Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 51-52 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Champinjoner - Champion - Championnet Jean Etienne, fransk general - Champion's hill - Championship, eng. Se Champion - Champlain - Champlainformationen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

champinjonen, A., campestris L., i stor skala såväl
i Ryssland som i Frankrike och England. Fastän
båda dessa champinjonarter, jämte flera andra,
ej äro sällsynta hos oss i fria naturen och ehuru
deras odling lyckas äfven här, införes dock ännu
den största mängden af de champinjoner, som hos oss
förtäras, från utlandet. Odlingen af champinjoner
försiggår, åtminstone där den bedrifves i något större
skala, vanligen i mörka källare vid en temperatur af
10 à 12°. I dessa inläggas bäddar af hårdt hopstampad
hästgödsel, som sedermera täckas med jord. Hästgödseln
tager snart nog hetta, och då den åter
afsvalnat något, instoppas i densamma stycken
af s. k. svamptegel eller champinjonyngel
(ty. champignonenbrut, eng. brick mushroom). Detta
består af hästgödsel, som är genomväfd af svampens
mycelium, hvilket snart utvecklar sig vidare. Efter
någon tid framkomma champinjonerna på bäddens yta. I
trakten af Paris, den viktigaste produktionsorten
för champinjoner, sker odlingen förnämligast i
underjordiska stenbrott, 15-30 m. under jordytan.

V. W. (G. L-m. C. G. D.)

Champion [ʃãpiå’], fr., och [tʃä’mpiən], eng.,
kallades under den äldre medeltiden en kämpe, som,
mot en på förhand utfäst belöning, i en laglig
tvekamp (jfr Ordalier) företrädde den ene
af parterna, om denne på grund af kön, ålder eller
vanförhet var urståndsatt att själf deltaga. De,
som utöfvade detta yrke, hörde gemenligen till
de lägsta klasserna i samhället och ansågos för
ärelösa. De buro en läderklädnad och särskildt
föreskrifna vapen samt fingo ej kämpa till häst eller
visa sig inom skrankorna utan rakadt hufvud. I en
senare tid betecknades med champion en riddare,
som trädde inom skrankorna för att försvara en
förolämpad dam, ett barn o. s. v. Ännu förekommer
vid den engelske regentens kröning den seden att
en s. k. champion utmanar till strid hvar och en,
som ej erkänner den nye konungen (drottningen) såsom
laglig suverän öfver hela det brittiska väldet. Ordet
har under senare tider fått vidsträckt användning
bland idrottsmän, hvilka därmed beteckna en person,
som inom någon idrottsart förvärfvat sig mästerskapet
(eng. championship). – Champion of the world [tʃä’mpiən
əv thi ωə’ld], innehafvare af världsmästerskap inom
någon art af idrott. – Champion prize [tjä’mpiən
prai’s], högsta pris.

Championnet [jäpiånä], Jean Étienne, fransk
general, son af den bekante advokaten Legrand,
f. 1762 i Valence. Efter en stormig ungdom ingick han
i det vallonska gardet, i hvilket han tjänade under
Gibraltars belägring 1781.
Revolutionen beredde honom snabb befordran. Sedan han vid
Rhen-armén och därefter vid Mosel-armén under Hoche
aflagt lysande tapperhetsprof, blef han mot slutet
af 1793 divisionsgeneral vid Sambre- och Maas-armén,
i hvars rörelser vid nedre Rhen han ända till 1797 tog
en viktig del. 1798 sattes han till öfverbefälhafvare
för den till romerska republikens skydd afsända
franska härafdelningen. Med sin nyskapade armé måste
han utrymma Rom och vika för neapolitanernas femdubbla
öfvermakt, men han återtog snart den påfliga staden,
eröfrade sedan, efter en fruktansvärd strid med
lazzaronerna, Neapel och proklamerade där den
partenopeiska republiken (jan 1799). Hans ingrepp
i de franske civilkommissariernas verksamhet,
hvilkas snikenhet han ville hindra, och direktoriets
misstanke, att han ärnade göra sig oberoende, vållade
hans afsättning och fängslande. Genom revolutionen
30 prairial VII (18 juni 1799) blef han fri och fick
befälet öfver armén i Italien, men blef slagen vid
Fossano och Savigliano i nov. 1799. I Antibes blef
han 9 jan. 1800 bortryckt af en bland trupperna
gängse farsot.

Champion’s hill [tʃä’mpiəns hi’l], ort i
nordamerikanska staten Mississippi, historiskt
minnesvärd genom den seger, som Grant 16 maj 1863
där vann öfver de konfedererade under Pemberton
och hvarigenom det blef den senare omöjligt att
förena sig med Johnstons kår. Pemberton måste med
en förlust af 4,000 man och 29 kanoner gå tillbaka
till Vicksburg.

Championship [tʃä’mpiənʃip], eng. Se Champion.

Champlain [ʃämplei’n], insjö i Förenta staterna,
på gränsen mellan New York, Vermont och Nedre
Canada. Längd 177 och bredd 1–24 km. Arealen är
1,982 kvkm., djupet 90–180 m., höjden ö. h. 30
m. Sjön, som till form och storlek mycket påminner
om Vättern, har klippiga stränder och många öar,
är fiskrik och bildar en viktig kommunikationsled,
emedan den står i förbindelse med S:t Lawrence-floden
genom sitt segelbara aflopp Richelieu-floden
och med Hudson-floden genom den 104 km. långa
Champlain-kanalen. – Sjön har sitt namn efter Samuel
de Champlain, hvilken 1608 upptäckte densamma.

Champlain [ʃãplä’], Samuel de, fransk sjöfarande,
f. 1567 i Brouage, gjorde krigstjänst och företog
sedermera en resa till Mexico. Återkommen därifrån,
erhöll han pension af Henrik IV och begaf sig i början
af 1603 ut på långvariga färder i Nord-Amerikas
nordöstra delar, hvarunder han utbredde Frankrikes
välde och grundlade Quebec (1608) samt blef 1620 den
efter nämnda stad uppkallade koloniens förste guvernör
(generallöjtnant). 1629 måste han under kriget
mellan Frankrike och England uppge Quebec, men hans
kraftiga föreställningar hos Richelieu föranledde,
att Frankrike i freden i Saint-Germain återförskaffade
sig Canada. Richelieu gaf ett kraftigt stöd åt C:s
arbete för Canada. Död 1635. C. författade intressanta
memoarer, hvilka utkommo vid olika tidpunkter under
1600-talets förra hälft och finnas samlade i Œuvres
de Champlain (utg. af C. H. Laverdière, Quebec 1870).
G. Stg.

Champlainformationen [ʃämplei’n], benämning, under
hvilken de amerikanske geologerna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>