirimoja, bot. Se Anona. - Chiriqui - Chirkart. Se Charkhari. - Chir. m., förkortning för Chirurgiae magister. - Chiromo

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

59,600 inv. (1900, före 1822 funnos 130,000
inv.), dels och hufvudsakligen greker, dels
turkar. Ön är bergig (Eliasberget, motsvarande de
gamles Pelinaion, är 1,264 m.) och består till största
delen af mesozoiska kalkbildningar; i n. v. och på
elfva enstaka ställen uppträda paleozoiska skiffrar
och sandstenar, med kisel-, skiffer- och kalkinlagringar.
Södra hälften af västkusten består af
limniska tertiärbildningar. Strandslätter och flodalluvioner
finnas särskildt omkring hufvudstaden och
hornbländeandesit och fusulinakalk på ett enstaka
ställe i n. vid Kardamyli. Jordbäfningar äro icke
sällsynta. 3 april 1881 och följande dagar
hemsöktes ön och motliggande kust af fastlandet af
en jordbäfning, som svårt ödelade östra tredjedelen
af densamma, den rikaste och bördigaste delen, där
på en omkrets af 4-6 km. från hufvudstaden all
användbar mark var bevuxen med apelsin-, citron-,
fikon- och mandelträd och där de rike chiotiske
köpmännen hade sina präktiga villor och trädgårdar.
Förlusten af människolif uppgick till 3,558, och
skadan anslogs till 55-70 mill. kr. Ön är ovanligt
fruktbar och väl odlad samt kallas af turkarna för
sitt angenäma och milda klimat "Arkipelagens
paradis". Den lämnar vin, olja och bomull, men i
synnerhet mastix och sydfrukter. Redan i forntiden
var den berömd för sitt vin, sina fikon och sin
mastix. Dess invånare voro kända för sitt yppiga
lefnadssätt. Handeln med läder, siden- och bomullstyger
samt med syltade frukter, säd, boskap och salt
är rätt betydlig. - Ön bebyggdes först af leleger
och pelasger, sedermera af karier, och slutligen
nedsatte sig joniska kolonister på densamma,
hvarefter den räknades till det joniska förbundet och
snart vann stor makt till sjöss. Sedan Cyrus intagit
Mindre Asien, underkastade sig C. frivilligt
perserna, men öfvergick efter slaget vid Mykale (479)
till atenska förbundet och biträdde kraftigt
atenarna i peloponnesiska kriget (431-404 f. Kr.).
Mot dettas slut afföll det till Sparta. Efter att
sedan åter en tid hafva varit Atens bundsförvant
gick det öfver till Tebe och lydde därefter under
macedonierna, romarna, de östromerske kejsarna och
genoveserna samt kom 1566 till turkarna. Under
grekiska befrielsekriget (1820-29) reste sig äfven
C. mot det turkiska väldet, men återeröfrades snart,
hvarvid de rysligaste grymheter utöfvades. Kvinnor
och barn mördades eller gjordes till slafvar. På få
dagar (våren 1822) lära 23,000 invånare blifvit
dödade, hvarefter 47,000 såldes till slafvar. Äfven
ett annat befrielseförsök, som gjordes 1827,
misslyckades.

2. Hufvudstad på nämnda ö, oftare kallad
Kastron. 14,250 inv. (1900). Ärkebiskopssäte.
Staden har en utsträckning af flera kilometer mellan
orange- och olivlundar. Dess hus, byggda af
venezianer och genoveser, hafva en elegans och
bekvämligheter, som man ingenstädes eljest finner i
levanten. Förgäfves söker man i den moderna staden
några rester från forntiden, om man undantager ett
sannolikt förhelleniskt minnesmärke, Homeros’
skola
(ön var en bland de 7 orter, som täflade
om äran att hafva varit Homeros’ födelseort),
bestående af en till ett bord med omgifvande bänk
huggen kalkstensklippa, hvilken af befolkningen
betraktas som den plats, där Homeros skall hafva samlat
sin sångarskola omkring sig. (J. F. N.)

