Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bucholtz ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allmänheten imponerade den omfattande lärdomsapparaten
och de nya satsernas dristighet. Sympatiskt
verkade äfven den äkta, om än af doktrinär
ensidighet grumlade frihetskärlek, som besjälade B.
under hans författarskap. Till en tid vann han,
särskildt bland Manchesteridéernas män, rykte för
att vara en historieskrifningens Darwin, och hans
vidt spridda arbete har mäktigt bidragit till att
popularisera tron på den naturvetenskapliga metodens
användbarhet äfven på historiska problem. Bland
de kritiker, som riktats mot hans metod och dess
tillämpning, märkes en häftigt skrifven uppsats af
H. Forssell i Svensk tidskrift 1872. Jfr A. H. Huth
(B:s följeslagare på hans sista resa) "Life and
writings of H. Th. Buckle" (1880). V. S-g.
Bucko-blad, Folia Bucco, farm., bladen af flera
Barosma-arter samt af Empleurum serrulatum Ait.,
lågväxta buskar, som växa på Kaplandets torra
slätter. Dessa buskar tillhöra familjen Rutaceæ.
Bladen äro läderartade, naggade eller sågade samt
rika på oljerum. Lukten är stark, frisk och angenäm.
Smaken är värmande, kryddartad. Drogen
ansågs genom sin flyktiga olja verksam mot
kroniska sjukdomar i urinvägarna, ungefär såsom
copaiva-balsam och kubeber, men har såsom
öfverflödig kommit ur bruk och därför uteslutits ur
svenska farmakopén.
C. G. S.
Buckow, stad i preussiska reg.-omr. Frankfurt,
42 km. ö. om Berlin, i ett romantiskt läge i det
s. k. "Märkische Schweiz", omgifven af ett dussin
småsjöar. 1,877 inv. (1900). Under sommaren
besökes B. mycket af berlinare, som där äfven byggt
en mängd landställen.
Bucks [ba’ks]. Se Buckingham, grefskap.
Buckskin [ba’k-skin], eng., egentl. bockskinn,
gemensamt namn för en mängd olika herrbeklädnadstyger
och innefattande såväl tunnare som tjockare
sådana. Dock tänker man sig under denna
benämning gärna ett flerfärgadt (meleradt, randigt
eller rutigt) hel- eller halfylletyg med kyprad
väfnad.
G. A. W.
Buck van Raa och Buck van See. Se Bukken.
Bucolica, dikter af Vergilius. Jfr Bukolisk.
Bucquoi, österrikisk släkt. Se Buquoy.
Bucuresci, rumänska namnet på Bukarest.
Buczacz [butjatj], stad i Galizien (Österrike),
vid floden Strypa. 11,756 inv. (1900), däraf 8,546
judar. Brännvins- och lädertillverkning. Där slöts
1672 en fred mellan Turkiet och Polen.
Buda, en del af Budapest (se d. o.).
Budæus. Se Budé, G.
Budal, Hans, norsk bildhuggare, f. 1830 i
Budals socken, d. 1879, studerade i Köpenhamn,
särskildt under Jerichau, vistades 1861-71 i Rom
och lefde sedermera i tillbakadragenhet och fattigdom
i hemlandet. Hans bästa arbeten äro Kristus
på korset, En liten flicka, som leker med en katt
och En liten flicka med en död fågel. Dessutom
utförde han porträttbyster och medaljonger.
Nationalgalleriet i Kristiania har af hans hand porträttbyster
af Karl XV och Drottning Lovisa.
Budalen, liten fjällbygd i Störens socken, Söndre
Trondhjems amt, Norge. Den genomflytes af Bua
och Ena, biälfvar till Gula.
