Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Byggnadskonsten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i Sveriges byggnadskonst. F. Blom, som utförde
Skeppsholmskyrkan (1842) i nyklassisk stil,
förmådde icke uppehålla de stora traditionerna. För
nationalmuseum i Stockholm (1851-66, pl. XXIII)
måste en tysk arkitekt, Stüler, anlitas, hvilken jämte
F. V. Scholander inledde den nutida eklekticismen
och åter höjde den konstnärliga nivån. Warodellska
huset i Stockholm är en lycklig tillämpning af
högrenässansen och barclayska huset (se pl. IX
till art. Bostad) af grekisk stil på moderna
behof. Scholanders förnämsta arbete blef synagogan
i Stockholm (1867-70). Uppgifterna ha i vårt land
mångfaldigats på samma sätt som i utlandet. Den
för sin tid präktiga centralstationen i Stockholm
(af A. Edelsvärd och Hj. Kumlien, 1877-82) och
det ypperliga kungl. biblioteket (af F. G. A. Dahl,
1871-77, pl. XXIV) samt det icke mindre ståtliga norra
latinläroverket därstädes (af H. Zetterwall, 1876-80)
äro exempel både på nya byggnadsbehof och på likartad
materialbehandling (puts). Det vaknande historiska
sinnet tog sig uttryck i restaureringsarbeten. Lunds,
Skara och Uppsala domkyrkor (pl. XXII) undergingo
betydliga, icke alltid lyckliga ombyggnader
(af H. Zetterwall). Örebro kyrka restaurerades
pietetsfullt (af E. Kjellström), Vadstena
klosterkyrka och Visby domkyrka (af G. Pettersson),
Olai kyrka i Norrköping och Adolf Fredriks i Stockholm
(af Agi Lindegren). Utgångspunkten för en modern
byggnadsverksamhet blef emellertid materialfrågan,
användningen på nytt af naturlig sten, hvars talan
fördes redan å Skandinaviska kreditaktiebolagets
hus i Stockholm (af E. Jacobsson, pl. XXIV) och å
Uppsala universitetshus (af A. Holmgren, pl. XXIV),
men slog igenom först med bünsowska huset (1890, se
pl. IX till art. Bostad), hallwylska palatset och
nordiska museet i Stockholm (alla af I. G. Clason). De
två förstnämnda byggnadsverken äro utslag af ett
kosmopolitisk-akademiskt konstintresse, som nu håller
på att vika för ett mera skandinaviskt, representeradt
af nordiska museet, nya operahuset i Stockholm (af
A. Anderberg, 1891-98, pl. XXIII) och i viss mån äfven
af nya riksdagshuset (af A. Johansson, 1890-1905,
pl. XXIV). En af äldre skolor så vidt möjligt
oberoende riktning representeras af nya posthuset
i Stockholm (af F. Boberg, 1904). Bland tidens
kyrkliga nybyggnader må nämnas Johannes kyrka och
Gustaf-Adolfs-kyrkan i Stockholm (af K. Möller).
