Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carlén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som en af de mest framstående medlemmarna i den
s. k. "centern" eller "intelligenspartiet" inom
andra kammaren. Särskildt hans lätthet att uttrycka
sig och hans fyndighet i debatten förvärfvade honom
stort anseende. Flera gånger hade C. uppdrag att som
medlem af kommittéer deltaga i reformarbeten; så i
kommittén för utarbetande af förslag till förändrade
stadganden för betryggande af egande-, pant- och
nyttjanderätt till fastighet (1867), i kommittén för
utarbetande af förslag till förändrade stadganden
angående häradsrätternas arbetssätt m. m. (1868)
och i kommittén för reglering af häradshöfdingarnas
löneförmåner (1873). 1866 utgaf han en Kommentar
öfver strafflagen. C. egde en god juridisk stil,
hvilket särskildt visar sig i de förslag han lät
åtfölja sina reservationer mot åtskilliga kommitté- och
utskottsbetänkanden rörande lagstiftningsfrågor. Död
i Stockholm 31 dec. 1873.
4. Maria Octavia C., den föregåendes syster,
författarinna, f. 22 nov. 1828 i Skara, d. 30
jan. 1881, utgaf ett antal beskrifningar öfver
svenska slott och orter samt deras historiska minnen.
Bland hennes arbeten af detta slag må nämnas:
Anteckningar öfver Kongl. lifrustkammarens och
Kongl. klädkammarens samlingar (1859), historiska
anteckningar om Drottningholm (1861; 3:e
uppl. 1879), Gotland (1862), Gripsholm (s. å.;
ny uppl. 1877), Ulriksdal (1863), Skokloster
(1877), vidare Stockholms slott (1866; 3:euppl. 1875),
Stockholms kyrkor (1864), Stockholms stad och dess
omgifningar (1866) m. fl. Octavia C. författade
dessutom flera noveller och skaldestycken, bl. a.
Ny och nedan. Poemer och noveller (1859), Birger
Ulfssons löfte (1860; ånyo tryckt 1880), Kung Eriks
gästabud (1863) m. fl. A. F. St.*
5. Rosaura (Rosa) Katarina C., den
föregåendes svägerska, romanförfattarinna, f. 9 maj
1836 i Högsäters socken på Dal, var erkänd dotter af
Emilie Flygare-C. och hennes trolofvade, J. R. Dalin,
som afled kort innan bröllopet skulle stått. Vid
ett års ålder upptogs hon såsom fosterdotter af en
aflägsen anförvant, landtbrukaren Bågenholm
och hans fru, hvilkas hem, Onsön, är beläget på Dal,
i närheten af norska gränsen - en trakt, hvars
folklif företer många egendomligheter. 1856 ingick
hon äktenskap med häradshöfdingen R. Carlén och blef
härigenom sin moders svägerska. Under sin uppväxt hade
fru C. en bestämd motvilja för romanläsning. Genom
miss Kavanaghs "Daisy Burns" skedde en märklig
förändring i detta afseende, och sedermera skaffade
hon sig grundlig kännedom om Dickens, Thackeray m. fl.
