Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Buk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hyldalsfjord, den vilda Lyscfjord m. fl.), som uppfylla den
inre delen af Ryfylke. Buknfjorden (Boknfjorden)
har sitt namn efter den lilla ön Bukn (fnod. Bókn).
Y. N.
Bukoba, station i tyska Öst-Afrika, på västra
stranden af Victoria njansa, midt emot ön Bumbide,
1° 24’ s. br. och 31° 55’ ö. lgd, i en fruktbar,
tätt befolkad trakt. B. anlades 1890 af Emin pasja
och Stuhlmann.
Buk-ok. Se Ok.
Bukoler (grek. bukoloi, herdar), forntida herdefolk
i de otillgängliga delarna af nordvästra Nildeltat
(nära Alexandria), hvarifrån de företogo röfvartåg
till närgränsande trakter. Under M. Aurelius gjorde
de ett farligt uppror mot romarna, men kufvades
åter medelst list. - Ett minne från den tid, då
Dionysos dyrkades i tjurgestalt, var användningen
af benämningen bukoler på vissa funktionärer i
Dionysoskulten i forntidens Grekland.
Bukoliker. Se Bukolisk.
Bukolisk (grek. bukolikos, af bukolos, herde), som
hör till herdelifvet. - Bukolisk dikt, herdedikt (jfr
Idyll). Om bukolisk cesur se Hexameter. - Bukoliker,
författare af herdedikter.
Bukovac [-väts], Vlaho, kroaternas främste
moderne målare, f. 1855 i Ragusa Vecchia, bosatt i
Agram. Efter flera i nöd och umbäranden tillbragta
ungdomsår i Nord-Amerika blef B. "upptäckt" af sin
landsman grefve Pucic och fick af mecenaten biskop
Strossmayer medel att studera i Paris, där han till
lärare hade Cabanel. Närmast porträttmålare, utmärker
sig B. för en elegant penselföring och konstnärlig
finhet och djärfhet. Bland hans bästa dukar nämnas
Frans Josefs intåg i Agram, ett Själfporträtt samt den
kolossala målningen på ridån i Agrams nationalteater,
föreställande kroatiska skalder och konstnärer
hyllande renässansdiktaren Gundulic i Ragusa.
A-d J.
Bukovina, hertigdöme, ett af Österrikes kronländer,
utgörande monarkiens sydöstligaste del. Det omfattar
10.456 kvkm. och gränsar i n. och n. v. till Galizien,
i n. ö. till Ryssland (Bessarabien), i ö. och s. till
Rumänien (Moldau), i v. till Ungern-Siebenbürgen. Det
är till stor del uppfylldt af berg: Karpaterna
och utgreningar från dem. Den högsta toppen är
Giumalaru (1,857 m.), i landets sydvästra del. Där
går den gamla riksvägen till Siebenbürgen öfver
Borgo-passet (1,227 m.). Norra och östra delarna
af B. äro lågland. De förnämsta floderna, som alla
höra till Svarta hafvets område, äro: Dnjestr, som
likväl endast berör landets norra gräns, Pruth,
kommande från Galizien, samt Sereth, Suczawica,
Moldawa och Bistritz, hvilka hafva sitt ursprung
i B. Om sommaren äro floderna nästan uttorkade,
på våren däremot stiga de ofta öfver sina bräddar
och anställa stora förödelser. Klimatet är hårdt,
men friskt. Medelårstemperaturen är i Czernowitz
7,6°, i de högre trakterna 5,4°, nederbördsmängden i
medeltal 62 cm. Floderna bilda vidsträckta dalgångar,
och i dessa trifvas förträffligt alla det norra
Europas åker- och trädgårdsväxter. Bördigast är
norra delen af landet, mellan Dnjestr och Pruth,
samt Suczawica-dalen. Några obetydliga vinberg finnas
på gränsen mot Moldau. I bergstrakterna odlas endast
potatis, hafre och korn. Skörden steg 1901 till öfver
210 mill. kg. spannmål,
däraf öfver 100 mill. kg. majs, som är landets
hufvudsäd. Af potatis skördades 290 mill. kg.,