Budapest [bu’dapäjt], hufvudstad i konungariket
Ungern och i komitatet Pest-Pilis-Solt-Kis-Kun
naturskönt belägen å ömse sidor om Donau. Staden
har uppstått genom förening (1872) af städerna
Buda (ty. Ofen) och Ó-Buda (Gamla B.), på
flodens västra sida, med Pest jämte Köbánya
(Stenbrottet), på den östra. Flodens bredd inom
stadens område växlar mellan 300 och 800 m., och
dess nivå ligger omkr. 97 m. öfver hafsytan. På
dess västra sida ligga inom själfva staden från s.
till n. bergen Gellérthegy (ty. Blocksberg, 224 m.,
uppkalladt efter Ungerns apostel Gellért l. Gerhard,
som enligt legenden där ljöt martyrdöden 1046),
Várhegy (Fästningsberget, 169 m.) och Rózsahegy
(Rosenberget), bakom hvilka i v. höja sig det före
fylloxerans härjningar för sitt utmärkta vin bekanta
Sashegy (Adlerberg), Svábhegy (Schwabenberg), med
vidsträckt utsikt, bergbana och villor, samt Jánoshegy
(Johannisberg, 529 m.). Nedom Svábhegy ligger
den vackra dalkitteln Zugliget (Auwinkel) med
villor m. m. S. om Gellérthegy och Sashegy
utbreder sig en sumpig slätt med en mängd utmärkta
mineralkällor, från hvilka bl, a. det berömda
bittervattnet Hunyadi János härstammar. Stadsdelarna
på flodens östra sida ligga på en sandslätt. I
Donau n. om staden ligger ön Margitsziget
(Margareten-insel) med storartad park och varma svafvelkällor
med stort bad. Flodstränderna förenas genom
fyra stora broar: Frans-Josefsbron (331 m.; öppnad
för trafik 1896), Elisabetsbron (kedjebro med 290 m.
öppning; 1903), Kedjebron (Láncz-hid; 384 m.;
1849) och Margaretabron (567 m.; 1876), samt två
järnvägsbroar.
Staden, hvars område, Donau oberäknadt, utgör
18,601 har, indelas i 10 distrikt ("kerület"), af
hvilka 1-3 ligga på västra flodstranden. 1) Vár
(Festung) med Krisztinaváros (Christinenstadt),
Tabán, Naphegy (Sonnenberg) och
Gellérthegy (Blocksberg) upptager Fästningsberget
och de s. därom liggande stadsdelarna. På
berget märkes framför allt det storartade kungliga
slottet, i barockstil, uppfördt 1748-77 under
Maria Teresia och sedan 1883 om- och tillbyggdt
af Ybl och Hausmann, vidare flera ministerier samt
den gotiska Mattiaskyrkan, hvars äldsta delar
härstamma från 1200-talet. Nedom densamma föra
monumentala trappor utför bergsluttningen. De
gamla fästningsverken äro omskapade till
promenader. Under berget för en gatutunnel, upp på
detsamma en hissbana. Nedom Gellérthegy ligga de
stora baden Ráczfürdö (Raitzenbad) och Rudasfürdö
(Bruckbad) med varma källor, det senare med en
från den turkiska tiden härstammande kupolbyggnad.
På sluttningen ofvan Rudasfürdö ligger ett
stort monument till S:t Gellérts minne och på bergets
topp ett numera slopadt citadell. – 2) Norr om
Fästningsberget ligga Viziváros (Wasserstadt)
och Országút (Landstrasse) med de stora baden
Lukácsfürdö (Lukasbad) och Csázárfürdö (Kaiserbad)
med varma svafvelkällor m. m. och det turkiska
helgonet Gül-babas graf. – 3) Längst i norr
Ujlak (Neustift) och det byliknande Ó-Buda
(Alt-Ofen) med skeppsvarf och ångkvarnar. Där
stod en del af det romerska Aquincum, som uppstod
vid ett under Domitianus (81-96) grundadt
fältläger. Längre i norr ha gräfningar bragt i dagen
ännu en dylik stadsdel med amfiteater, vattenledning,
termer, mithrastempel m. m.
På östra Donaustranden ligga: 4) Belváros
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
