Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Buk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Buk. 1. (Lat. abdomen). Anat. I människoanatomien
indelas buken uti följande regioner:
a. Öfverbuks-regionen (regio epigastrica), med
maggropen eller hjärtgropen (epigastrium) i sin midt
och en nedre refbens-region (regio hypochondriaca)
på hvar sida. Midten af denna region upptages i
sitt inre utaf vänstra delen af lefvern och högra
delen af magsäcken (ventrikeln), af hela lilla nätet
(omentum minus) och en del af stora nätet (omentum
majus), af början utaf tolffingertarmen (duodenum)
med magspottkörteln (pancreas) och af tvära
stortarmen (colon transversum). Högra hypochondrium
innesluter högra delen af lefvern; vänstra
hypochondrium intages af magsäckens bottendel och den
därvid fästa mjälten.
b. Mellanbuks-regionen (regio mesogastrica) med
en höjd af ungefär tre fingers bredd öfver och lika
långt under nafveln (umbilicus), med denna och
nafveltrakten (regio umbilicalis) i sin midt och en
s. k. tarmtrakt(regio suprailiaca) på hvar sida.
Det inre af denna mellanbuksregion upptages
hufvudsakligen af tunntarmens slyngor, en del af
stora nätet och, på sidorna, af stortarmen, som på
högra sidan stiger uppåt (colon adscendens) och på
vänstra sidan af denna region stiger nedåt (colon
descendens).
c. Underbuks-regionen (regio hypogastrica) med
det egentliga underlifvet (hypogastrium) i sin midt
och en ljumske (regio inguinalis) på hvar sida. I
det inre af denna region ligger en stor del af
tunntarmens slyngor uti midten, och dit stiger blåsan,
när den är fylld, och lifmodern från 4:e månaden
af hafvandeskapet. Innanför högra ljumsken ligger
blindtarmen (cæcum) med sitt maskbihang (processus
vermiformis), och i hvardera ljumsken går en
ljumske-kanal (canalis inguinalis), hos mannen med
en sädessträng (juniculus spermaticus), hos kvinnan
med ett rundt lifmoderband (ligamentum rotundum
uteri).
d. Ryggsidan af buken eller länderna (regiones
lumbales) uppbäres i människan af de fem
ländkotorna och sträcker sig från nedersta bröstkotan
till höftbenens öfre rand. Innanför hvar och en af
länderna ligger en njure med öfre sträckan af sin
urinledare. Om bukens muskler se Bål. Se äfven
illustr. sp. 543-544.
I fråga om leddjuren har abdomen däremot fått
betydelsen af hela den bakre delen af kroppen.
Se Leddjur.
F. A. S.*
2. Sjöv. Den mellersta delen af ett råsegel. När
seglet är beslaget och upprulladt till rån, ligger
buken midt på densamma, vid stången, och synes
där höja sig i afrundadt trekantig form uppåt. Ett
segel säges vara "bukigt", om det är så sydt eller
"utblåst", att genom vindens verkan dess midt
sväller ut och antager en mer eller mindre
halfsfärisk form. - Bukstropp, en vid seglets midt
på dess aktre sida, omkring 1 m. från dess öfverkant
fastsydd, kort tågstropp, i hvilken en längre
tågstropp, buklängan, är fäst. I den senare
"hugges" buktaljans ena block, då seglet skall
beslås. Taljans andra block är hugget under
ofvanförvarande märs eller salning. R. N. (H. W-l.)
3. Bot. Se Archegonium.
4. Fys. (Äfven Svängningsbuk l.
Vibrationsmaximum.) Benämning på de ställen
på en vibrerande (svängande) kropp, som vibrera
starkare än de tillgränsande delarna (se Oscillation
och Vibration). En sträng, som gifver
sin grundton, har svängningsbuken belägen på sin
midt; om grundtonens oktav ljuder, ligger
svängningsbuken på 3/4 af strängens längd. I en orgelpipa,
som gifver sin grundton, ligger buken i midten
af pipan, om den är sluten, men i öppningen, om
den är öppen.
R. R.*
Bukarest, rum. Bucuresci [bukurrejt], hufvudstad
i konungariket Rumänien, beläget vid 44° 25’
30" n. br. och 26° 6’ 9" ö. lgd fr. Gr., 80 à 90
m. ö. h., på ömse sidor om Donaus biflod
Dâmbovita, och omgifvet af en slätt. Klimatet
är torrt och underkastadt starka växlingar,
medeltemperaturen är omkr. + 10°, maximum
öfverstiger stundom + 40°, minimum kan närma sig
- 30°. Stadens område är i förhållande till
folkmängden ovanligt stort, omkr. 30 kvkm.;
befolkningen uppgafs år 1903 till 283,145 personer. B.,
som ännu för några årtionden sedan hade en
tämligen orientalisk prägel, har genomgått en stark
utveckling i västerländsk riktning, envåningshusen
och de många obyggda platserna ha flerstädes,
åtminstone i den på västra (norra) sidan om floden
belägna centrala stadsdelen, fått lämna plats för
moderna flervåningshus, Dâmbovita har kanaliserats
och dess stränder försetts med kajer, breda
bulevarder (Elisabeta m. fl.) äro anlagda, och gatornas
stenläggning, som fordom - där sådan fanns - var
ryktbar för sitt usla tillstånd, har undergått en
betydande förbättring. Hufvudgatan är Calea
Victoriei ("Segervägen"), som korsas af handelsgatorna
Strada Lipscanie ("Leipzig-gatan") och Strada
Carolu. Bland öppna platser finnes i stadens
centrum parken Cismegiu, och den omtyckta promenadvägen
Chaussée Kisseleff är berömd som B:s
"Boulognerskog". Af märkligare byggnader må nämnas:
det kungliga palatset, som undergått en välbehöflig
om- och tillbyggnad, kronprinsens palats vid
Cotrotsjeni-parken, åtskilliga regeringsbyggnader,
nationalbanken, nationalteatern, universitetsbyggnaden (med
museer), Atheneum (en föreläsnings- och konsertlokal),
skol- och kasernbyggnader samt en del
enskilda bojarpalats. Af kyrkor finnes ett stort antal,
särskildt grekisk-katolska, men de äro i regel föga
ansenliga; nämnas må metropolitan-kyrkan, den
vackra Antim-kyrkan, Stavropol-kyrkan (rik på
skulpturer) samt den nybyggda katolska domkyrkan Sankt
Josef. Industrien var länge ej synnerligen betydlig,
men är numera stadd i tillväxt; liflig handel
bedrifves, delvis af utlänningar. Judarnas antal är
mycket stort, och likaså finnas i B. många zigenare,
hvilka bidraga att ännu bevara något af stadens
orientaliska fysionomi. B. står i direkt
järnvägsförbindelse med Österrike-Ungern, Ryssland,
Bulgarien och Svarta hafvet. Inom B. finnas elektriska
och hästspårvagnar, hvarjämte droskor förekomma i
ovanligt stort antal, i allmänhet körda af ryssar,
tillhörande lippovanernas sekt. I de centrala
delarna ha införts gas- och elektrisk belysning.
Vattenledning är anlagd, men lämnar ej
tillfredsställande dricksvatten. B. är säte för konungen,
regeringen, senaten och deputeradekammaren, den
rumänska kyrkans primas, administrationens,
rättskipningens och undervisningsväsendets centrala
institutioner. Universitetet består af 5 fakulteter och
hade 1902-03 öfver 3,000 inskrifna åhörare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
