Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bulu ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tyska förbundsakten (se Bundesakte)
bildad permanent samling af befullmäktigade ombud
(ty. bundestagsgesandten) från hvarje medlem af
Tyska förbundet. Förbundsförsamlingen var dettas
enda regeringsorgan. Se Tyskland (historia). -
2. (Fr. Assemblée fédérale) Schweiz’ sedan 1848
fungerande, af tvenne kamrar, nationalrådet
(ty. nationalrat, fr. conseil national) och
ständerrådet (ty. ständerrat, fr. conseil des états),
bestående lagstiftande förbundsrepresentation. Se
Schweiz (författning).
Bundgaard [bo’ngår], Anders Jensen, dansk bildhuggare,
bondson, f. 7 aug. 1864 i Ersted på Jylland, fick som
yngling söka sin utkomst på hvarjehanda sätt, tills
hans tecknaranlag uppdagades och han sattes i teknisk
skola. Sedan han 1885-88 studerat vid Köpenhamns
konstakademi, begaf han sig till Paris och Italien
samt utställde Efter skeppsbrottet (kvinnostaty,
1888), I nöd, Död och Vid Babylons stoder vi gråtande
sutto. För portalen till Köpenhamns Tivoli utförde
han 1890 en dekorativ grupp. För Köpenhamns nya
rådhus utförde han alla granitskulpturerna, genom
hans mejsel lefvandegjorda, fantastiska väsen
från sagovärlden, jorden och hafvet. Sedan 1899
har han varit sysselsatt med kolossalfontänen
Gefion, som skall resas i brons vid Langelinies
’’rosenbädd’’. Detta af kraft svällande verk, som
får väldiga proportioner, föreställer åsynjan Gefion
med sina jättetjurar plöjande Danmark från Sveriges
jord. Bland hans öfriga arbeten märkas En sjöjungfru,
En arbetare och ett vid Stockholmsutställningen 1897
utställdt, originellt Hedlandskap i brons, afsedt
att utföras i granit och stor skala.
Bundi (eng. Boondee}, en af Rajputanastaterna i
Indien. 5,957 kvkm. 171,227 inv. (1901). Från 1891
till 1901 hade befolkningen minskats med 42 proc. på
grund af hungersnödens verkningar. Hufvudstaden B.,
med 22,544 inv. (1891), har många, till en del vackra
hindutempel, ett starkt fort med furstens palats och
en engelsk skola.
Bundschuh (ty.), snörkänga, hörande till de tyske
böndernas dräkt under medeltiden; det hemliga förbund,
som 1502 afslöts mellan bönderna i stiftet Speier. Jfr
Bondekrig, sp. 1103.
Bundsförvanter. Detta ord har dels en allmän betydelse
och betecknar då dem, som ingått förbund med hvarandra
för ett eller annat ändamål, dels en särskild,
politisk. I den senare bemärkelsen nyttjades det i
forntiden om samhällen, som tillhörde ett förbund
af stater, hvars högsta ledning (se Hegemoni)
var anförtrodd åt ett af samhällena, så att de
öfriga vanligen blefvo underordnade detta. Sådant
var förhållandet i det peloponnesiska förbundet,
som leddes af Sparta. Likaså utöfvade Aten ett
slags härskarmakt öfver en mängd sjöstäder, som,
under namn af bundsförvanter, erlade skatt samt
i krig ställde manskap och fartyg. Det romerska
folket hade flera klasser af bundsförvanter (se
Socii). Dels förekommo nämligen samhällen, som på
villkor af jämlikhetsförhållande stodo i förbund med
denna stad, t. ex. Latium före 338 f. Kr. Vidare
gällde några stater och konungar såsom "romerska
folkets bundsförvanter och vänner", men mot vissa
förpliktelser, så att de i själfva verket voro
ett slags vasaller. Slutligen märkas de italiske
bundsförvanterna, som visserligen hade kommunal
själfstyrelse,
men stodo i ett genom bestämda stadganden ordnadt
lydnadsförhållande till Rom (och bl. a. voro skyldiga
att årligen lämna visst manskap till den romerska
hären eller flottan). Bland dessa bundsförvanter
voro äldre latinska samhällen och åtskilliga andra
städer samt s. k. "latinska kolonier" särskildt
gynnade genom vissa rättigheter. Bundsförvanterna
funno i längden sin ställning tryckande. De måste
nämligen bära tunga bördor, i synnerhet under
krigen, men saknade romersk medborgarrätt. De gingo
därför nästan helt och hållet miste om frukten af
segrarna och voro beröfvade det mäktiga skydd, som
medborgarrätten skänkte mot godtycke och kroppsliga
misshandlingar af de romerske ämbetsmännen. När
alla de förslag, som uppgjorts att förbättra
deras ställning, omintetgjorts, utbröt missnöjet 91
f. Kr. i öppet krig (det s. k. bundsförvantkriget),
som visserligen efter tre års blodiga strider slutade
med seger för romarna, men föranledde att den romerska
medborgarrätten blef utsträckt öfver hela Italien.
R. Tdh.
Bundsförvantlegion. Se Legion.
Bung., i naturvetenskapliga beteckningar förkortning
för Alex. von Bunge.
Bungalow [ba^gelåH], engelsk skrifform för bangalow,
hind. bangla, bengalisk, bengaliskt hus; engelsmännen
mena därmed ett fristående lätt hus i en våning. De
flesta europeiska husen i truppkantonementen
och sanatorierna äro bungalows. Ett särskildt
slags bungalows äro dakbangla (eng. dawk bungalow),
hvilohus, afsedda att härbärgera resande.
Bungarum-pamah, zool. Se Bungarus.
Bungarus, zool, ett i Indien och Kina samt på de
ostindiska öarna förekommande giftigt ormsläkte
af elapidernas familj. Dessa ormars gift är lika
kraftigt som glasögonormens, men deras bett är så till
vida mindre farligt, som gifttänderna äro kortare,
hvarför såret vanligen är lättare att utskära
och lättare låter behandla sig med de vanliga
brännmedlen. B. har utseendet af en snok och en
byggnad, som mest liknar korallormens, samt utmärker
sig genom den sexkantiga formen på de jämförelsevis
stora fjällen i ryggens midtrad och genom de odelade
plåtarna på stjärtens undersida. Oaktadt denna orm
egentligen är i rörelse endast om dagen, föredrager
den dock skuggan framför solen. Dess föda består
af små däggdjur, ödlor, små ormar och grodor. För
människan är den skygg, men försvarar sig ursinnigt,
om den angripes. De mest beryktade arterna äro:
B. fasciatus, indiernas bungarum-pamah, som blir
öfver 1,5 m. lång samt är tecknad med omväxlande
svarta och gula tvärband, och den i Indien allmännare
B. cæruleus, indiernas krait. som fullvuxen blir
omkr. 1,2 m. lång samt har rygg och kroppssidor
hvitfläckiga eller tvärbandade af hvitt på rödbrun
botten och buksidan enfärgad, vanligen hvit.
F. A. S.*
Bungay [ba^géi], Thomas, engelsk franciskanmunk,
f. i Bungay, Suffolk, omtalas omkr. 1290 såsom sin
ordens provinsial i England samt lärd teolog, filosof
och matematiker. Bland hans skrifter märkes De magia
naturali. B. ansågs liksom sin vän Roger Bacon som en
stor trollkarl, och de underbaraste berättelser voro i
omlopp om dem bägge. B. gjordes till en hufvudperson
i Robert Greenes romantiska lustspel "Frier Bacon
and frier Bungay" (omkr. 1591).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
