Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti / 267-268 (1905) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bronnbach ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

f. Kr. Bronsålderns kronologi är numera, väsentligen
tack vare skandinaviska forskares arbeten, så pass
utredd, att man snart sagdt på århundradet kan
bestämma tillkomsttiden för de föremål, som tillhöra
densamma.

Dubbeleggad knif (England).

Till Europa har metallkulturen kommit från
orienten. Detta visa t. ex. kopparåldersfynden
i Österrike, hvilka såväl i fråga om kopparsakernas som
lerkärlens former mycket erinra om fynden från den
första staden Hissarlik, den af Schliemann utgräfda
ruinkullen på Mindre Asiens kust, där de
gamles Troja legat.

Bronsskära (Södermanland). Gudabild af brons (Skåne).

I de österrikisk-ungerska
bergstrakterna fanns god tillgång på koppar och guld,
och väsentligen därifrån exporterades dessa dyrbara
metaller till Norden längs de stora floderna,
särskildt Elbe. Tenn förekommer likaledes i många
europeiska länder: på Balkan-halfön, i Italien,
Spanien, Portugal, Frankrike, England, Tyskland och
Böhmen. All brons i de skandinaviska länderna infördes
utifrån, och efter all sannolikhet har bärnstenen
spelat den största rollen som bytesmedel. Den meningen
att bronsålderskulturens uppträdande skulle stå i
förbindelse med invandringen af ett nytt folkslag
har intet hållbart skäl.

Bronshäst (Skåne).

Under järnåldern använde man fortfarande
kopparlegeringar, men man nyttjade dem ej
längre
annat än undantagsvis under äldre tid till
förfärdigande af eggvapen och eggverktyg,
och legeringen innehåller utom kopparn
och tennet, som ofta förekommer i mycket
små kvantiteter, tillika bly och zink.
T. J. A.

Under bronsåldern bilda den skandinaviska halfön,
Danmark, Schleswig-Holstein, Mecklenburg samt delar
af Hannover och Pommern ett enhetligt
kulturområde, den nordiska bronsåldersprovinsen. Inom
den långa tidrymd, som bronsåldern här varade,
har man lyckats urskilja 6 tydliga perioder. Den
första omfattar ungefär 18:e-16:e årh., den
andra 15:e-14:e årh., den tredje 13:e-12:e årh.,
den fjärde 11:e-10:e årh., den femte 9:e-8:e
årh. och den sjätte 7:e och förra hälften af 6:e
årh. f. Kr. De första tre perioderna kallas med
ett gemensamt namn den äldre bronsåldern, de tre
senare den yngre bronsåidern. Karakteristiskt för den
äldre bronsåldern är jordandet af de obrända liken,
hvaremot likbränningen, som redan dyker upp under
den andra perioden, blir allenarådande under den
yngre bronsåldern.

Fällstol (Danmark).

Utom bronsen kände man i Norden blott en enda metall,
guldet. En liten guldspiralring är funnen redan i en
hällkista från slutet af stenåldern. De

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>