Chiozza [kiå’dsa]. Se Chioggia.

Chippenham [tʃi’pnəm], stad i engelska grefskapet
Wilts, vid Avon och Great Western-järnvägen.
5,074 inv. (1901). Kvarnar, garfverier samt
beredning af kondenserad mjölk och ost. Förr hade
C. stor klädestillverkning.

Chippewa [tʃi’piωå], biflod till Mississippi, i
nordamerikanska staten Wisconsin. 380 km. Vid C.
ligger staden Chippewa falls med 8,094 inv.
(1900) och väldiga sågverk, som drifvas af flodens
fall.

Chippeways [tʃi’piωeis] l. Ojibway, en stam
af algonkinindianerna i Nord-Amerika, omkring
kanadiska sjöarna. Deras närmaste stamfränder,
hvilka äfven kunna betraktas som underafdelningar
af dem, äro pottawatomies i trakten kring
nuv. Chicago, ottawas mellan Michigan och
Huron, saulteux på nordöstra stranden af Öfre
sjön och missinsig nordöst om Ontario. Antalet
af samtliga dessa indianer torde uppgå till omkr.
30,000. Deras religiösa mysterier, mide-wiwin,
äro föremål för en beskrifning af Hoffman i "The
mide-wiwin or grand medicine society of the Ojibwa"
(Washington 1891).
E. Rld.

Chippewyan. Se Chepewyan.

Chipping-Barnet. Se Barnet.

Chipping-Wycombe. Se Chepping-Wycombe.

Chips [tji’ps], bot. farm. Se Kanel.

Chiquinquira [tʃikinkira’], stad i depart. Boyacá
i sydamerikanska republiken Colombia, 2,600 m.
ö. h. Omkr. 15,000 inv. Staden har en högre skola
och en undergörande Mariabild, till hvilken årligen
vallfärda 20–30 tusen och hvart sjunde år ända till
50 tusen pers. från Colombia och Venezuela.

Chiquitos [tʃikītås], en i östra Bolivia boende
indianstam, som bibehöll sin själfständighet ända in
i 17:e årh. De äro medelstora, starka, bredaxlade,
ha lifliga ögon, äro numera halfciviliserade samt
bekänna sig till katolicismen. Omkr. 20,000
personer. En grammatik till chiquitosspråket utgafs
1880 af Adam och Henry i "Bibliothèque linguistique
américaine".

Chiragra (lat., grek. cheiragra), patol., gikt i
handen. Jfr Gikt.

Chiriguanos [tʃi-], en sydamerikansk indianstam
på gränsen mellan Argentina och Bolivia. De hafva
vetenskapligt undersökts af den svenska expedition,
som under ledning af Erland Nordenskiöld 1901–02
utforskade dessa trakter.

Chirihuano. Se Chiriguanos.

Chirimoja, bot. Se Anona.

Chiriqui [tʃiri’ki], västligaste delen af republiken
Panama i Central-Amerika. Den genomdrages af
Cordillera de C., som i vulkanen C. når 3,433 m.
höjd. På norra kusten ligger lagunen (bukten) C.,
skild från Atlantiska hafvet af en rad öar. Hufvudorten
är David, 11 km. från Stora oceanen, med
omkr. 9,000 inv., däribland många fransmän,
italienare och nordamerikaner, hvilka öfver hamnen
Boca Chica exportera ris, kaffe, sassaparill m. m.

Chirkart [tjir-]. Se Charkhari.

Chir. m., förkortning för Chirurgiæ magister.

Chiromo [tji-], station i Brittiska Central-Afrika,
vid floderna Ruos och Sjires förening, har ett fort
och telegrafisk förbindelse med Kapstaden via Fort
Salisbury och med Quelimane i Mosambik. En

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:43:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbe/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free