Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Börjesson ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"börsafgift" å alla till och ifrån staden införda och
utförda varor, påbörjades 1768 arbetet på den
nuvarande börsbyggnaden, som uppfördes vid
Stortorget enligt ritning af E. Palmstedt och efter
betydliga kostnader fullbordades 1776. Äfven i
Göteborg uppfördes 1849 en vacker och rymlig
börsbyggnad.
Under börsväsendets blomstringsperiod – redan
det sista årtiondet utmärkes af en, delvis medveten,
reaktion mot dess utveckling – har å flera större
börsplatser börsen delats i olika afdelningar för olika
affärsgrupper, hvar och en med sin egen lokal
(spannmåls-, bomulls-, kaffebörs o. s. v. samt
fondbörser för värdepapper). Frånsedt det allmänna
uppsvinget i handel och industri under den nyssnämnda
perioden, bör orsaken till denna börsens stora
utveckling sökas i synnerhet i omsättningslifvets
tendens att åstadkomma allt större likformighet
(fungibilitet) inom alla varor och värden, som äro föremål
för utbyte i stort omfång. Till följd af denna
tendens har framför allt den offentliga krediten (se
Kredit) uppnått en förut okänd fulländning.
Staternas lånebehof, i äldre tider tillfredsställdt
medelst tillfälliga lån från enskilda, tarfvade efter
hand en fast lånemarknad, och sedan från början af
1800-talet fonderade statslån i form af räntebärande
förskrifningar till innehafvaren i större utsträckning
sökt och funnit denna marknad å börserna, där de
infördes af framstående finansmän, såsom Rothschild
(se d. o.) i London, följdes statens exempel af
kommuner, andra samfund och korporationer.
Småningom anlitades således börsen regelbundet för
placerande af fastighetsegares gemensamma förskrifningar
(hypoteksobligationer), aktier, lotter, andelar
i och förskrifningar af större enskilda företag af
allmän betydelse (järnvägar, banker), och slutligen blef
börsen till följd af sin tekniska fulländning medelpunkten
såväl för kapitalomloppet i lätt transportabla
värdepapper öfver hufvud (börseffekter) som för den
yrkesmässiga spekulationen. Äfven i Norden funnos
framstående representanter för kapitalets mobiliserande
(börsmän), t. ex. i Sverige A. O. Wallenberg, i
Danmark K. F. Tietgen (se d. o.). Spekulationen har
likväl ej hittills å Nordens börser uppträdt i fasta
former och ännu mindre där urartat till börsspel,
hvarmed vanligen menas aftal, som blott till formen
äro handelsaftal, men till sin verkliga innebörd
äfventyrsaftal, då de nämligen afse, att vinstens
fördelning parterna emellan göres beroende uteslutande
af börsprisets (kursens) växlingar, utan verklig
omsättning (s. k. differensaftal).
Som börsspelet, hvilket med fog ådragit börserna
allmänt klander på grund af den demoralisation och
de ekonomiska olyckor det medför, hufvudsakligen
förekommer under formen af handel på framtida
leverans, har motståndet mot börsen och mot dess
missbruk riktats förnämligast mot terminshandeln,
d. v. s. den organiserade handeln på tid med såväl
varor som värdepapper, en affärsform, som väl förekom
redan på 1600-talet i Holland inom enstaka
varugrupper, men som först mot slutet af 1800-talet
vann allmän utbredning både i Europa och i
Nord-Amerika. Å större börsplatser ha nämligen, just i
ändamål att skapa så vidt möjligt full fungibilitet
hos ständigt efterfrågade hufvudartiklar eller
värdepapper, fastställts bestämda regler såväl med
afseende å föremålets kvalitet och kvantitet (t. ex.
500 balar medelgodt Santoskaffe såsom enhet i den
hamburgska kaffehandeln) som i fråga om tidpunkten
för aftalets fullgörande (medio, ultimo den eller den
månaden). På grund af aftalens likformighet vinnes
då för köpare som för säljare ganska stor säkerhet
för att när som helst kunna finna personer, som med
dem vilja ingå motsvarande aftal, och genom
särskilda inrättningar (likvidationskassor), hvilka
ombesörja affärernas afveckling och afräkning samt
ibland ingå som garanter för aftalens fullgörande,
har å vissa börser arbetet ytterligare underlättats för
dem, som vilja inlåta sig i affärer på tid, utan att
behöfva hålla stora lager eller personligen uppsöka
säljare eller köpare. Ytterligare lättnader för den
yrkesmässiga spekulationen beredas medelst å
utlandets börser, synnerligast i effekthandeln,
brukliga tilläggsaftal, som öppna för parterna tillfälle
att antingen mot vederlag (premie) få träda tillbaka
från aftalet eller ock få uppskjuta (prolongera)
affärens fullgörande, därest det sedermera befinnes
ofördelaktigt att iakttaga den bestämda terminen.
Då köparen nämligen finner, att han missräknat sig
på prisläget vid uppfyllelsetiden, kan han genom att
vända sig till en kapitalist föranleda denne att
öfvertaga det köpta mot att i en framtida termin
tillhandahålla det åt köparen, som för denna förmån
vanligtvis får betala kapitalisten en särskild
godtgörelse (report, contango). Å andra sidan kan en
säljare, som i terminen hoppats kunna med fördel
inköpa det af honom på förhand sålda partiet, men
finner kursen vid denna tid vara för sig oförmånlig,
föranleda en kapitalist, hvilken innehar papper
af den aftalade arten, att försträcka honom dessa
papper intill nästa termin, då kursen måhända
ställer sig gynnsammare; härför betalas likaledes i
regel en godtgörelse (deport, backwardation, se
d. o.). En stor mängd disponibelt kapital ställes
på sådana vägar till spekulationens förfogande;
därigenom fördelas risken på många händer, och alltför
häftiga prisväxlingar undvikas.
Oberoende af alla lättnader för den yrkesmässiga
spekulationen och af alla missbruk, som därmed ofta
stå i samband, har likväl terminshandeln sin
själfständiga ekonomiska betydelse. Å ena sidan är den
ett medel att på förhand tillförsäkra säljare och
köpare (i främsta rummet af varor, hvilkas tillkomst
är beroende af årstiden) en ständig marknad, å
andra sidan får den, som måste köpa eller sälja
på framtida leverans, i terminshandeln tillfälle att
försäkra sin risk, enär han genom att ingå ett
terminsaftal förskaffar sig visshet om priset, hvartill
varan kan anskaffas eller afyttras, och ändå har
möjligheter att före leveranstiden afveckla affären,
om sådant befinnes fördelaktigt. Terminsbörser uppstå
därför ock företrädesvis på platser, där liflig
varuhandel i hithörande artiklar sedan gammalt
förekommit, sålunda t. ex. i Havre och Hamburg
för kaffe, i Liverpool och New York för bomull, i
Budapest, New York och Chicago för hvete, i Paris
och Magdeburg för socker. Å Nordens börser är
ännu ej terminshandel införd; af hänsyn till därmed
följande faror för handelsmoralen har hvarje
försök i den riktningen mött motstånd i köpmannakretsar.
Börsen är merendels nu, liksom i sin ursprungliga
form, en offentlig inrättning med fritt tillträde för
hvarje välfrejdad person, under förvaltning och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
