Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti / 471-472 (1905) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bröst ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lungorna, största delen af matstrupen, bröstgången, vagus,
phrenicus och sympatiska nerven, brässet m. m. Hos
människan bildar thorax, om därifrån aflägsnas
skuldrorna med tillhörande muskler, en i sin öfre
spets afrundad, nedtill snedt af skuren kägla, med
antydning till fyra buktiga sidor och fyra starkt
afrundade långs-kanter; baktill är den rakare och
längre än framtill. Baktill skjuta kotornas kroppar
som en hög afrundad ås in i hålan, till följd hvaraf
denna vid genomskärning har njurform. Bröstets
form och mått växla för öfrigt efter ålder, kön,
ställning, klädedräkt m. m., och hos samma individ
förekommer, näml. vid andningen, en växling i detta
hänseende. - Hos öfriga däggdjur är thorax mer än
hos människan af plattad från sidorna, och ryggdelen
står hos dem fram i en ofta skarp kam. Däri ligger
orsaken till att vid hvila människokroppen sjunker
ned i bröst- eller ryggläge, men djurkroppen i
sidoläge - ett förhållande, hvartill dock äfven den olika
formen af skuldrorna väsentligt bidrager. - 2.
Bröstkörteln (se d. o.). G. v. D.*

Bröstkorgen sedd bakifrån.

Bröst, sjöv. Se Lavettage.

Bröst (på masugnar), metall. Se Järn.

Brösta. Se Sele.

Bröstarf, jur., egendom, ärfd nedåt i släkten af
bröstarfvinge. Se Arf och Arfsordning.

Bröstarfvinge, jur. Se Arfsordning.

Bröstarfvingegods, kam., sådan donation, som
enligt donationsbrefvet gifvits åt mottagaren och hans
bröstarfvingar, d. v. s. såväl manliga som kvinnliga
ättlingar. Bröstarfvingegods skilde sig sålunda å
ena sidan från gods, gifna till evärdlig egendom
utan någon inskränkning, d. v. s. allodialiter,
därutinnan att de i motsats till dessa icke kunde gå i
bak- och sidoarf, utan, när mottagarens ätt utdött,
skulle återfalla till kronan, och å den andra från
Norrköpings besluts gods, hvilka afsågo endast
mottagarens manliga afkomlingar och först, om sådana
saknades, i vissa fall fingo öfvergå till den siste
innehafvarens måg. - Bröstarfvingegods synas hafva
börjat utdelas först af hertig Karl inom hans hertigdöme
(slutet af 1500-talet). Mellan dem och de
samtidigt uppträdande s. k. lifsarfvingedonationerna,
d. v. s. sådana, som sades vara gifna åt mottagaren
och hans lifsarfvingar, rådde åtminstone vid denna
tid ingen åtskillnad, ty ett flertal bref finnes, i hvilka
uttrycken bröst- och lifsarfvingar användas alldeles
identiska. Stundom voro brefven otydliga: de kunde
t. ex. inledas med en bestämmelse att godsen gåfvos
åt mottagaren och hans bröst- (eller lifs-)arfvingar,
men i fortsättningen hänvisa till de villkor,
som stadgats i Norrköpings beslut, och det hände ej
sällan, att i hvilket fall som helst donationen sades
gifven till "evärdlig egendom".

Brefvens otydlighet gjorde, att man under
reduktionstiden var osäker om rätta behandlingen af
bröst- och lifsarfvingegodsen. Reduktionskollegium
skall till en början hafva tvekat, men sedermera
likställt bröst- och lifsarfvingegods. 1680 års riksdagsbeslut
undantog från den nya reduktionen allodial- och
bröstarfvingegods, men efter 1682 togos de, liksom
allt annat, med. Frågan om skillnad mellan
bröst- och lifsarfvingegods blef då egentligen aktuell
vid behandlingen af donationer, som ej längre
tillhörde den ursprunglige donatariens familj, utan
försålts. I dylika fall skulle godset återtagas, där det
fanns, och köparen ega att "söka sin regress" hos
säljaren, men, om köpet skett "med kunglig konsens"
och säljaren icke kunde ersätta köparen, medgåfvos
af kunglig nåd vissa lindringar. Genom k. resol. 6
jan. 1684 bestämdes för dylika fall i fråga om
lifsarfvingegods, på förslag af reduktionskommissionen,
som ansåg, att köparna lätt kunnat taga miste om
godsets natur och förväxla det med allodialgods, att
köparna skulle få behålla dem, till dess de ur dem
utfått sin köpeskilling, under det däremot för dylika
fall åt köparna af Norrköpings besluts gods och
bröstarfvingedonationer k. resol, af 5 sept. s. å. medgaf
endast 10 års besittningsrätt. Frågan återupptogs
emellertid till behandling 1689, hvarvid nyssnämnda
bestämmelser om bröstarfvingegods utsträcktes äfven
till lifsarfvingedonationerna, "enär k. m:t nu i
enlighet med reduktionskommissionens uttalande stannat
vid de tankar, att bröst- och lifsarfvingegods voro
af enahanda rättighet".
S. C.

Bröstben (lat. sternum), anat., ett i bröstets
framvägg gående svampigt ben, som ligger omedelbart
under huden och kännes i bottnen på barmen. Det
är hos människan platt, till formen nästan rektangulärt,
upptill dock bredare, nedtill afsmalnande i en
stundom broskig spets: magskärfven. Vid
sidokanterna af detta ben äro, på vissa afstånd från
hvarandra, de 7 öfre refbensparens brosk fästa; mot
dess öfre hörn leda nyckelbenen. Dess öfre, utskurna
kant bildar den undre gränsen för halsgropen.
Se fig. till art. Bröst.
G. v. D.*

Bröstbild, framställning (i målning, teckning,
marmor, gips, brons o. s. v.) af människokroppens
öfre del, till och med bröstet. Bröstbilden är att
skilja från knästycket, som visar figuren från
och med hufvudet till knäna.

Bröstbom. Se Väfning.

Bröstborr, maskinb. Se Borrar.

Bröstbär, bot. Se Zizyphus.

Bröstböld, med., i allmänhet hvarje bulnad i ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>