Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Braunersköld ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hustru å Nya teatern. 1877-84 tillbragte hon för sin
brutna hälsas skull flera vintrar uti Italien och
hämtade där stoff till novellsamlingarna Studier
efter naturen. Teckningar från Italien (1883)
och Nya teckningar från Italien (s. å.), mestadels
kärlekshistorier ur italienska medelklassens lif,
i hvilka sydlänningarnas starka och osammansatta
lidelser tecknas med klara konturer. 1892-93
besökte hon Chicago och skref från därvarande
världsutställning korrespondenser till "Sydsvenska
dagbladet". Hon har vidare utgifvit I den tiden
(sagor, 1898) och romanen I unga dagar (1900).
BraunersköJd, Lars (jfr släkten Braun), broder till
Joh. Brauner, läkare, f. 1657 i Näfva, Fagerhults
socken, Kalmar län, promoverades 1689 i Utrecht
till medicine doktor och utnämndes 1690 till läkare
vid flottan, men utbytte 1692 denna plats mot ett
lektorat i Kalmar. 1693 utnämndes han till medicine
professor i Åbo och 1698 i Dorpat. 1703, under kriget
med Ryssland, anställdes han som fältläkare i Kurland,
men återvände 1705 till universitetet, hvilket 1699
flyttats till Pernau. 1710 begaf han sig åter till
Sverige, erhöll 1719 fullmakt såsom amiralitetsläkare
i Karlskrona, med titel af arkiater, och adlades
s. å. Död 1730 i Kalmar. - B. har ett namn såsom en
af de mera framstående personligheterna i Sveriges
äldre läkarhistoria.
Braunfels, stad och luftkurort i preussiska
regeringsområdet Koblenz, 285 m. ö. h. 1,484
inv. (1900). Hufvudort i furstarnas af Solms-Braunfels
f. d. furstendöme. Staden eger ett väl bibehållet
slott med värdefulla konstsamlingar.
Braunit, miner. Se Manganmalmer.
Brauns, Julius, tysk uppfinnare af ett stenografiskt
system, f. 1857 i Ludwigslust, sedan 1881 öfverlärare
i Hamburg, anställde undersökningar om de olika
ljudgruppernas frekvens och den olika tid, som
skrifvandet af disponibla tecken tager, samt byggde
på rönen ett nytt stenografiskt system, som han
framställde 1888 och förbättrade i sitt arbete
Lehrbuch der stenographie (1893; 2:a uppl. 1896),
följdt af Lehrbuch der redeschnellschrift (1897)
m. m. Vokalerna betecknar B. mestadels blott genom
raka uppstreck, och Gabelsbergers fria satsförkortning
ersätter han med enbart symbolisk beteckning af
slutljudskonsonanterna. B:s system är icke mycket
spridt. Till svenska är det öfverflyttadt af hans i
Sverige bosatte broder Vilhelm B. Jfr Stenografi.
Braunsberg, stad i preussiska regeringsområdet
Königsberg, vid den segelbara floden Passarge. 12,497
inv. (1900), däraf 3,935 protestanter. Betydlig
industri och handel. B. har ett katolskt gymnasium
och skollärarseminarium samt katolsk akademi (Lyceum
hosianum), bestående af en teologisk och en filosofisk
fakultet, med omkr. 40 studerande, ur hvilkas krets
stiftet Ermelands prästerskap rekryteras. Den bekante
kardinalbiskopen Stanislaus Hosius stiftade 1568
en katolsk prästbildningsanstalt, hvars verksamhet
var beräknad på att uppfostra unga män till Nordens
återvinning för katolicismen. Anstalten, till hvilken
Johan III:s gemål Katarina Jagellonica testamenterade
10,000 dlr, men hvars verksamhet Gustaf II Adolf
afbröt, då han 1626 eröfrade staden, och hvars
bibliotek (1,353 arbeten) han skickade till Uppsala,
indrogs i början af 19:e årh., men återställdes 1818
under namnet Lyceum
hosianum. B., som grundlades 1255, har ett slott från
tiden omkr. 1240. Det var 1626-35 svensk besittning,
belägrades 1627 af polackerna, hvilkas försök att med
borgerskapets hjälp öfverrumpla staden omintetgjordes
af kommendanten, Anders Hästehufvud. I febr. 1659
intogs B. ånyo af svenskarna.
