Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bröd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
välbetänkta stadganden finnas och åtlydas, kan dock
den valuta, som den köpande allmänheten erhållit för
samma pris, blifva väsentligt olika, alltefter olika
vattenhalt och i öfrigt kvantitativt och kvalitativt
olika ingredienser i brödet; utan samtidigt anordnande
af en ganska noggrann kontroll blifva alla stadganden
tämligen fruktlösa.
Det har ofta blifvit sagdt (särskildt i debatter
angående införseltull på brödspannmål), att brödpriset
icke stode i något så bestämdt förhållande till
spannmålspriset, att det förra nödvändigt eller ens
i regel skulle stiga och sjunka parallellt med det
senare. Sant är ock, att för priset å många finare
brödsorter spelar såväl mjölets som spannmålens
pris en underordnad roll i jämförelse med andra
prisfaktorer. Att mjölpriset däremot måste ingå
såsom ett väsentligt element i det grofva brödets
pris följer själffallet däraf, att kostnaden för det
till degen använda mjölet i regel utgör en mycket
betydande del i produktionskostnaden för sådant
bröd. Ett påtagligt sammanhang mellan mjölpris
och grofbrödspris har äfven konstaterats genom
flera undersökningar, i synnerhet i Tyskland och
Österrike. J. Lr.
Brödrafolkens väl (no. Broderfolkenes vel). 1. Konung
Oskar II:s valspråk. - 2. Ett svensk-norskt samfund,
hvars mål är att "inom hvartdera af brödrafolken
verka för närmare kännedom om det andra samt i öfrigt
för ömsesidigt samförstånd mellan Norges och Sveriges
folk". Det leder sitt ursprung från en af konservatorn
vid Eidsvolds museum A. Lange i svenska och norska
tidningar föreningsdagen 1902 utfärdad inbjudning
till stiftande af ett norsk-svenskt sällskap,
hvars enda uppgift skulle vara att "etablere et godt
forhold mellem de forenede riger". För denna tankes
förverkligande tillsattes två arbetskommittéer,
för Norge vid möte i Kongsvinger 21 jan. 1903
och för Sverige, på initiativ af generalkonsuln
A. Berencreutz, i Stockholm 26 febr. s. å. Vid
konstituerande möte å Holmenkollen vid Kristiania
14 april 1903 antogs ett af kommitterade uppgjordt
förslag till stadgar för samfundet, som benämndes
efter Oskar II:s valspråk samt i enlighet med
stadgarna fördelade sig på afdelningar, hvilka hvar
för sig valde styrelse. Till ordförande utsagos:
för svenska afdelningen riksdagsmannen Ernst Beckman
samt för norska afdelningen öfverstelöjtnant T. Knoff,
den senare sedermera ersatt med prof. O. Jaeger. De
båda afdelningarna, som hafva skild ekonomi och
förvaltning, sammanträda med hvarandra till årsmöte
och högtidsdag växelvis i båda länderna, hvarjämte
styrelserna vid förefallande behof sammanträda med
hvarandra till plenimöten eller genom utskott. Det
första årsmötet hölls i Stockholm i juni 1904 och
var besökt af omkr. 150 norska medlemmar. För sitt
mål verkar samfundet företrädesvis genom att a)
anordna gemensamma möten och täflingar, växelvis i
båda länderna, äfvensom turistresor och skolvandringar
från ena landet till det andra samt i öfrigt främja
den personliga beröringen mellan norrmän och svenskar;
b) bereda ökadt tillfälle för hvartdera landets
ungdom att studera vid det andras bildningsanstalter;
c) anordna föredrag om och söka utgifva folkskrifter
angående hvartdera folkets historiska och kulturella
utveckling m. m.; samt d) verka för spridandet af det
ena folkets litteratur bland det andra. Utom några
tryckta meddelanden har samfundet vid slutet
af 1904 utgifvit sin första årsbok. Medlemsantalet
var vid samma tid omkr. 3,500, däraf ungefär 1,800
norska och 1,700 svenska, spridda öfver hela halfön.
E. L-z.
Brödraförsamlingen, Evangeliska. Se Herrnhutare.
Brödrahus. Se Bröder, det gemensamma lifvets.
Brödstilar, boktr., kallas med ett gemensamt namn
alla stilsorter, som vid tryckning begagnas till den
egentliga texten.
Brödstudium, ett studium, som är särskildt egnadt
att skaffa "det dagliga brödet"; ett studium, som
bedrifves utan intresse för studiet själft, endast
för utkomstens skull.
Brödsöndag, Dominica de panibus, benämning på
midfastosöndagen, emedan på den dagen fordom alltid
predikades öfver Jesu underverk med de fem bröden.
Brödtaxa. Se Brödpris.
Brögger, Valdemar Kristofer, norsk mineralog,
geolog, paleontolog, f. 10 nov. 1851 i Kristiania,
blef student 1869, assistent vid "Norges geologiske
undersögelse" 1875, amanuens vid universitetets
mineralsamling 1876 och universitetsstipendiat
1878. Han utnämndes till professor i mineralogi och
geologi 1881 vid Stockholms högskola (en plats,
som han tillträdde på hösten 1882) och 1890
vid Kristiania universitet. B. studerade till
en början zoologi och utgaf 1872 en uppsats om
Kristianiafjordens molluskfauna. Genom Kjerulfs
föreläsningar vändes hans håg emellertid snart
åt geologien, och tillsammans med nuv. chefen för
Norges geologiske undersögelse, H. Reusch, utgaf
han 1874 Jættegryder ved Kristiania och Vorkommen
des apatits in Norwegen. Vid apatitgrufvorna vid
Bamle hade B. upptäckt jättestora kristaller af det
sällsynta mineralet enstatit, och då han åtog sig att
beskrifva detsamma (Ueber grosse enstatitkrystalle,
1876) tillsammans med kristallografen G. vom Rath, kom
han därigenom in på den egentliga mineralogien. 1876
företog han tillsammans med Reusch en resa till
Corsica och Elba och undersökte efter hemkomsten
Trondhjemsområdet mellan Gulas och Orklas dalstråk,
såväl i paleontologiskt som geologiskt hänseende
(Om Throndhjemsfeldtets midlere afdeling
mellem Guldalen og Meldalen, 1877). Ett par
andra stratigrafisk-paleontolpgiska uppsatser
från denna tid äro Fossiler ved Öxna og Kletten
(1875) och Om paradoxidesskifrene ved Krekling
(1878). 1875 och 1877 företog B. undersökningar
på Hardangervidden samt bekräftade och utvidgade
därvid Tellef Dahlls iakttagelse om förekomsten
af fossilförande lager under kristalliniska
bergarter. 1877 och 1878 uppehöll han sig en
längre tid i Tyskland och Frankrike för att göra sig
förtrogen med den mikroskopiska petrografiens nyaste
undersökningsmetoder samt gjorde 1880 en studieresa
till Östersjöprovinserna under ledning af den ryske
geologen och paleontologen Fr. Schmidt.
Såsom universitetsprogram utkom 1882 B:s dittills
mest omfattande och viktiga arbete, Die silurischen
etagen 2 und 3 im Kristianiagebiet und auf Eker. I
paleontologiskt hänseende kan detta sägas utgöra
fortsättning af arbetet öfver paradoxidesskiffrarna
(etagen 1) vid Krekling, såsom enligt samma plan
beskrifvande de därnäst följande etagernas fossil,
för hvilkas stratigrafiska förekomst och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
