Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Borchsenius, Otto - Borcke (ofta oriktigt Borch l. Bork) Adrian Heinrich - Bord - Bord - Borda (arab.), "mantel". Se Búrda - Borda - Borda, Jean Charles de - Bordas cirkel - Borddans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kaalund, 1886). Han har vidare utgifvit Litrære
feuilletoner (1880) och en samling Sange og digte
(1887). 1900 fick han professors titel. – Han var
1873–79 gift med skådespelerskan
Betty Guldbrandsen, f. 1850, d. 1890, som 1869–82 intog en
framskjuten ställning vid Köpenhamns sekundteatrar.
E. Ebg.
Borcke (ofta oriktigt Borch l. Bork),Adrian Heinrich,
baron von B., preussisk diplomat, blef 1760 preussiskt
sändebud i Köpenhamn och förmedlade under missämjan
mellan Sverige och Preussen fram till 1764 äfven
de hemliga förbindelserna mellan Lovisa Ulrika
och Fredrik II, till hvilken senare han insände
rapporter om hofpartiets agitationer vid svenska
riksdagen. Högeligen gynnad af Kristian VII, inlät han
sig 1767 på ett försök att störta Bernstorff d. ä.,
hvars ryssvänliga politik misstroddes i Preussen, men
kort därpå nödgades Fredrik af fruktan för en brytning
med Ryssland återkalla honom. 1788 skickades B. på
en utomordentlig beskickning till Danmark och Sverige
för att förmå dessa makter att mottaga Preussens och
Englands medling i det nyss utbrutna kriget, men hade
därvid också det hemliga uppdraget att genom personlig
påtryckning på Gustaf III söka förvärfva svenska
Pommern och Wismar åt Preussen mot en penningsumma
samt preussiska regeringens garanterande af Sveriges
landområde och regeringsform. Också lyckades
B. genom att ställa sig in hos konungen delvis
leda stilleståndsförhandlingarna på hösten 1788 i
Preussens intresse, men försvårade därvid stundom
uppgörelsen af tvistefrågorna. Det var på Gustaf
III:s egen anmodan, som B. strax därpå utnämndes
till preussisk minister i Stockholm, där han förblef
till sin död, jan, 1791, ifrigt arbetande på att
kvarhålla Sverige under Preussens inflytande. På
Gustaf III synes han därunder ha utöfvat ett stort
och knappast fördelaktigt inflytande. Alla samtida
omdömen instämma i att han var en ränksmidare af
stor begåfning och dålig karaktär. B. har troligen
författat den anonyma skriften Geheime briefe
über die preussische staatsverfassung seit der
thronbesteigung Friedrich Wilhelms II (Utrecht
1787). – Han förväxlas ofta med sin namne, Fredrik
Vilhelm II:s forne lärare, grefve A. H. v. Borcke,
liksom med den samtida holländske ministern
i Stockholm, van der Borch. Jfr L. Wahlström,
"Sveriges förhållande till Danmark 1788 –89" (1898).
L. W–m.
Bord (Bård) l. Sköldkant (lat. limbus orarium,
fr. bordure, eng. bord, ty. <i<einfassung</i>), her., en
sköldkant, som har annan färg än den öfriga delen af
skölden. Jfr Infattning.
Bord.
Bord. 1. Skpsb. Se <sp>Bordläggning</sp. – 2. Sjöv. <sp>Ombord
(Om bord)</i>, inne i eller på fartyget. – <sp>Lägga om-
bord med</i>, lägga in till ett fartyg, af våda eller i
fientlig afsikt (i fredlig afsikt heter det "lägga
till vid"). Kallas äfven borda.– Inombords, inom
fartygets relingar. - Utombords, utom fartygets
relingar, men dock på eller nära intill fartyget. –
Öfver bord, från fartyget i sjön, t. ex. kasta öfver
bord, falla öfver bord. – Bordvarts, riktningen
inom ett fartyg emot endera fartygssidan eller läget
nära sidan.
R. P.*
Borda (arab.), "mantel". Se Burda.
<b>Borda,</b< sjöv., lägga ombord med (se Bord). Någon
gång förekommer borda i betydelsen lägga till vid
ett fartyg i afsikt att gå ombord på detsamma.
R. N.*
Borda, Jean Charles de, fransk matematiker och
sjöfarande, f. 1733, fick sin uppfostran bland
jesuiterna och blef därefter ingenjörofficer. Redan
1756 kallades han, med anledning af sin Mémoire
sur le mouvement des projectiles, till medlem af
franska vetenskapsakademien. 1767 öfvergick han till
sjövapnet, och 1771 gjorde han såsom eskaderchef en
resa till Amerika för att pröfva sjöurens pålitlighet,
hvarvid han samtidigt bestämde det geografiska
läget af en mängd orter. Resultatet af denna resa
offentliggjorde han i Voyage fait par ordre du rol
en 1771 et 1772 en diverses parties de l’Europe et de
l’Amérique (1778). 1774 begaf sig B. i samma ändamål
till Afrikas västkust, öfver hvilken han 1776 lämnade
en förträfflig karta. 1777 och 1778 bidrog han,
såsom generalmajor vid sjötrupperna, i väsentlig mån
till de franska vapnens framgång i det amerikanska
kriget. Under återfärden från Martinique 1782 föll
han i engelsk fångenskap, men frigafs på hedersord
och återvände till Frankrike, där han utöfvade
en mångsidig verksamhet till sin död, 1799. B.,
som är stiftare af den franska skeppsbyggarskolan,
införde likformighet i krigsskeppens byggnad och i
flottans manövrer. Han uppfann äfven (tillsammans med
Méchain och Delambre) den astronomiska vinkelmätaren
samt de efter honom uppkallade reflexions- och
repetitions-instrumenten. Likaså deltog han i
regleringen af det nya franska mått- och viktsystemet
(se Metersystemet) samt i franska meridianmätningar.
(G. Stg.)
Borda’s cirkel, ett instrument af samma art som
spegelsextanten, men med fullständig graderad
cirkel i stället för en sjättedels cirkellimb. Den
af Pistor och Martins i Berlin förfärdigade
prismacirkeln är en Bordas cirkel med prisma i
st. f. den fasta spegeln. Jfr Borda (J. Ch. de).
K. B.
Borddans, benämning på företeelser, som stundom ega
rum, då flera personer sätta sig kring ett bord och
lägga sina händer på dess skifva, så att händerna
bilda en ring utmed kanten af bordskifvan. Bordet
råkar då ofta i rörelse. Rörelserna kunna vara
af mycket olika storlek och art, från den svagaste
vickning till de mest våldsamma förflyttningar. Ibland
uppträda dessutom i bordet en del knäppningar,
slag o. s. v. Emellertid kan man äfven erhålla
"meddelanden" eller få ett "samtal" i gång,
därigenom att man gör vissa överenskommelser,
t. ex. att en stöt i golfvet betyder a, två
stötar b o. s. v. Borddans lyckas bäst i närvaro
af vissa, ej närmare bestämbara personer, hvilka
pläga benämnas "medier". Förutom s. k. yrkesmedier,
hvilka stundom äro af tvifvelaktig ärlighet, kunna mer
eller mindre mediumistiskt anlagda personer ganska
talrikt påträffas i privatlifvet. Företeelserna äro
ej bundna särskildt vid bord, utan kunna framkallas
med tillhjälp af de mest olika föremål.
Man har sökt förklara bordets rörelser medelst
s. k. ofrivilliga muskelrörelser. Alldeles
otvifvelaktigt är, att dylika existera och äfven kunna
inverka på bordet. De ha sin grund – förutom i hjärt-
och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
