- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
899-900

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bölte ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

anlagda observatorium i Wilhelmshaven samt sedermera
till professor och amiralitetsråd. Han ledde 1874
den tyska Venus-expeditionen till Kerguelen. B. har
af trycket utgifvit, tillsammans med Copeland,
Mittlere örter der in den zonen -0° und -1°
der bonner durchmusterung enthaltenen sterne bis
zu 9:e grösse
, de astronomiska, geodetiska och
magnetiska iakttagelserna i "Die zweite deutsche
nordpolfahrt" (1873-74) samt, tillsammans med
Neumayer, Internationale polarforschung (1882-83)
och Die ergebnisse der deutschen stationen (1886);
dessutom har han författat uppsatser i "Annalen der
hydrographie und maritimen meteorologie". K.B.

Börglum, fordom kungsgård i Hjörrings amt,
Aalborg stift. Där vistades konung Knut den
helige, när vendelborna 1086 började sitt uppror
mot honom. Omkr. 1128 skänktes kungsgården till
premonstratenserna (hvitbröderna), och så uppstod
det berömda Börglum kloster, hvilket en längre tid
var säte för biskopen i det kringliggande Börglum
stift.
Vid reformationen indrogs klostergodset och
förlänades åt den afsatte biskopen Styge Krumpen,
hvarefter det innehades af flera adelsmän. De förste
lutherske biskoparna i Börglum stift bodde på B.;
först den tredje, Laurits Nielssön, flyttade (1554)
till Aalborg, efter hvilken stad stiftet sedan fick
sitt namn. 1623 lades B. under den nyupprättade
riddarakademien i Sorö, och 1669, efter upphörandet
af nämnda akademi, blef det enskild egendom. Den gamla
stiftskyrkan utgör f. n. (1905) herrgårdens ena flygel
och är genom sitt läge ett viktigt sjömärke.

Börje, socken i Uppsala län, Ullerakers härad. 4,707
har. 787 inv. (1904). B. utgör ett universitetets
prebendepastorat i Uppsala stift, Ulleråkers
kontrakt.

Börjeson, Johan (John) Laurentius Helenus,
bildhuggare, f. 30 dec. 1836 i Tölö socken, Halland,
där fadern var komminister. Tidigt faderlös, kom han
med modern till Göteborg och tillbragte under växlande
sysselsättning - som sjöman, som skräddarlärling, som
gravörelev - de första ungdomsåren. Enligt hans egen
uppgift var det intrycken af Gustaf-Adolfs-stodens
resande i Göteborg (1854), som verkade bestämmande
på hans lefnadsriktning. 1858-65 studerade han vid
konstakademien i Stockholm. 1861 debuterade han
på Mindre (nuv. Dramatiska) teatern i sångspelet
Farinelli, men återgick därefter till akademien. I
Göteborg utställde han gruppen Heimer och Aslög,
hvarefter han sattes i stånd att resa till Rom
1867. Han utförde där Kägelspelarna (marmor, 1870,
i Göteborgs museum), gruppen Sjöjungfrur (för
drottningen af Württemberg, i gips, i Göteborgs
museum), Psyche och en Hästtämjargrupp (båda i gips,
i Göteborgs museum) samt Fiskargosse på Capri (1875,
marmor, nationalmuseum). I Rom planlades äfven
den storslagna skissen till Monument öfver Sten
Sture d. ä.
: grupp af Sten Sture till häst jämte
en fotkämpe, sockeln omgifven af många fristående
figurer. Från Rom öfverflyttade B. 1876 till Paris,
där han vistades till 1879. Där utfördes Fången
viking
, en Kristusbild för svenska kyrkan i Paris samt
Ynglingen med sköldpaddan (1879, i brons, uppställd
i museiparken i Stockholm).

B. bosatte sig i Stockholm 1879, blef vice professor
vid akademien 1882 och ord. professor efter
Kjellberg 1886. År 1881 erhöll han första priset
för skissen till en Holbergsstod för staden Bergen
(aftäckt 1883). Därpå följde E. G. Geijers staty med
sockelfiguren Tanken, aftäckt i Uppsala 1888. 1890
restes i Stockholm på riddarhusets gård den på
ridderskapets och adelns bekostnad efter föregående
täflan utförda stoden af Axel Oxenstierna, efterföljd
1892 af Scheele-stoden i Humlegården, samt 1893 af
Nils Ericson-stoden på Centralplanen. Vid täflan
för skiss till en Rytlarstod af Karl X Gustaf hembar
B. åter ett första pris. Den kolossala sftoden
aftäcktes 1896 i Malmö. 1897 aftäcktes Karl Xl-statyn
i Karlskrona, 1901 Magnus
Stenbock
, ryttarstaty med sockelfigurer, i Hälsingborg,
och John Ericsson-monumentet, byst med sockelfigur,
i Stockholm, samt 1904 Karl IX:s ryttarstaty i
Göteborg. Bland öfriga arbeten af B. märkas byster af
N. Tessin d. y. (1887, trappuppgången i Stockholms
slott), af Oskar II (1892, nationalmuseum), af
J. Nordenfalk (1894), V. Rydberg (utanför Djursholms
läroverk, andra exemplar i Jönköping, 1896, och på
Rydbergs grafmonument i Göteborg), Gunnar Wennerberg
(nationalmuseum, 1899) m. fl., vidare porträttgruppen
Två syskon (utförd för grossh. Astrup), idealfiguren
Simmaren (1885, glyptoteket i Köpenhamn), bronsgruppen
Två bröder samt flera allegoriska gruppkompositioner,
Musiken, Konstslöjden m. fl., som stannat på
skissens stadium. Gruppen Tröst inköptes 1903 af
nationalmuseum.

illustration placeholder
Börjeson i sin ateljé.


B. framstår i sina mest representativa arbeten
som en högt begåfvad konstnär af ett utprägladt


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:42:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbd/0508.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free