Braunschweig (Brunsvig). 1. Hertigdöme i
norra Tyskland, omgifves nästan helt och hållet
af preussiska provinser: i n. och s. gränsar det
till Hannover, i ö. till Sachsen och i v. till
Westfalen, hvarjämte det i s. ö. stöter till
Anhalt och i v. till Waldeck. Landet består af tre
från hvarandra skilda större delar och sex smärre
s. k. enklaver. Ytinnehållet är 3,672 kvkm. - Den
norra hufvuddelen af landet är mest ett vågigt
kull-land, som öfvergår i nordtyska låglandet;
den sydöstra delen uppfylles af Harz, som i B. har
toppen Wurmberg (968 m.), den högsta i landet;
i västra delen höja sig Weserbergen och Solling,
det senare till 474 m. Floden Weser bildar i v. på
några ställen gräns, men flyter för öfrigt utom B:s
område; detta genomflytes däremot af Aller och dennas
tillflöden Oker, Leine m. fl.
Befolkningen, som 1900 uppgick till 464,333
personer, nästan lika fördelade på könen, är
af nedersachsisk härkomst och till större delen
af luthersk trosbekännelse. Af befolkningen bo
214,985 i landets 14 städer, de öfrige i dess 443
landskommuner. Den evangeliska kyrkans synod består af
32 representanter (14 kyrkliga och 18 lekmannaombud)
och samlas hvart 4:e år. Dess samtycke fordras för
kyrkliga lagar och kyrkliga skatter. Katolikerna bilda
7, de reformerte l och judarna 5 församlingar. Bland
undervisningsanstalter märkas omkr. 400
landsskolor, 48 stadsskolor, 3 realprogymnasier,
6 gymnasier, l realgymnasium, l prästseminarium, 2
skollärarseminarier, l teknisk högskola samt andra
fackskolor. Såsom landets universitet betraktas
universitetet i Göttingen. B. eger ett hospital och
en asyl för dårar, blindinstitut, döfstuminstitut,
lungsotssanatorium m. fl. liknande inrättningar.
Materiell kultur. Jordbruket är hufvudnäringen. Af
åkerarealen upptagas 61,7 proc. af säd och baljväxter,
16 proc. af sockerbetor, 10 proc. af potatis,
6,1 proc. af foderväxter. Trädgårdsskötseln
är framstående, särskildt kring städerna B. och
Wolfenbüttel. - 1900 funnos 33,379 hästar, 123,633
nötkreatur, 137,504 får, 181,450 svin, 54,071
getter. Fåren hafva under sista årtiondena aftagit,
men andra djurslag ökats. - Bergsbruk drifves framför
allt i Harz. Det producerade 1901 brunkol, asfalt,
järnmalm och blymalm, till ett sammanlagdt värde
af 8,2 mill. mk. Dessutom vunnos stensalt, kainit
samt andra kalisalter, till ett värde af inalles
3,62 mill. mk. Hytteverken framställde 31,577 ton
tackjärn, 11,826 kg. silfver, 85 kg. guld, 19,290 ton
engelsk svafvelsyra och 6,148 ton vitriol. Samtliga
arbetare i bergverk och hyttor voro 6,306. -
Af industri förekommer socker-, tobak-, pappers-,
tvål-, halmhatts-, maskintillverkning m. m. Antalet
hvitbetssockerfabriker är 32, och brännerierna äro
61. Järnvägarna, som 1884 köptes af Preussen (utom
några privatbanor), hade 1900 en längd af inalles
514 km.
Författning och förvaltning. Statsförfattningen är,
enligt grundlagen af 12 okt. 1832
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
