Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chauvinism - Chauvinist - Chaux-de-Fonds - Chavannes, Ouvis, fransk målare - Chavass - Chaves - Chaves, Emmanuel de Silveira Pinto de Fonseca - Chavica, bot. Se Piper. - Chavisin, farm. Se Piper. - Chazal, Pierre Emmanuel Felix - Chazarer. Se Kazarer - Cheb - Chebeck - Checa, Ulpiano, spansk målare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
voro Napoleon III:3 förnämsta stöd. Slutligen har det
öfvergått till betydelsen af ensidig, skrytsam och
utmanande patriotism i allmänhet. Ordet chauvinist
(fr. chauvin) lär ursprungligen varit ett öknamn,
erinrande om en soldat Nicolas Chauvin från
Rochefort, hvilken på sin ålderdom med så naiv
skrytsamhet berättade minnen från revolutionskrigen
och så öfverdrifvet uttryckte sin beundran för
Napoleon, att hans namn blef en populär benämning på
andra hans gelikar, hvarefter teatern upptog typen
och ytterligare bidrog att popularisera den (först lär
typen under detta namn förekommit i bröderna Cogniards
1831 uppförda vådevill "La cocarde tricolore"). Jfr
Charlet.
Chauvinist [ja-], fr. chauvin, urspr. en som
blindt beundrar någonting (en åsikt, ett parti, en
person o. s. v.); numera vanligen en af ensidigt
öfverdrifven, hetsig patriotism kännetecknad
person. Se Chauvinism.
Chaux-de-Fonds [jå-de-få’], La, köping i schweiziska
kantonen Neuchâtel, nära franska gränsen, i
en vild, vattenfattig dal, 992 m. ö. h. 38,784
inv. (1904). C., som är hufvudort för den schweiziska
urtillverkningen, har en urmakarskola och ett
gymnasium. Urtillverkningen i C., Le Locle och
omgifning går till 300,000 st. årligen med ett värde
af 32-36 mill. francs. - C. är station på järnvägen
Neuchâtel-Locle-Morteau, och flera småbanor utgå
därifrån.
Chavannes [java;n], Puvis de, fransk målare, Se Puvis
de Chavannes.
Chavass (arab.), gendarm, polissoldat i
Turkiet. Chavasser användas ofta såsom ledsagare
för resande.
Chaves [jäves], stad i portugisiska distriktet Villa
Real (Traz os Montes), 10 km. från spanska gränsen,
i Tamegas bördiga dal, öfver hvilken går en bro
från Trajanus’ tid (154 m. lång i 16 bågar). 6,463
inv. (1900). Salthaltiga varma källor (71° C.),
romarnas Aquæ Flaviæ.
Chaves [jäves], Emmanuel de Silveira Pinto de Fonseca,
grefve af Amarante, markis af C., portugisisk
revolutionsman, började 23 febr. 1823 i Villa Real
det reaktionära partiets revolution mot 1822 års
fria författning, samlade trupper i staden Chaves,
upprättade ett slags regering, men blef 23 mars slagen
och jagad ur landet. När, ett par månader senare,
det konstitutionella
partiet föll, återvände han och blef då markis af
C. Sedermera stod han i spetsen för absolutisternas
resning (okt. 1826), lät utropa dom Miguel till
konung, inföll med en insurgenthär i Traz os Montes,
men blef, efter en kort tids framgång, slagen vid
Oporto (jan. 1827) och Penafiel (2 febr. s. å.). Han
gick då i landsflykt, återvände 1828, sedan dom
Miguel låtit utropa sig till enväldig konung, men
fick ingen tack för hvad han gjort för Miguels sak
och dog svagsint 1830.
Chavica, bot. Se Piper.
Chavicin (Kavicin), farm. Se Piper.
Chazal [jaså7!], Pierre Emmanuel Felix, baron de C.,
belgisk general och krigsminister, f. l jan. 1808
i Tarbes, d. 25 jan. 1892 i Pau, var son till en i
Belgien afliden ledamot af franska nationalkonventet
och fick sin uppfostran i Belgien. Till en början
köpman i Bruxelles, tog han en verksam del i 1830
års revolution och därpå följande krig
mot Holland, blef snart generalintendent och
1831 öfverste samt adjutant hos konung Leopold
I. 1847 blef han general och s. å. krigsminister,
hvilken syssla han skötte till 1850. År 1859
blef han ånyo krigsminister och verkade som sådan
nitiskt för en ombildning af artilleriet och för
Antwerpens befästande. En duell (8 april 1865) med
en folkrepresentant gjorde hans ställning obehaglig,
hvarför han 1866 utträdde ur ministären. 1870 blef
C. befälhafvare för de till belgiska gränsens skydd
mobiliserade trupperna och tog 1874 af hälsoskäl
afsked ur armén. 1860 hade han baroniserats och
1866 fått titeln statsråd. Han uppträdde 1887 som
en af motståndarna till general Brialmonts nya
befästningssystem.
Chazarer. Se Kazarer.
Cheb, det tjechiska namnet på staden Eger.
Chebeck, Schebeck l. Zebeque (fr. chebec,
eng. shebeck, af turk. sumbeki), sjöv., ett långt,
smalt och ganska skarpt fartyg, som förekommer vid de
flesta Medelhafskuster. Fartygets förstäf skjuter fram
i en mycket lång och skarp spets; äfven dess akter
är betydligt utspringande och hög samt försedd med
galleri. - Konstruktionen liknar mycket galärens, och
i likhet med denna kan chebecken äfven framdrifvas
genom rodd. Fartyget har tre master, af hvilka den
främsta är mycket framåtlutande. Alla masterna äro
försedda med latinsegel, som vid storm utbytas mot
smärre, fyrkantiga segel,
hvilket i Frankrike gaf anledning till att chebecker
försågos med polacker-tackling (där hvarje mast är
i ett trä) och fyrkantiga segel, så att de liknade
skepp. De minsta örlogschebeckerna förde tolf större
och mindre skjutpjäser; de största hade ända till
fyrtio sådana och en dräktighet af 3-4 hundra ton. -
Chebecker förekommo redan i 15 :e årh., ehuru icke
som krigsfartyg. I de svensk-ryska sjökrigen i slutet
af 1700-talet deltogo många chebecker, synnerligast
i ryska flottan. - De svenska chebeckerna (se
fig.) skilde sig till sin konstruktion betydligt
från Medelhafschebeckerna. De förde fyra ganska
grofva kanoner, två för och två akter, hvilka
sköto öfver relingen. För rodd funnos tofter
samt nio årtullar eller klykor på hvarje sida.
R. N.*
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