Såsom författarinna uppträdde hon första gången
med den lifligt och talangfullt skrifna romantiska
skildringen Agnes Tell. En äktenskapshistoria, som
utkom anonymt 1861 och med stort bifall mottogs
af allmänheten. Därefter följde Tuva (1862),
Bröllopet i Bränna (1863), Helène. En qvinnas
historia (s. å.), Tre år och tre dagar (1864),
Tatarnes son. Ur svenska folklifvet (1866), den
i konstnärligt hänseende måhända mest fulländade af
hennes romaner, Lifvet på landsbygden, ett litet
häfte noveller (s. å.) - alla offentliggjorda under
signaturen "Förf. till Agnes Tell" -, samt Cornelius,
hans fränder och vänner af T. S. (1872). Rosa C:s
romaner, som tillhöra 1860-talets bästa alster hos
oss, fängsla läsaren genom lifliga skildringar;
många af situationerna och scenerna i dem
äro utförda med ganska mycken finhet och
säkerhet. Karaktärerna vittna om en ej vanlig förmåga
i teckningen och väcka nästan alltid intresse,
ehuru de stundom göra intryck af öfverspändhet. De
flesta af Rosa C:s romaner hafva blifvit öfversatta på
tyska, ett par af dem äfven på danska språket. Hennes
personlighet var intagande. Viktor Rydberg skildrar
henne vid ett besök i Stockholm 1866 sålunda: "En
riktigt liten pigg dam. - - Hon har ingenting af
blåstrumpa i sitt väsen, men är en fint observerande
kvinna, talar aldrig lärdt och är ej heller
särdeles boksynt, men fängslar desto mer med sitt
goda sunda fruntimmersvett och med en erfarenhet,
som af sticker på pikant vis mot hennes ungdomliga
utseende." Hon afled på Onsön, Eds socken, Dalsland,
12 febr. 1883. A. F. St. (K. W-g.)
Carlès [karläs], Jean Antonin, fransk bildhuggare,
f. 1851 i Gimont (dep. Gers). Bland hans arbeten
märkas statyerna Ungdomen (1885) och Abel (1887, båda
i Luxembourgmuseet), Återkomsten från jakten (1888,
brons, i Tuileries-trädgården), Karl VII (stadshuset
i Compiègne), gruppen På ärans fält (1894, slottet
Boissière), samt flera dekorativa skulpturer och
porträttbyster. G-g N.
Carleson, adliga ätter, härstammande från
grosshandlaren i Stockholm Karl Ivarsson, hvars bägge
söner, dåv. envoyén Edvard Carlson (se nedan 2) och
dåv. sekreteraren i kanslikollegium Karl Carlsson (se
nedan 1), adlades, den förre 1743, den senare 1746,
och därvid antoge namnet Carleson, enär en adlig
släkt von Carlsson fanns redan förut. Karl Carlesons
ätt utdog på manslinjen 1887.
1. Karl C., ämbetsman, författare, f. 1703 i
Stockholm, blef 1746 sekreterare i kanslikollegium,
1747 lagman i Kalmar län och 1750 i Södermanlands
län samt 1757 statssekreterare för krigsärendena.
För öfrigt användes han ofta i den tidens
mångfaldiga s. k. kommissioner. 1755 blef han
ledamot af Vetenskapsakademien. 1746 blef han
adlad. 1730-31 utgaf C. veckoskriften "Sedo lärande
Mercurius", hvilken till en början nästan uteslutande
meddelade uppsatser i sedeläran, men sedermera upptog
ämnen i den allmänna och enskilda hushållsläran;
denna tidskrift sökte företrädesvis ådagalägga
manufakturers angelägenhet och nytta. Under åren
1734-35 utgaf han "Hushålds-Råd",en månadsskrift, som
"går ut på handel och sjöfart samt städers politie
och hushållning", i hvilken han bl. a. förordade
inrättandet af ett brandförsäkringskontor samt änke-
och pupillkassor. Bland hans öfriga ekonomiska
skrifter är hans Hushållslexicon (1756; 2:a uppl.
1769) den anmärkningsvärdaste. C. var en
stor vän af skaldekonsten och författade själf
åtskilliga tillfällighetsdikter. Vitterheten gjorde
han en ganska betydlig tjänst genom utgifvandet af
"Försök till svänska skaldekonstens upphjelpande
eller samling af utvalda svänska rim och dikter"
(1737 -38), men begick därvid det felet att söka
förbättra de i samlingen intagna skaldestyckena.
Dessutom utgaf han Kort och tydelig undervisning huru
man skall förstå och bruka runstafven (1742; 3:e
uppl. 1748), åtskilliga tal m. m. Död i Stockholm
1761.
2. Edvard C., den föregåendes broder, diplomat och
nationalekonomisk författare, f. 1704 i Stockholm,
blef 1725 auskultant i kommerskollegiet. För att
inhämta kännedom om hvad i främmande länder
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