Den återgång till nationell grund, som gjort sig märkbar
i Sverige, har långt tidigare och naturligare skett i
Danmark. Bristen på andra material än tegel höll här
vid lif en sund och nationell tegelbyggnadskonst,
som med lämplig uppfriskning från Italien egde
lifskraft nog att åstadkomma sådana arbeten som
nationalbanken i Köpenhamn (af I. D. Herholdt). Den
danska akademiens under ledning af professorerna
H. Storck och H. J. Holm företagna och publicerade
uppmätningar af äldre nationella byggnadsverk ha
i hög grad bidragit till den riktiga uppfattningen
och förståelsen af den nationella byggnadskonstens
tillgångar, hvilka under konsterfarna och kunniga
arkitekters ledning blomstrat upp dels i väl utförda
restaureringsarbeten, såsom rådhuset i Roskilde,
domen i Ribe, S:t Nicolai i Svendborg 1892-94 och S:t
Bendt i Ringsted (af H. Storck), Frederiksborgs slott
och marmorkyrkan (af Meldahl), dels i nya arbeten
af dels nationell, dels norditaliensk prägel, såsom
järnvägsstationen i Hälsingör (af
Wenck) och de nya småkyrkorna i Köpenhamn (af A. Koch,
Martin Borck, T. Jörgensen m. fl.) samt framför allt
Köpenhamns rådhus (af M. Nyrop), ett arbete, som satt
sitt märke på hela den moderna danska arkitekturen
(pl. XXVII). – Äfven i Norge har en nationell
strömning yppat sig, tills vidare dock endast i
träarkitekturen. Den moderna norska stenarkitekturen
är – med undantag af restaureringsarbetet i Trondhjems
domkyrka (af Christie) samt teatern i Kristiania (af
E. Bull) – en kritiklös härmning af Berlin-arkitektur.
Litteraturen om byggnadskonst är mycket rikhaltig och
den illustrativa synpunkten väl tillgodosedd. Här må
nämnas följande arbeten.
1) Allmän arkitekturhistoria: Kugler,
"Geschichte der baukunst" (3 bd, 1856-59),
fortsatt af Burckhardt och Lübke, "Die renaissance"
(2 bd, 1867-73, 4:e uppl. 1904 ff.), och af Gurlitt,
"Geschichte des barockstiles u. des rococo"
(2 bd, 1888-89), Lübke, "Geschichte der
architektur" (6:e uppl. 1884-86; öfv. 1871) och
"Abriss der geschichte der baustyle" (4:e uppl. 1878),
Fletcher, "A history of architecture" (5:e
uppl. 1894), Lindgren, "Byggnadskonst o. dekorativ
konst" (Uppf. bok, nya uppl. bd I, 1896-98), Choisy,
"Histoire de l’architecture" (2 bd, 1899), Hamlin,
"A textbook of the history of architecture" (5:e uppl.
1902), Hahr, "Arkitekturens historia" (1902),
Perry, "Chronology of architecture" (1893).
2) Antikens byggnadskonst: Palladio, "L’antichità
di Roma" (1565), Tardieux o. Cousin,
"Les dix livres de Vitruve" (1859), Perrot o.
Chipiez, "Histoire de-l’art dans l’antiquité" (8
bd, 1881-1903; fortgår), Durm, "Die baukunst der
griechen" (2:a uppl. 1892) och "Die baukunst der
etrusker und römer" (2:a uppl. 1903), Uhde, "Die
architekturformen des klassischen altertums"
(1896), Anderson o. Spiers, "Die architektur von
Griechenland u. Rom" (1905).
3) Medeltidens byggnadskonst: Viollet le Duc,
"Dictionnaire raisonné de l’architecture
française" (10 bd, 1853-68), Street, "Gothic
architecture in Spain" (1869), Boito, "Architettura
del medio evo in Italia" (1880), Mothes, "Die
baukunst des mittelalters in Italien" (1883),
Corroyer, "L’architecture romane" (1888) o.
"L’architecture gothique" (1891), Holtzinger,
"Die altchristliche u. byzantinische baukunst"
(1898), Stiehl, "Backsteinbau romanischer zeit
in Oberitalien und Deutschland" (s. å.),
Leader Scott, "The cathedral builders" (1899).
4) Renässansens byggnadskonst: Müntz,
"La renaissance en Italie et en France"
(1885), Galland, "Geschichte der holländischen
baukunst und bildnerei" (1889), Burckhardt,
"Geschichte der renaissance in Italien" (3:e
uppl. 1891), Palustre, "L’architecture de la
renaissance" (1892), Schmarsow, "Barock u. rokoko"
(1897), v. Geymüller, "Baukunst der renaissance
in Frankreich" (1898-1902), v. Bezold, "Die
baukunst der renaissance in Deutschland, Holland,
Belgien u. Dänemark" (1900), Blomfield, "A short
history of renaissance architecture in England"
(s. å.), Gotch, "Early renaissanoe architecture in
England" (1901).
5) Nutida byggnadskonst: Statham, "Modern architecture"
(1897), Muthesius, "Die englische baukunst der
gegenwart" (1900-02), samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
