Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Byfoged ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
obestämbara övergångsskeden finnas, och de konsthistoriska
gränspunkterna i folkets utveckling blifva mer eller
mindre abstrakta.
Byggnadsstilarnas historia: A. Egyptisk
byggnadskonst. Jordens äldsta monumentala
byggnad torde vara sfinxtemplet i Gise, måhända
från sjunde årtusendet f. Kr. och redan 5000
år f. Kr. omtaladt som ett länge förgätet, men
då återupptäckt byggnadsverk. Det bestod af ett
nästan kvadratiskt rum, hvars yttermur utgjordes
af stora kalkstenskvadrar, å insidan beklädda med
alabaster, och hvars platta stentak hvilade på
fyrkantiga monoliter af rosengranit. Den första
perioden af historiskt daterad egyptisk konst anses
börja omkr. år 5000 f. Kr. Dit höra pyramiderna och
de s. k. mastaba-grafvarna, de förra egentligen
tillhörande det gamla väldet, men äfven af yngre
datum (12:e dynastien) och uppförda som hvilorum för
konungarna (faraonerna). Den största af pyramiderna,
Cheops’ graf vid Gise (fig. 1), är uppförd af
kolossala stenblock, hvilkas 208 aftrappningar
ursprungligen voro utfyllda med polerade block,
så att det hela företedde en 137 m. hög kägla, hvars
fyra jämna, polerade sidor vid basen hade en längd af
227 m. Öfver dörren, som midt på östra sidan leder in
till gemaket för dödsfesternas firande, finner man
en i stenen efterbildad träkonstruktion, vittnande
om en urgammal träbyggnadskonst. Bredvid denna
koloss byggde Chefren och Menkeres sina pyramider
(omkr. 3000 f. Kr.). Pyramiden vid Daschur är byggd
af tegel och klädd med kvadersten. Tempelbyggnaderna
under denna period bestodo af en aflång cella
med eller utan förhall och omgifven af en öppen
hall, hvars fyrkantiga pelare reste sig från en
hög bröstmur. De platta taken bildades af en
bjälkverk imiterande stenkonstruktion af ofta
kolossala dimensioner. Konung Fiops (omkr. 2700
år f. Kr.) skall hafva låtit utföra de första
obeliskerna: höga, smäckra, fyrkantiga monoliter,
ofta täckta med bildskrift (hieroglyfer). – Den
andra perioden begynner, då hufvudstaden flyttas från
Memfis till Tebe (omkr. 2500 f. Kr.), och utmärker
sig för stora förändringar. Pyramiderna ersattes
af klippgrafvar, t. ex. vid Beni Hásan (pl. I)
och Siut (fr. 12:e dynastien). Kolonnerna blefvo
månghörniga, sex-, åtta- eller sextonsidiga, och
frigjordes från bröstmuren. Tempelcellan utbildades
till en för den egyptiska konsten typisk pelarhall,
hvars af hieroglyfer och reliefer täckta, kolossala
kolonner småningom fingo sköna kapitäl, föreställande
lotusblommor, s. k. Hatorsmaskar (framställningar
af gudinnan Hators ansikte, pl. I) o. s. v. Farao
Amenemha III skapade underverken i Fajum: den
konstgjorda sjön och den berömda labyrinten,
om hvilken Herodotos säger, att den hade tolf af
kolonner omgifna gårdar och 3,000 rum, hälften ofvan
och hälften under jord, samt att alla Greklands
och Joniens byggnadsverk tillsammans stodo efter
denna byggnad i både kostnad och arbete. Useretsen
III byggde vid Vadi-Halfa två fästningar, Kumne och
Semne, af hvilka den senare innanför en fältvall och
en graf hade höga borgmurar af lufttorkadt tegel med
tornlikt framspringande pelare, sannolikt afsedda att
bära ett försvarsverk af trä. –
 |
| Fig. 2. Plan af templet i Karnak. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