af sockerbetor 54 mill., af hö 290 mill. och af
frukt 12 mill. kg. Inalles stiger arealen af åker,
äng och trädgårdsland till 53,4 proc. af hela
landets. Boskapsskötseln är ansenlig. 1900 funnos
241,422 nötkreatur, 147,739 får och 183,344 svin
samt 60,328 hästar. Ett stuteri finnes i Radautz. -
Skogen, som upptager 43,2 proc. af B:s areal, består
på slättlandet till största delen af bok (hvaraf
namnet Bukovina, "boklandet"), på bergshöjderna
af gran och tall. Öfver hälften af all skog eges
antingen af staten eller af kloster och andra andliga
stiftelser. Rofdjur förekomma talrikt, äfven björnar
och vargar. Bergsbruket lämnar blott brunsten (vid
Jakobeny 1901: 2,84 mill. kg.) och salt (vid Kaczyga
4,85 mill. kg.). Åtskilliga mineralkällor finnas. -
Industrien är ännu föga utvecklad. Den viktigaste
industrigrenen är brännvinsbränning; i 43 brännerier
producerades 1900 nära 50,000 hl. brännvin. För
öfrigt finnas 8 ölbryggerier, ett järngjuteri,
2 maskinverkstäder, 2 glasbruk, 19 större sågverk
och 6 ångkvarnar. Handeln ligger mest i händerna på
judar och armenier och rör sig med export af råvaror
och lifsmedel (kött, hudar, trä, majs) samt import
af industrialster. Stora marknader hållas årligen
på viktigare orter. Järnvägarna utgjorde 1900 487
km., landsvägarna 4,098 km., vattenvägarna 352 km.,
postanstalterna voro 159 och telegrafstationerna
68.
Befolkningen utgjorde 1900 730,195 inv. (70 på
1 kvkm.) och hade under årtiondet 1890-1900
ökats med nära 13 proc. (1780 utgjorde den 79,500
inv.). Till nationaliteten voro 41 proc.
rutener, mest i norra och västra B. och där ofta
kallade huzuler, 32 proc. rumänier, i östra och
södra delarna, vidare 22 proc. tyskar, 3,7 proc.
polacker, l,3 proc. magyarer. I religiöst
afseende hörde 69 proc. till den grekiska kyrkan,
15 proc. voro katoliker, 2,6 proc. evangeliska
och 13 proc. israeliter. Af andra konfessioner
må nämnas lippovanerna, en år 1783 invandrad rysk
sekt på 3,500 personer, som äro koncentrerade på
tre byar, Klimoutz, Fontina-Alba och Lippoweni. -
Af undervisningsanstalter finnas ett universitet i
Czernowitz, upprättadt 1875, med 42 lärare och
392 studenter, 5 gymnasier, öfverrealskola, 2
lärarseminarier, l statsslöjdskola och några
andra fackskolor samt 362 offentliga folkskolor;
dock åtnjuta 25 proc. af barn i skolåldern alls ingen
skolundervisning. Endast 24,5 proc. af den manliga
och 17 proc. af den kvinnliga befolkningen kunde 1890
läsa och skrifva. - Landtdagen består af 31 medlemmar:
den grekisk-katolske ärkebiskopen i Czernowitz,
rektorn vid universitetet, 10 representanter för de
store jordegarna, 5 för städer,
2 för handels- och industrikamrar och 12 för
landtkommunerna. Till deputeradekammaren
i österrikiska riksrådet sänder B.
11 representanter. I spetsen för förvaltningen
står landsregeringen i Czernowitz med en president.
Landet är deladt i 10 kretsar. Domstolsinstanserna
äro: landsöfverrätten i Lemberg, landsrätten
i Czernowitz, kretsdomstol i Suczawa och 18
distriktsdomstolar. Vapnet visar ett af 3 gyllene
stjärnor omgifvet svart buffelhufvud i ett i blått
och rödt klufvet fält. J. F. N.
Historia. B. utgjorde på romarnas tid en del af
prov. Dacien (se d. o.), blef omkr. år 375 utsatt
för hunnernas härjningar och var sedan under flera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
