Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bonnat [båna'], Joseph Florentin Léon - Bonne - Bonne bouche (fr.). Se Bouche - Bonnechose [bånnJås], François Paul Àmile Boisnormand de - Bonne fortune (fr.). Se Bon - Bonne humeur (fr.), Se Bon - Bonnemère [bånnmär], Joseph Eugène - Bonner [bå'ne], Edmund - Bonnesen, Karl Johan - Bonnet [bånnä], Charles de - Bonnet [bånnä], Ossian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Antigone leder den blinde Oidipus, S:t Vincent
de Paul tager plats för en galärslav</i> (i kyrkan
S:t-Nicolas-des-Champs i Paris); på den andra:
Pilgrimer vid foten af S:t Peters staty i hans
basilika i Rom (1864), Neapolitanska bönder
framför Palazzo Farnese i Rom (1866). Efter att i
slutet af 1860-talet hafva företagit en resa till
orienten uppträdde han dels med minnen från färden,
såsom Fellah-kvinna med sitt barn, Gata i Jerusalem
(1870), Sjeiken Akabah, Turkisk barberare m. fl.,
dels ock med religiösa och historiska bilder,
såsom Marias himmelsfärd (i kyrkan S:t André i
Bayonne), Kristus på korset (i accisdomstolen i
Paris), Jakob brottas med Gud, Job (Luxembourg), S:t
Denis’ martyrium m. fl. Men främst stå hans porträtt,
bl. a. af M:me Pasca (1875), Thiers (1877, Louvre),
Leon Cogniet (Luxembourg), Victor Hugo (1878). Jules
Grévy (1880), Pasteur (1886), Alexandre Dumas
(1887), Kardinal de Lavigerie (1888, Luxembourg),
Gounod, Puvis de Chatannes, Jules Ferry m. fl. Såväl
i historietaflorna som i sina porträtt bibehåller
han sin egen, från Ribera och Caravaggio influerade
framställning, nämligen att låta ett skarpt ljus
falla på enskilda delar af bilden, medan det öfriga
försvinner i en mörk bakgrund, hvarigenom bilden
blir hård och skarp i karaktären. B. har från 1888
varit chef för franska konstakademiens målarskola och
som lärare utöfvat en betydande verksamhet. Bland
hans lärjungar äro svenskarna G. Cederström och
Nils Forssberg, danskarna Tuxen och Kröyer. År
1902 skänkte han sin utomordentligt värdefulla
konstsamling (öfver 500 nummer), till staden Bayonne,
där den blifvit inrymd i en präktig byggnad.
C. R. N. (G–g N.)
Bonne [bann], fr. (urspr. fem. af bon, god),
barnsköterska, barnfröken (särskildt en sådan, som
talar något främmande språk).
Bonne bouche (fr.). Se
B o u c h e .
Bonnechose [bann j ås], François
Paul Emile Boisnormand de , fransk historiker och
skald, f. 1801, d. 1875, var 1830–48 bibliotekarie i
S:t Cloud och 1850–53 i Versailles och Trianon. Hans
dikt La mort de Bailly (1833) prisbelönades af franska
akademien, och hans Histoire de France (1834) upplefde
1874 sin 16 :e upplaga. Bland hans öfriga arbeten är
att märka Les réformateurs avant la réforme de XV:e
siècle (1844, 3:e uppl. 1860).
Bonne fortune (fr.). Se Bon.
Bonne humeur (fr.). Se Bon.
Bonnemère [bånnmår], Joseph Eugène,
fransk historiker, f. 1813, d. 1893, var medarbetare
i demokratiska tidskrifter och utgaf flera värdefulla
kulturhistoriska arbeten, såsom Histoire des paysans
1200–1850 (1856; 2:a uppl. 1874), La France sous Louis
XIV (1864), Histoire de la Jacquerie (1873), Hier et
aujourd’hui; les habitants des campagnes (1882) m. fl.
Bonner [bå’no], Edmund, engelsk biskop, f. omkr. 1500,
blef 1529 kaplan hos kardinal Wolsey och sändes
1532 till Rom att föra Henrik VIII:» talan i
skilsmässofrågan. 1538 blef han biskop i Hereford och
1539 i London. B. blef 1549 under Edvard VI inspärrad
i fängelse för sin fientlighet mot protestanterna
och sin vägran att använda den nya bönboken. Sedan
han vid drottning Marias tronbestigning (1553)
blifvit frigifven och återinsatt i sitt ämbete, var
han ifrigt verksam vid de protestantförföljelser,
som därefter anställdes på spanskt initiativ. Hans
personliga roll vid dessa blodsdomar har dock måhända
efter kyrkohistorikern Foxes martyrhistoria plägat
framställas värre än den verkligen var. Under
Elisabet vägrade han aflägga supremateden och
miste för den skull åter sitt biskopsämbete
samt kastades i fängelse, där han dog 1569.
(V. S–g.)
Bonnesen, Karl Johan, dansk skulptör, i. 26 maj
1868 i Aalborg, studerade i Köpenhamn, utställde En
hunnerhöfding 1889, Kain 1893 (Köpenhamns konstmuseum)
och En olycklig 1894. Hans mest bekanta verk är
bronsgruppen En hunner bortför en kinesisk flicka, som
förekom på Stockholmsutställningen 1897 och är inköpt
af konstmuseet. Han har äfven utfört små bronsgrupper.
G–g N.
Bonnet [bånna], Charles de, schweizisk naturforskare
och filosof, f. 1720 i Genéve, d. 1793, blef
1742 juris doktor, men sysselsatte sig äfven
med naturvetenskapliga studier och blef redan
s. å. korresponderande medlem af vetenskapsakademien
i Paris och ledamot af "London society". Därefter
valde han filosofien, särskildt religionsfilosofien,
till sitt hufvudstudium. Hans ståndpunkt var ren
empirism. Liksom Locke och Condillac härledde han
alla föreställningar ur de sinnliga förnimmelserna,
och dessa ansåg han uppstå genom hjärnfibrernas
oscillation. Sammanhanget mellan hjärnan och själen
förblir, enligt honom, städse en hemlighet. Enär
själen, fastän själf immateriell, ej är mäktig af
tänkande, utom såvida den är förenad med en kropp,
så kan den ej heller fortvara utan i förening
med en sådan, ehuru denna kan vara hur subtil som
helst. Om arten af denna fortvaro kan man dock ej
göra sig någon föreställning i detta lifvet. – Af B:s
skrifter böra nämnas Traité d’insectologie (1745),
Recherches sur l’usage des feuilles dans les plantes
(1754), Essai de psychologie, ou considérations sur
les opérations de l’âme (1755), Essai analytique
sur les facultés de l’âme (1759, 3:e uppl. 1775),
Contemplation de la nature (1764) och Idées sur l’état
futur des êtres vivants, ou palingénésie philosophique
(1769). B. utgaf själf sina Oeuvres d’histoire
naturelle et de philosophie (1779-83).
Bonnet [bånnä], Ossian, fransk matematiker, f. 1819,
d. 1892, professor i fysisk astronomi vid Sorbonne
i Paris och sedan 1862 ledamot af franska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
