Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti / 1415-1416 (1905) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Celsus ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

schaktet d, hvarifrån den varma luften pressas ut
genom den massa, som skall torkas. Efter torkningen
afvägas de af analysen bestämda proportionerna af
kalksten och lera samt blandas och finmalas. Denna
finmalning börjas i en kollergång (fig. 2), bestående
af en cistern, mot hvars botten godset finmales
genom tvenne kring en horisontal axel roterande
valsar. Finkrossningen kan ock ske i ett valsverk
eller i kulkvarnar. Efter finmalningen siktas det
s. k. råmjölet för att borttaga det gods, som icke
blifvit nog fint förmaldt; därefter fuktas det med
7-10 proc. vatten och
pressas till tegel.

Fig. 1. En kontinuerlig schaktugn för torkning.

Denna pressning sker i pressverk,
där massan ifylles i formen och genom 2 à 3 slag från
en fallhammare sammanslås till ett tegel, nog fast
att tåla transport.

Fig. 2. Kollergång.

Råteglet måste före
bränningen torkas, såvida bränningen sker i schaktugn;
för detta ändamål staplas teglen på vagnar, hvilka
införas i en lång kanal, som genomstrykes af en
torr och varm luftström. Cement-råteglens bränning
sker antingen i schaktugn eller i ringugn. En af de
många schaktugnstyper, som användas, framställes
i fig. 3. Vid denna sker den egentliga bränningen
i rummet C; när cementklinkern där är färdigbränd,
nedmakas den i afsvalningsrummet D; samtidigt insättes
kol genom öppningen ofvanför F, och förvärmda råtegel
makas från rummet B ned i
smältrummet C bland kolen. Råteglen insättas
vid E och förvärmas småningom, då de passera
först rummet A och sedan rummet B. Vid bränning
i ringugn tillgår på samma sätt som vid vanlig
tegeltillverkning; vid sådana ugnar behöfva
råteglen ej nödvändigtvis torkas före bränningen.
Den färdigbrända klinkern, hvilken har grågrön
färg och är skäligen hård, föres till lagerhus, där
den efter några veckor genom vattenupptagning ur
luften snart blir lösare och mera lättkrossad.
Den får vid malningen passera en stentuggare
samt kollergång eller valsverk och finmales
slutligen i kulkvarnar, roterande (med
klinker inklädda) och med flintbollar till
hälften fyllda cylindrar med horisontal
längdaxel.

Fig. 3. Schaktugn för bränning af cementråtegel.

Betydligt enklare ställer sig arbetssättet vid den
våta metoden, hvilken vanligen åtföljes af
bränning i roterande ugn. Efter finmalning af kalk och
lera uppslammas leran i stora cisterner med en bestämd
vattenmängd till en tunn välling, hvarefter kalken
uppslammas i denna.

Fig. 4. Roterande cementugn.

Det så erhållna slammet finmales
i en kulkvarn med flintkulor och rinner från denna
till en samlingsbassäng, där slammets sammansättning
bestämmes och nödiga justeringar vidtagas. Från
denna samlingsbassäng pumpas slammet direkt in i den
roterande ugnen. Denna består, som fig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>